Hon fick se familjens ”pärla” gå i konkurs

Ylwa Glismann ångrar försäljningen av familjeföretaget.

Ylwa Glismann är företagsrådgivare på Installatörsföretagen och har en bakgrund som delägare i Sjögrens VVS-Installationer i Ekerö AB.

Hennes erfarenheter från försäljningen av familjeföretaget är dåliga. Två år efter att den nya ägaren tog över gick det i konkurs.

Läs alla delar i artikelserien om familjeföretag:

”När är det dags för dig att ta över?”

”Vänta inte för länge med att sälja”

Brist på framtidsplan kan bli en kalldusch för familjeföretagen

– Det var en pärla som drivits i familjen i 20 år men som behövde förädlas. Jag blev inkallad på heltid för det hårda jobbet med att hitta rätt köpare. Vi tog också hjälp av en företagsmäklare, säger hon.

Konkursbeskedet var tungt. I efterhand har Ylwa Glismann tänkt att hon gärna hade velat driva företaget vidare om hon hade haft de kunskaper som behövts. Hon har också insett vikten av att ha externa medlemmar i styrelsen som kan opponera sig när de ofta känslostyrda familjeföretagen vill fatta mindre bra beslut.

Vad skulle du ge för råd till andra som står inför ett generationsskifte utan en färdig plan?

– Att förbereda sig i god tid och börja distansera sig från företaget oavsett vad man väljer för lösning. Att vara stolt men inse att det inte längre kommer att vara ditt.

När storbolagen köper mindre företag vill den nya ägaren ofta att den tidigare ledningen följer med, med sina kunskaper och kontaktnät. Men även det kan bli en stor omställning, säger Ylwa Glismann.

– Man ska nog fundera på hur det kommer att kännas när andra kommer in och styr och ställer och att kanske behöva acceptera beslut som man inte känner sig bekväm med. Det kan vara jobbigt att vara kvar som chef men inte längre som ägare och högsta ledare.

Letar man efterträdare externt är det viktigt att lära känna varandra på fler områden än det företagsspecifika, tycker hon. Som värderingar, intresse, lojalitet och engagemang.

– Går det kan man försöka få till en ekonomisk uppgörelse så att man har en fot kvar som ger möjlighet att agera om det inte känns bra.