7 byggskandaler som skakat Sverige

Publicerad

22 jun 2020, 08:32

| Uppdaterad

9 apr 2021

Investerare som gick upp i rök, brutala missbedömningar, byggfusk och ekonomisk brottslighet. Vi listar de ­värsta byggskandalerna som skakat branschen och kostat ­skattebetalarna mångmiljonbelopp.

1. Kinesiskt fiasko

Sommaren 2006 strålade kommunledningen i Kalmar av lycka när de presenterade det stora kinesiska Fanerdun-projektet. 1 100 kinesiska investerare skulle starta företag i det jättelika handelscenter som skulle byggas i Kalmar. Investeringen på 1,3 miljarder skulle ge 800 nya jobb. Centret skulle locka 600 000 besökare.

Har du koll på det här då?
7 kändisar som du inte heller visste var elektriker

Ett projekt som gick mycket bättre:
Filmtipset: 13-årig kille bygger vindkraftverk med en dynamo

Men så fick initiativtagaren Mr Luo svårt att föra ut pengar från Kina. Det dröjde och dröjde, och till slut kom inga pengar alls. Ändå startades bygget — med enbart kinesiska byggnadsarbetare. De inkvarterades under tvivelaktiga förhållanden, i baracker där behoven fick utföras i skogen intill. Hygienutrymmen saknades. Arbetsmiljön var bedrövlig, jobbet fick stoppas om och om igen när skyddsanordningar saknades eller elledningar visade sig vara livsfarliga. Tre år efter starten lades hela projektet ner. Fanerdun gick i konkurs. Resterna av det kinesiska bygget revs 2011, nästan ingenting syns i dag.

 

2. Fasadskandalen

De enstegstätade fasaderna är förmodligen den geografiskt mest utspridda skandalen i Sveriges historia— upp emot 100 000 hus och lägenheter byggdes med metoden där organisk puts påfördes direkt på isoleringen, som i sin tur monterades direkt på gipsskivor, monterade på träregelstomme.

Isoleringen — ofta cellplast i någon form — kunde inte ventileras med det här bygg-sättet. Fukt trängde lätt in i väggen, men kunde inte komma ut igen. Putsen sprack lätt under kalla perioder så att ytterligare fukt kunde tränga sig in. Mer än hälften av de fasader som -inspekterades hade allvarliga fuktskador.

Hus med enstegstätade fasader började byggas 1999. Efter några år började problemen. Miljardbelopp har spenderats för att rätta till problemen genom att bygga om fasaden med luftspalt mellan byggskikten som ventilerar bort fukten. För en enda villa kan en sådan ombyggnad kosta 500 000 kronor …

 

3. Isoleringen som försvann

I Örebro uppdagades för ett par år sedan en växande härva av fusk med teknisk isolering i nybyggda bostadshus. Staden har satsat mer än de flesta andra på att öka antalet bostäder och nu uppdagades en av konsekvenserna: I det hysteriska byggandet hade ett antal olika entreprenörer ökat på sin förtjänst genom att montera avsevärt mindre isolering på rören än de föreskrivna 60 millimetrarna. Dessutom hade isolering av sämre kvalitet än den föreskrivna använts.

Först var det fastighetsbolaget Futurum som hittade bristerna. Sedan började kommunägda Öbo besiktiga sina fastigheter — och fann samma fel i så gott som alla. Isoleringsfirmorna som svarat för de felaktiga jobben slog ifrån sig och ville inte kännas vid att de medvetet gjort fel. I stället pekade de på svårigheter med bland annat allt för tätt dragna ledningar som gjort det svårt att hålla föreskrivet mått på ledningarna.

De tre drabbade fastighetsbolagen Öbo, Futurum och Örebroporten, gjorde gemensam sak och krävde att arbetena gjordes om.

  

4. Skulle det smaka med lite rhoca-gil?

Den kostade 1,2 miljoner kronor per meter att bygga och det tog 21 år innan den var klar, i stället för fem år som ursprungligen beräknats. Här handlar det förstås om Sveriges kanske allra största byggskandal genom tiderna — Hallandsåstunneln.

Bygget av tunneln skulle spara samhället två miljarder kronor räknade Banverket ut i slutet av 1990-talet. Totalt. Så med en prislapp på 10,5 miljarder när allt var klart innebar tunnelbygget att 8,5 miljarder slängts i sjön.

