Grattis, Sveriges äldsta solceller!

Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning fyllde 36 år i oktober – och producerar mer el än när den var sprillans ny.

Riksbyggen blev en riktig solcellspionjär hösten 1984 när en svindyr anläggning togs i drift på taket till ett flerfamiljshus i Solna utanför Stockholm. Visst fanns det enstaka solceller redan på den tiden, exempelvis på avlägsna fyrar. Men de här panelerna blev först i landet med att anslutas till elnätet.

Läs mer: Gamla takpannor kläs med vågiga solceller

Testa dina kunskaper: Quiz: Kan du installera solceller? 

Ur arkivet: Göte maxar solcellerna – med gammalt skrot

Den anrika anläggningen producerar el än i dag, och driften sköts av Johan Paradis på Paradisenergi. Elinstallatören hängde med när han tittade till 36-åringen en solig septemberförmiddag.

– Oj, 1,5 kilowatt! Det var väldigt bra drag i dag, säger han efter en blick på växelriktaren.

”Panelerna verkar knappt ha degraderats alls.”
Johan Paradis på Paradisenergi

Ännu nöjdare tongångar hörs när han läser av hur mycket el som har producerats de senaste 12 månaderna: 1 773 kilowattimmar, vilket är den högsta årsproduktionen som har uppmätts. Fast vilket år som ska koras till rekordår är oklart eftersom det saknas fullständiga mätdata för hela driftsperioden. Men en sak är säker: Årsproduktion är högre nu än när anläggningen var ny. Förklaringen ligger i att växelriktaren har bytts ut i två omgångar. 

Den första växelriktaren från amerikanska Helionetics är en raritet som numera huserar på Tekniska museet. Den gjorde tjänst fram till millennieskiftet med en verkningsgrad på blygsamma 70 procent.

Nästa växelriktare, som kom från tyska SMA, hade en verkningsgrad på runt 95 procent. 2016 ersattes den av dagens växelriktare från österrikiska Fronius. Då höjdes verkningsgraden ytterligare ett snäpp till cirka 97 procent.

Vi klättrar ut på taket och kan konstatera att de 48 solpanelerna ser förvånansvärt fräscha ut med tanke på att de har stått ute i ur och skur sedan 1984. Panelerna från japanska Kyocera är på 44 watt vardera, betydligt mindre än dagens paneler. Men jämförelsen haltar lite eftersom moderna paneler är mycket större till ytan.

Anläggningens totala toppeffekt är 2,1 kilowatt, inte ens hälften så mycket som en liten installation på en villa nu förtiden. Verkningsgraden ligger på 10 procent, ungefär hälften jämfört med moderna celler. Priset var däremot högt: 375 000 kronor.

Endast en panel har sprucket glas. Men det märks inte på produktionen, som har legat överraskande stabil över decennierna.

– Panelerna verkar knappt ha degraderats alls, det är det som är så intressant, säger Johan Paradis.

Att installationen har stått pall så bra tror han delvis beror på det förhållandevis milda svenska klimatet och den låga spänningen, 180 volt per sträng. Även utseendemässigt har panelerna åldrats med behag.

– Jag har sett en anläggning med likadana paneler i Japan och där hade skikten mellan glaset och baksidan gulnat, men se så fina de här är, säger Johan Paradis.

Kopplingsboxarna har däremot tagit stryk. Deras smutsgula färg bryter av mot de vita dc-kablarna, som visar fördelarna med att använda uv-skyddat material.

Panelerna är monterade på impregnerat trä och står i 80 graders lutning vända mot syd. Lagom till 36-årsdagen ska anläggningen få en uppgradering. En solcellsdriven datalogger ska mäta solinstrålningen medan elproduktionen ska registreras på minutbasis. Allt för att kunna se hur effektiv produktionen är och hur anläggningen eventuellt degraderas över tid.

Dagens solcellsleverantörer ge ofta en effektgaranti på mellan 80 och 85 procent i 20 eller 25 år. Men hur lång livslängd solceller faktiskt kan ha är svårt att säga eftersom tekniken inte har installerats i stor skala i så många decennier.

Hur länge tror du att den här anläggningen i Solna kan vara i drift?
– 100 år, svarar Johan Paradis.

Skojar du?
– Nej, varför skulle jag göra det?