VAR ÄR LÄRARNA?

Brist på kompetens är det enskilt största ­problemet i byggbranschen. Lösningen finns i skolan där ­lärarna har en nyckelroll. Men alltför få vill bli yrkes­lärare. Vi har frågat ­experter och företag om ­dilemmat – men också fem eldsjälar som valt lärar­yrket och hittat ett drömjobb.

Skolverket har konstaterat att majoriteten av alla yrkeslärare är över 50 år. Många kommer att gå i pension de närmaste åren och tillströmningen till yrket kommer inte att räcka till för att fylla behoven. 

I en tidigare rapport uttryckte rektorerna ett särskilt stort behov att rekrytera till El- och energiprogrammet, i synnerhet på några års sikt.

Akut brist på yrkeslärare

Det finns få behöriga lärare, liksom personer med relevant yrkeserfarenhet. I relation till det stora elevantalet på programmet är läget särskilt problematiskt. Elevantalet förväntas knappast minska – branschen skriker efter elinstallatörer. Och med en så gynnsam arbetsmarknad för elinstallatörer är det inte så många som vill sadla om till att bli lärare. Så vem ska utbilda alla elinstallatörer som företagen behöver?

Vid halvåttatiden börjar yrkesläraren Ulf Österlindhs kolleger på el- och energiprogrammet i Malmö att dyka upp. Här på Universitetsholmen är det elva ellärare som tillsammans tar hand om 75 elever i varje årskull. De som är tidigt på plats börjar dagen med en fika och pratar igenom den kommande dagen.

Bra jobbchans och hög inkomst – ka-ching för den som pluggar till elektriker

– Vi kollar om alla är på plats eller om det är någon som behöver ersättas. Hos oss är principen att eleverna inte ska ha några lärarlösa lektioner, utan så långt möjligt täcker vi lärare upp för varandra. En stor fördel är att vi sitter i ett lärarlag med både kärnämnes- och karaktärs-ämneslärare förklarar Ulf Österlindh.

– Som lärare på gymnasiet måste du vara beredd att gå in och mer eller mindre ta över föräldrarnas eller andra vuxna anhörigas roll. Elever är ju människor med känslor och problem så det är inte sällan de behöver din hjälp.

När eleverna samlas den här morgonen märker Ulf Österlindh och hans kolleger att det är oroligt i korridoren. Eleverna samlas i grupper och diskuterar den gångna helgens händelser
i staden. På Universitetsholmen finns ungdomar från alla delar av Malmö med omnejd, från starkt varierande sociala miljöer.

Under helgen har det varit ännu ett bombdåd i landets tredje stad – och dessutom en skjutning, denna gång dock inte med dödlig utgång.

Så lärarlaget inleder dagen med gruppvisa diskussioner kring vad som utspelat sig på stadens gator under helgen. Genom att låta elever prata av sig kan stämningen dämpas så att det blir möjligt att fokusera på dagens lektioner.

Fortsatt stor efterfrågan på elektriker och VVS-montörer

– Som lärare på gymnasiet måste du vara beredd att gå in och mer eller mindre ta över föräldrarnas eller andra vuxna anhörigas roll. Elever är ju människor med känslor och problem så det är inte sällan de behöver din hjälp. 

Detta är något som ställer höga krav på lärarrollen. Den rollen passar inte alla men Ulf Österlindh trivs. Han säger att han får ut väldigt mycket av att arbeta med unga.

– Att kunna skapa goda relationer med ungdomar är en egenskap som jag upplever blir allt viktigare för varje år som går, men det gäller också att klara balansgången i att samtidigt vara kompis och en som säger ifrån när det behövs. 

Han menar också att struktur och strikta regler uppskattas. Om inte förr, så åtminstone efter att de slutat skolan och arbetat några år.

– Det händer ofta att tidigare elever kommer på besök och uttrycker sin tacksamhet över vad åren i skolan gett dem, säger han.

”Våga anställa nyanlända – vi har bara goda erfarenheter”

Universitetsholmen var ett av de första gymnasierna i landet som anslöt sig till ETG, Elteknikbranschens Gymnasieskolor. Undervisningen är målstyrd och att det finns en strukturerad modell för hur elevernas kunskaper mäts och följs upp. De 1 600 timmars lärlingstid som normalt krävs efter skolan för att bli anställd som förstaårsmontör är här inbakad i APL-praktiken. Att eleverna klarar kraven testas under alla tre åren och avslutas med ett slutprov med bedömare från branschen som besiktigar elevernas arbete.

– Jag jobbar på skolan fram till fyra-tiden, så det blir åtta timmar om dagen här. Sedan blir det en och en halv till två timmars arbete hemma på kvällen för att gå igenom inlämningsuppgifter, planera en del och sköta kontakter med elever och föräldrar.

För Ulf Österlindh råder inget tvivel om att skolans framgångar med att skapa goda yrkes-arbetare till stor del kan förklaras med ETG-skolornas strukturerade sätt att arbeta
och att medarbetarna är handplockade till skolan.