På vägen innan den 8,7 kilometer långa tunneln var klar för trafik i december 2015 kantades projektet dessutom av förgiftade arbetare, förlamade kor, döda fiskar och uttorkade vattendrag. Bakom allt detta låg en felbedömning av geologin i Hallandsåsen.

Berget var så poröst att vattenläckaget från åsen vida överträffade det beräknade. Vanlig tätning med betong hjälpte inte, så 1997 började Skanska, som tagit över bygget, att pumpa in det giftiga tätningsmedlet Rhoca-Gil i sprickorna. Det var då korna och fisken tog skada uppe på åsen och bygget stoppades och långdragna rättsprocesser inleddes.

2005 återupptogs arbetet, nu med en ny tunnelborrmaskin. Där berget var som sämst fryste man ner det innan borrningen, och efterhand som den 200 meter långa tunnelborren åt sig in i berg och lera kläddes tunneln in med betongelement. Det tog åtta år att borra färdigt.

 

5. Skandal på skandalsjukhus

Nya Karolinska i Solna, NKS, lär med sina 61 miljarder i byggkostnad vara världens 14:e dyraste bygge, dyrare till och med än Burgh Kalifa, världens högsta byggnad. NKS har kringgärdats med skandaler av alla de slag, flera av dem knutna till själva bygget. Enklast kan bygget beskrivas som ett projekt där i princip allting blev fel, utom elinstallationen.

Ett enda exempel på hur det fuskats på det här bygget är de 165 felbyggda badrummen. På detta fina sjukhus ska patienten sättas i centrum. Till alla patientrum finns därför eget badrum, men många av dem blev felbyggda. Slarv med lutningen på golvet medförde att vatten inte rann ner i golvbrunnarna utan ut på golvet där det bildade pölar på plastmattan.

Bakfall är ett vanligt fel vid nybyggda badrum, men sällan har problemet setts i så här stor omfattning. Att rätta till fusket lär ha kostat minst 100 000 kronor per badrum, det vill säga cirka 16,5 miljoner kronor. Fast det var förstås inte så mycket, sett till den totala byggkostnaden …

6. 60 försvunna miljoner

Med 182 havsnära lägenheter skulle Saltöhem bli Karlskronas största bostadsprojekt. Men i september 2008 fick byggbolaget slut på pengar. 2009 konkursade fastighetsbolaget Saltöhem och det uppdagades att det länsats på pengar, i ett komplicerat upplägg hade 60 miljoner kronor flyttats till bolag som tömts på tillgångar och satts i konkurs. Ägarna till Saltöhem renoverade bland annat sina privata bostäder på Saltöhems bekostnad. För detta dömdes de att betala 13 miljoner kronor i skatt.

En av ägarna, Joakim Klingefjord, flydde 2012 till Oman, men den andre, Peder Feinberg, dömdes till ett års fängelse och tre års näringsförbud. Han överklagade domen, men fick då straffet skärpt till två år och tio månaders fängelse.

 

 

7. Välsmort i Göteborg

2010 grävde Uppdrag Granskning i SVT upp det som kommit att kallas ”största byggskandalen i Göteborg”. Det ledde till att hela sju personer — entreprenörer och kommunala tjänstemän på bygg- och fastighetssidan åtalades för grovt bedrägeri, mutbrott och bestickning. En av de som dömdes var före detta fotbollsspelaren, byggmästare Stefan Allbäck. Han smorde bland annat en byggingenjör på stadens idrotts- och föreningsförvaltning med gåvor och förmåner för att få kontrakt från kommunen. Ingenjören fick disponera Allbäcks exklusiva hus i franska Saint Tropez, tillsammans med sin chef, bjöds på middagar, fick sin bil reparerad och belönades med ett exklusivt hyreskontrakt.

I ett tidigare åtal dömdes en fastighetsingenjör vid det kommunala fastighetsbolaget Poseidon och en distriktschef på samma bolag för bestickning efter att ha tagit emot gåvor från ett elinstallationsbolag.

Kommunen tipsades om mutorna i båda de här fallen men gjorde ingenting åt saken. När det hela rullades upp i media resulterade det i att kommunen tillsatte en oberoende kommission för att granska mutkulturen i staden. Den myntade begreppet ”Göteborgsandan” som namn på den kultur som vuxit fram i stadens förvaltningar — en kultur med en tillåtande inställning till mutor.