Här är tekniken som ger villaägaren ödrift

Solceller är ingen garanti för el vid strömavbrott, inte ens vid soligt väder. Det har stått klart för många på senare tid. För mikroproducenter krävs så kallad ödrift. Nu installeras det i en villa i Uppland.

I Åkersberga norr om Stockholm håller en villa på att få ett av landets första ödriftssystem för småhus. Solceller kombineras här med batterier och reglerteknik som kan koppla solelen till och från nätet.

– Med hjälp av ödriften, som ger 11 kilowatt, klarar sig husägaren åtminstone över natten under ett strömavbrott, säger Olof Heyman, vd för företaget Ferroamp som gör installationen.

Ödrift har tidigare främst varit en teknik för större elkunder, som industrier eller bostadsområden. Mest känt i Sverige är skånska byn Simris som sedan 1,5 år tillbaka har ett eget mikronät.

Därför ödrift: Solcellernas elproduktion upphör vid strömavbrott när växelriktaren slås av

Fler vill kunna producera sin egen el, för att klara sig utan elnätet vid större strömavbrott. Men det räcker inte med solceller på taket, eftersom växelriktaren slås av vid strömavbrott. För den som är ansluten till elnätet krävs fler installationer än så.

– En viktig komponent i vårt system är en omkopplare som vid strömavbrott kopplar bort elnätet. Spänningsomvandlaren reglerar därefter överföringen av ström från solceller och batterier till huset, säger Olof Heyman.

Huset i Åkersberga har också ett internt likspänningsnät som kopplar elen från solcellerna direkt till batterilagret, stort som en garderob, i källaren.

Dessutom innehåller systemet en så kallad bidirektionell växelriktare som ser till att batterierna kan laddas med el antingen från nätet eller solcellerna.

TV-såpa om långvarigt strömavbrott: När landet släcks ner

– Installationen uppfyller alla tekniska krav, men sedan är det förstås också en kostnadsfråga. Batterilagret kostar minst 80 000 kronor. Fast priset kommer att sjunka och då blir lösningen mer konkurrenskraftig, säger Olof Heyman.

Utöver Ferroamps teknik finns även andra produkter på marknaden med så kallad nödströmsfunktion som kopplar bort elanläggningen från nätet vid strömavbrott.

Vätgas gör Hans-Olof nätoberende året om: Skippar elnätet – med bränsleceller i källaren

Det kan bli svårt att räkna hem investeringen, men för den som ändå vill satsa finns stöd att söka hos Energimyndigheten. Enligt myndighetens sajt Solelportalen går det att söka ersättning för upp till 60 procent av lagringssystemets kostnad, dock högst 50 000 kronor. Detta gäller fram till 31 december i år.

Många är fortfarande skeptiska till nyttan med batterilager. Den lagrade elen räcker ofta bara i ett par timmar, beroende på vad elen behövs till.

– Det vi har sett är att batterier oftast används för att öka egenanvändningen av el, genom utjämnad dygnsproduktion. En del vill också ha batterilager för att sänka effekttoppar. Om det blir lönsamt eller ej beror på varje enskilt fall, säger Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten.

Klent resultat av hembatterier: Så länge kan hembatteriet driva villan vintertid

Enligt Elsäkerhetsverket kan man känna sig trygg med batterilager som uppfyller standarder och installeras och underhålls på rätt sätt.

För att energilager med litiumjonceller ska vara säkra krävs en batteristyrenhet, BMS. Denna ser till att batteriet varken överladdas eller urladdas för mycket. Batteripacken bör också byggas med passiva inneslutningsmetoder, för att hindra eventuell brandspridning.

– Den som vill ha ö-drift måste också ha ett eget jordtag för sin anläggning, vilket kräver utökad kontroll. Det blir då mer av en traditionell elproduktionsanläggning, säger Mikael Carlson, teknisk expert hos Elsäkerhetsverket.