Varje månad får eleverna sina omdömen i de ämnen hen undervisar i. Grönt är OK, gult kan förbättras och rött innebär att eleven släpar efter och behöver skärpa sig för att komma ifatt – och då kopplas resurser in för att hjälpa eleven.

Som de flesta yrkeslärare med så kallad ferietjänst, har Ulf Österlindhs medarbetare en arbetstid som fördelar sig på 35 timmar i skolan och 10 timmar förtroendetid – tid som kan förläggas både till skolan och hemmet. Den här långa veckoarbetstiden kompenseras med ledighet på skolloven.

Här är elektriker ett bristyrke – och här är det det inte

– Jag jobbar på skolan fram till fyra-tiden, så det blir åtta timmar om dagen här. Sedan blir det en och en halv till två timmars arbete hemma på kvällen för att gå igenom inlämningsuppgifter, planera en del och sköta kontakter med elever och föräldrar.

Timmarna i skolan består till drygt hälften av undervisning, men det varierar beroende på vilka roller en lärare har.

– Här har vi som mest 18 lektionstimmar, men eftersom jag är teamledare och programansvarig blir det inte mer än 15 undervisningstimmar för min del, säger Ulf Österlindh. I lärarrollen ingår också att vara mentor – det som förr kallades klassföreståndare.

På Installatörsföretagen i Stockholm är Amanda Rafter Ekenman ansvarig för enheten Kompetensförsörjning. Hon är helt klar över  hur viktiga lärarna är för installationsbranschen:

– Våra lärare är otroligt viktiga, inte bara för att hjälpa de unga till yrket, utan också för den roll de spelar när det gäller att driva utvecklingen av yrket framåt, säger hon.

– Läraryrket får inte ses som något man bara söker till när man inte orkar med sitt vanliga arbete utan som en fantastisk möjlighet att vara med och forma och hjälpa unga människor.

Frågan är då hur läraryrket ska kunna göras attraktivare för att locka fler att bli lärare. Ett sätt är att göra det tydligt att jobbet som yrkeslärare kan vara ett första steg i en fortsatt karriär inom skolan. I dag finns förstelärare, programansvariga och andra positioner som skapar möjligheter till utveckling.

– Läraryrket får inte ses som något man bara söker till när man inte orkar med sitt vanliga arbete utan som en fantastisk möjlighet att vara med och forma och hjälpa unga människor.

Amanda Rafter Ekenman tycker att många företag skulle kunna släppa en god medarbetare någon dag i veckan bara för att låta hen hjälpa till i skolan.

Läs också: ”Montörerna måste vara skrivkunniga och orka skriva”

– Att satsa på undervisning är ju en bra investering för företaget. Kanske skulle det här vara ett bra sätt att tidigt identifiera presumtiva medarbetare!

En lyckad utbildning kräver ett gott samarbete mellan skola och företag. Här är det förstås så att skolorna också har ett ansvar – det är viktigt att de är aktiva i kontakterna med företagen. Amanda Rafter Ekenman pekar här på möjligheten för skolorna att få stöd genom kontakter med Installatörsföretagens företagsrådgivare runtom i landet.

Det är lätt att glömma alla de goda exemplen på företagsengagemang i skolan, som när företagsledare eller andra representanter åker ut och berättar om branschen för eleverna. 

– Det finns en god tradition och en kultur av skolengagemang bland elföretagen som kanske inte är så vanlig i andra branscher. Här kan vi faktiskt sträcka på oss, utan att för den skull glömma bort att det alltid är välkommet med nya tankar och idéer kring hur samarbetet -skola-företag ska kunna bli ännu bättre, påpekar Amanda Rafter Ekenman.

– Vi borde fråga oss vilka utbildningar som är viktiga för att föra näringsliv och samhälle framåt och lägga resurser på dessa, inte på utbildningar av flumkaraktär.

Elinstallatören har pratat med ett flertal lärare om deras yrkesval för att få deras bild av yrket och för att förstå lärarkrisens orsaker. Håkan Nilsson i Kristianstad, som utsågs till årets yrkeslärare 2016 tycker att lärarrekrytering måste prioriteras av samhället.

– Vi borde fråga oss vilka utbildningar som är viktiga för att föra näringsliv och samhälle framåt och lägga resurser på dessa, inte på utbildningar av flumkaraktär, säger Håkan Nilsson.

I Rättvik fångar vi yrkesläraren Niklas Persson, så gott som nykomling i skolvärlden.

 Fram till 2017 arbetade han på Rättviks Elektriska men var en tid inhyrd av sin gamla skola, Stiernhööksgymnasiet, för att köra en kurs där.

Brist på elektriker hot mot sol­celler, ladd­infrastruk­tur och energieffektivisering

– Då märkte jag att lärarjobbet var kul och började bli lite sugen på det. 

Så när han, knappt 30 fyllda, fick frågan om han ville sadla om till lärare nappade han.

– Jag var inte på något vis trött eller less på elektrikerjobbet men det kändes kul att prova något annat. Det kändes viktigt att få fortsätta i samma bransch och lockande att som lärare få större möjlighet att sätta ett avtryck inom eltekniken än vad jag kunde som elektriker.

