Logga in

Därför brinner hoverboarden — men inte borrmaskinen

Publicerad
22 dec 2016, 08:16

Både hoverboardar och handverktyg har litiumjonbatterier. Men det är inte borrmaskiner som hamnar på löpsedlar efter elbränder. Här är förklaringen.

Antalet bränder i hoverboardar har ökat dramatiskt under hösten. De flesta har börjat brinna under laddning. Några har tagit eld när de används eller vid vila. Flera personer har skadats av bränderna, och i september startade Arbetsmiljöverket en kartläggning i samarbete med Elsäkerhetsverket och MSB.

Trenden märks även hos Attention TC, som utreder bränder på uppdrag av försäkringsbolag och polis. De senaste åren har brandutredare Michael Steen allt oftare pekat ut lågprisprylar med litiumjonbatterier som brandorsak. Hittills har det främst varit billiga elcyklar, elmopeder, segway-kopior och elhjulingar som har fattat eld. Först i höst har eldrivna balansbrädor – hoverboardar – börjat dyka upp.

– De senaste två veckorna har jag fått in fem hoverboardar för utredning. Det är batterierna som har tagit eld i allihop, och nu gäller det att klura ut varför, säger han.

– De senaste två veckorna har jag fått in fem hoverboardar för utredning. Det är batterierna som har tagit eld i allihop, och nu gäller det att klura ut varför.

Michael Steen, brandutredare

Hoverboardar är en förhållandevis ny produkt på marknaden, och Michael Steen ser en stor risk att antalet bränder ökar när brädorna får några år på nacken.

– Ju äldre sådana här lågprisprodukter blir, desto större är brandrisken, säger han.

Fördelen med litiumjonbatterier är låg vikt, snabba laddtider och att de är extremt energitäta. Nackdelen är att de känsliga och måste hanteras rätt för att inte bli en brandfara. Michael Steen gör en jämförelse med handverktyg för proffsbruk, som många elfirmor använder. Borrmaskiner, cirkelsågar och skruvdragare till exempel. De drivs också av litiumjonbatterier. Men i de hundratals bränder som Michael Steen har utrett har brandorsaken sällan varit en lite dyrare maskin av välkänt fabrikat. Däremot billigare maskiner av lägre kvalitet. Förklaringen är att kvalitetsmaskinerna har inbyggda säkerhetssystem.

Det finns exempelvis elektronik som håller koll på hur många gånger batteriet har laddats upp. När det nått ett förutbestämt antal fulla laddcykler, exempelvis 500 stycken, stängs batteriet av. Sedan går det inte att ladda fler gånger, och användaren måste köpa ett nytt. Allt för att inte riskera att åldrade batterier havererar.

FAKTA

Så minskar du riskerna med hoverboardar

Laddaren ska vara anpassad till batteriet. Kolla bruksanvisningen där spänning och strömstyrka ska anges.

Kontrollera även om det finns anvisningar om hur länge laddaren ska vara inkopplad till vägguttaget.

Ladda den ­under uppsikt och enligt tillverkarens bruks­anvisning.

Om tydlig bruksanvisning saknas kan du begära en av inköpsstället.Kontrollera att hoverboarden har ett CE-märke och att det står vem som har tillverkat produkten.

Blir produkten väldigt varm i något läge, kontakta inköpsstället.

Källa: Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och MSB.

Även kvaliteten på laddningen styrs noggrant. Laddströmmen övervakas och regleras, eftersom alltför höga strömmar kan göra batteriet överhettat. Elektroniken ser även till att de olika cellerna laddas jämnt. Om ett fel uppstår i en cell kan det annars uppstå en obalans där andra celler blir överladdade och kanske smäller. Alla dessa säkerhetsfunktioner kostar pengar, och för att pressa priserna väljer oseriösa tillverkare ibland bort dem.

– Många billiga hoverboardar har enklast tänkbara laddare och batterier. Produkterna skulle behöva kosta dubbelt så mycket för att vara säkra, säger Michael Steen.

Att utreda brandskadade hoverboardar är inte det lättaste. De fem hoverboardar som Michael Steen nu har fått in är i olika skick. Några har brunnit upp helt, andra delvis.
I samtliga fall har batteriet brunnit, men frågan är hur och varför.

– Många billiga hoverboardar har enklast tänkbara laddare och batterier. Produkterna skulle behöva kosta dubbelt så mycket för att vara säkra.

En av utmaningarna är att alla litiumjon­batterier är känsliga för värme. Om de överskrider en viss temperatur kan de börja skena i en okontrollerad kemisk reaktion som i värsta fall leder till att batteriet exploderar. ­Fenomenet kallas ”termal runaway” eller termisk rusning. Att slå fast vad som har hänt med ett exploderat batteri är därför knepigt. Var det batteriet självt som startade branden? Eller har batteriet skenat för att det blev upphettat av något annat som brann? Eller var det kanske fel på laddaren som ledde till en överladdning?

Många hoverboardar har ett batteripaket med små runda battericeller. De kan ställa till extra stor skada vid en brand.

– Batteripaketet smäller som en fyrverkeritårta. Cellerna flyger iväg och tänder eld lite överallt i rummet, säger Michael Steen.

En annan vanlig batterityp i hoverboardar är platta litiumpolymerbatterier, så kallade li-po-batterier. De är känsliga för mekanisk påverkan, och kan bli eldfängda efter att någon har tappat dem i backen eller bankat på dem. Skräp som kommit in vid tillverkningen kan också orsaka kortslutningar och bränder.

– Batteripaketet smäller som en fyrverkeritårta. Cellerna flyger iväg och tänder eld lite överallt i rummet.

En annan tänkbar bov i branddramat är laddaren, som Michael Steen också analyserar om han får in den. Om han känner till fabrikat och modell köper han in en likadan för att mäta upp, undersöka och jämföra med den brandskadade laddaren. På så vis upptäcker han ibland fel som exempelvis har orsakat en överladdning.

Trots alla bränder har Michael Steen förståelse för att hoverboardar kan vara lockande.

– Det ser himla kul ut att åka på dem. Men om jag själv hade en skulle jag se till att ladda utomhus på ett hårt obrännbart material. Om jag inte ramlar av och slår ihjäl mig innan dess …