” ’Skyddskläder är dyrt’ får jag höra ibland – men extrautrustade bilar för flera hundratusen går bra att köpa”

Ljusbågsolyckor inträffar sällan, men när de väl sker är konsekvenserna dramatiska. Så varför inte använda de skyddskläder som branschen har tagit fram? säger elsäkerhetskonsulten Mats Jonsson.

Han har jobbat med utbildning och konsultation inom elsäkerhet sedan 1994, och träffar årligen hundratals eltekniker. Från industri-, kraft- och energiföretag såväl som från installationsföretag. Själv fick Mats Jonsson, elsäkerhetskonsult på Eltrygg miljö AB, upp ögonen för ljusbågsrisken redan som lärling. Två kolleger använde en kätting som spännings-provare i en transformatorstation och brännskadades svårt. Det var 1978, och kunskapen om ljusbågar är betydligt större i dag. Men Mats Jonsson möter fortfarande elektriker som inte bekymrar sig för ljusbågar eftersom de ”bara jobbar med lågspänning”.

– Risken att brännskadas vid en ljusbågsolycka med lågspänning kan vara minst lika stor som vid högspänning. Policyn borde vara att alltid använda klädsel som ger ett rimligt skydd. Då slipper man åtminstone kläder som brinner och smälter fast, säger han.

Mats Jonsson känner väl till olyckan där Hans Thedins kläder fattade eld (del 1). Han är övertygad om att brännskadorna hade blivit betydligt lindrigare med skyddskläder.

”Hans säger visserligen att han borde ha kopplat bort spänningen. Men elektriker som mäter och felsöker kan inte jobba spänningslöst i alla lägen.”

– Hans Thedin säger visserligen att han borde ha kopplat bort spänningen. Men elektriker som mäter och felsöker kan inte jobba spänningslöst i alla lägen. Därför måste klädseln vara anpassad, säger Mats Jonsson.

Elsäkerhetsexperten: ”Jag vurmar inte för att klä på elektriker skyddskläder, det är att börja i fel ände”

Han påpekar även att en elektriker kan befinna sig i väldigt olika miljöer under en arbetsdag. På förmiddagen kanske hen jobbar i en lägenhet med 16 A-säkringar, på eftermiddagen vid serviscentralen i källaren med inkommande matning på många hundra -ampere och enorma kortslutningsströmmar.

– Ingen byter om mellan arbetsuppgifterna så det gäller att ha rätt kläder från början, säger han.

För att visa hur smidiga moderna skydds-kläder kan vara brukar han bära ljusbågstestade plagg när han föreläser. En skjorta som går ner över handlederna och ett par byxor. Uppsättningen kostar några tusenlappar.

Magnus Carlsson har riskberäknat ställverk: ”Hur ska jag veta om ett ställverk är säkert?”

”Dagens skyddskläder kan vara minst lika mjuka och goa som vanliga kläder.”

Christian Kreisel, Tranemo

– ”Skyddskläder är dyrt” får jag höra ibland. Men att köpa extrautrustade bilar för flera hundra tusen till montörerna brukar gå bra, säger Mats Jonsson.

Inherent flamskydd och lager-på-lagerprincipen. Det är två faktorer som gör att skyddskläder inte behöver vara tjockare, styvare och tyngre än vanliga plagg.

– Dagens skyddskläder kan vara minst lika mjuka och goa som vanliga kläder. Ingen behöver göra avkall på komforten, säger Christian Kreisel, sälj- och marknadschef på Tranemo.  

Liksom flera andra tillverkare använder Tranemo så kallade inherenta textilfibrer som är flamskyddande utan kemikalier. Skyddet finns i fiberns molekylstruktur och kan varken tvättas eller slitas bort. Textilen innehåller mycket luft, som leder värme dåligt.

Se Elstudion om 19-åriga Gustav Östermyr som skadades i en ljusbågsolycka.

Genom att klä sig enlig lager-på-lagerprincipen skapas ytterligare luftspalter som ger skydd, på samma sätt som när man klär sig mot kyla. 

– Här kan ett plus ett faktiskt bli tre, säger Christian Kreisel.

Han tar som ett exempel en långarmad undertröja certifierad för 7 cal/cm² som kombineras med en jacka på 10 cal/cm². Tillsammans blir skyddet inte 17 utan hela 25 cal/cm². 

Att klä sig rätt inifrån och ut är också viktigt. En vanlig funktionströja i syntetmaterial närmast kroppen kan smälta fast. En bygel-bh med ledande metallskena är också ett riktigt dåligt val.