I Nässjö finner vi elläraren Daniel Carnegård som fick sin lärarlegitimation 2011.

Missa inte artikeln där Daniel Carnegård visar sin 3D-skrivare som han gör egna don med

– Jag hade tvingats sluta som elektriker efter en handskada och kände därför en oerhörd motivation inför läraryrket. Den har jag kvar än i dag, säger han och anser att branschen borde ge ett tydligare stöd för lärarrekryteringen: 

– Elföretagens framtid står på spel om skolorna inte förmår att utbilda tillräckligt med ny arbetskraft eller om kvaliteten på eleverna inte motsvarar branschens krav och önskemål.

Daniel Carnegård menar att branschföretagen borde visa ett mer aktivt intresse för skolan och på olika sätt bidra till att ge läraryrket högre status. Att bara gnälla på skolan utan att göra något är helt förkastligt, tycker han.

– Visst kan det vara stökigt ibland, men då är fördelen för oss på yrkesprogrammen att vi alltid finns mitt bland eleverna. Är det något som oroar under lektionen kan vi ta upp det direkt och stämma i bäcken.

En annan sak som bekymrar Daniel Carnegård är den bild av en stökig skola som allt oftare målas upp i media. Den är inte alltid rättvis, enligt hans mening.

– Visst kan det vara stökigt ibland, men då är fördelen för oss på yrkesprogrammen att vi alltid finns mitt bland eleverna. Är det något som oroar under lektionen kan vi ta upp det direkt och stämma i bäcken.

Förmiddagens lektioner är över och Ulf Österlindh i Malmö kan ta lunchpaus. Efter det har han just den här måndagen ett par timmar avsatta för att ägna sig åt lite utvecklingsarbete. Tillsammans med kollegan Thomas Roupé håller han på och bygger tavlor som ska användas i laborationerna med belysningsstyrning.

– Vi lärare är på det här viset med och utvecklar elteknikbranschen, genom att ta fram övningar med ny teknik i den takt som sådan finns att tillgå. För att hålla koll på utvecklingen åker vi på mässor, läser Elinstallatören och försöker att inhämta kunskap på andra vis. 

Ulf Österlindh är bekymrad över svårigheterna att rekrytera yrkeslärare. Som på de flesta andra håll är det i första hand via personliga kontakter som han och kollegorna hjälps åt att hitta personer som kan tänka sig att satsa på en lärarkarriär i stället för att arbeta vidare som elektriker.

”Skapa ett intresse bland unga att jobba med händerna”

– Förmodligen är det oro över att det ska vara för jobbigt att hantera stökiga elever och liknande som får många att tveka, men som tur är finns det folk därute som är vana vid att arbeta med ungdomar, som idrottsledare och sån’t, och som lärt sig att gilla det. Sedan ska vi inte glömma alla duktiga handledare som tar så väl hand om våra elever när de är ute på sina praktikperioder – utan dem kunde vi lika gärna lägga ner vår utbildning.

– Här ligger yrkeslärarlönerna över andra gymnasielärares, kring 35 000–42 000 kronor i månaden. Lägg därtill att du har ledigt tolv veckor om året så inser många att den lönen mycket väl kan matcha de cirka 40 000 kronor i månaden som många elektriker i Malmö tjänar.

Ulf Österlindh tycker att yrkesutbildningen, särskilt på el- och energiprogrammet, är värd en rejäl statusuppgradering hos makthavare och allmänhet.

– Nio av tio av våra elever får jobb direkt efter skolan så utbildningen här är en god investering för samhället. Tänk själv, 90 procent av våra studenter blir skattebetalare direkt.

På en punkt är Ulf Österlindh nöjd med hur kommunalpolitikerna agerat; i  Malmö har löneutvecklingen för yrkeslärare varit god:

– Här ligger yrkeslärarlönerna över andra gymnasielärares, kring 35 000–42 000 kronor i månaden. Lägg därtill att du har ledigt tolv veckor om året så inser många att den lönen mycket väl kan matcha de cirka 40 000 kronor i månaden som många elektriker i Malmö tjänar, konstaterar Ulf Österlindh.

Läs också: ”Kursen hjälper dig som installatör i kontakten med kunder”

Klockan närmar sig fyra och dagens lektioner är över. Ulf Österlindh packar ihop sina grejer och säger hej då till ett par kolleger som dröjer sig kvar i lärarrummet. 

Ute i korridoren sitter ett par eftersläntrande treor som inte verkar ha särskilt bråttom hem.

– Sitt inte här och häng, utan åk hem med er nu. I morgon bitti fortsätter vi med träningen inför slutprovet i vår. Tänk på att ni behöver vara utvilade och på topp då, peppar Ulf dem.

Ute börjar det skymma. Ulf sätter sig i bilen och funderar samtidigt över vilket han ska prioritera i kväll – inlämningsuppgifterna i ellära eller planeringen inför nästa veckas företagsbesök på skolan. Johnny Petré från Bravida i Skåne kommer till Universitetsholmen för att berätta om elteknikbranschen och hur det är att jobba i den. Bland annat.