Akuta bristerna i elnätet är lösta – men mer krävs

Utebliven etablering av företag och akut brist på effekt — mediarapportering om brister i kraftförsörjning har blivit vardagsmat i Sverige. I måndags presenterade Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götalands län en gemensam rapport i frågan om svenk el räcker till?

Uppsala, Stockholm och Skåne har slagit i taket för vad transmissionsnäten klarar av. Vissa delar på året, främst under riktigt kalla vinterdagar överskrids kapacitetstaket. Läget i Västra Götaland är inte lika kritiskt i dag men väntas bli det när den tunga industrin där ska elektrifieras.

Så kan tre reaktorer sparas in:
”Om det varit kallare i Stockholm förra vintern hade det blivit svart i staden”

Effektbalansering istället för laddbox:
Villaägaren Roger skippar laddboxen – laddar Teslan med effektbalansering

Så här ser planen ut för att möta de mest akuta behoven i de tre länen där läget varit ansträngt.

Läget i Uppsala är ansträngt och rapporten poängterar att det är viktigt att förstärkningarna i elöverföringen blir klara enligt tidplan. Ända fram till år 2030 kommer läget vara tufft, men en viss respit ges från år 2023 då en förstärkning om 100 MW tillkommer.

I Stockholm pågår bygget av fem nya transmissionsnätsstationer, varav två ska vara klara år 2022-2023 och de andra tre inom tio år. Behovet i Stockholm fram till år 2030 är beräknat till 5600 MW och den planerade förstärkningen innebär en ökning från dagens 3100 till 7 000 MW. Stockholm får därmed en marginal om 1400 MW.

I Skåne ökar effektillgången med 400 MW i november 2020 men det kommer inte räcka. Ytterligare förstärkingar är planerade till år 2023/2024. Skåne har också stort behov av Sydvästlänken, en högspänningslikströmsförbindelse som haft stora tekniska problem och försenats 20 gånger, varför kan du läsa mer om här. Den ska vara i drift i oktober i år enligt senaste budet. Ett resultat av den som Skåne längtar efter är en utjämning av de stora prisskillnaderna mellan elprisområdena som gjort att elpriserna skiljer mycket mellan norra och södra Sverige.

Klimatomställningen som pågår har haft stor effekt på svensk elanvändning. En oväntat baksida av att allt fler har värmepump är att mindre el kan produceras från kraftvärme och mindre energi kan återhämtas från spillvärme i fjärrvärmenäten. En annan effekt av klimatomställningen finns på produktionssidan. Det kraftiga uppsvinget för svensk vindkraft innebär en stor ökning av installerad effekt. Men bara 9 procent av den installerade effekten anses vara tillgänglig. Hittills har låg produktion i vindkraften sammafallit med årets kallaste dagar. Det betyder alltså att låg produktion innefaller samtidigt som elanvändningen toppar.

Sydvästlänken:
”Vi har inte många omriktarstationer i den här storleken över huvud taget”

När fordonsflottan ska elektrifieras ställer det krav på ny laddinfrastruktur och den behövs i tätorter där effetläget redan är ansträngt. För att möta den här utmaningen pekar rapporten på behov av nya sorters avtal, till exempel att anslutningar ska vara villkorade så att effekten kan minskas vid behov och andra former av incitament för flexibilitet i både elanvändning och produktion.

Hela rapporten samt de fyra underrapporterna kan du läsa här.