Har du koll på skorstenseffekten?

Här är sex risker med solcellsanläggningar som elinstallatörer behöver känna till.

Allt fler solcellsanläggningar tas i drift i Sverige. Men alla installeras inte på rätt sätt och ibland brister det i underhållet. Än så länge har få allvarliga incidenter inträffat i landet, men antalet kommer förmodligen att öka i takt med antalet solcellsanläggningar. Den bedömningen gör Elsäkerhetsverket, som har tagit del av en studie från Storbritannien.

Läs  mer: Ljusbåge från solceller? Så lätt uppstår den

Brytare, kablar, snabbkontaktdon och kopplingslådor pekas ut som vanliga orsaker till att det uppstått bränder.

– Problemen ligger ofta i enkla komponenter. Installatören har kanske valt fel materiel, gjort installationen fel eller både och, säger Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket.

Här är sex exempel på uppenbara risker som han ser med solcellsanläggningar:

1. Felaktigt monterade kablar

En kabel som hänger löst kan vara lockande för barn att klänga i. Dessutom är det lätt hänt att verktyg eller kanske en stege råkar haka i när någon går förbi.

– Kablar som hänger löst är inte ok. DC-kabeln är alltid spänningssatt när solen skiner, och i en stor anläggning rör det sig om höga spänningar, säger Mikael Carlson.

Kablar som saknar mekaniskt skydd kan skadas av slag, medan kablar som ligger över vassa kanter riskerar att skavas sönder. DC-sidan ska visserligen ha isolationsövervakning som upptäcker om den ena kabeln skadas. Men när båda kablarna ligger över samma kant är risken stor att de skavs sönder samtidigt. Då finns en överhängande risk för att en ljusbåge uppstår och startar en brand.

Läs mer: Alla Åkes solceller blev stulna – igen

2. Vatten i brytare och don

Apparatlådor måste hålla tätt mot vatten över tid. Då gäller det att välja rätt IP-klass och se till att kabelgenomföringar inte läcker. När brytaren skruvas upp på väggen måste även skruvgenomföringarna hålla tätt.

– Kommer det in vatten i någon apparatlåda finns stor risk för kortslutning och bränder, säger Mikael Carlson.

Ibland används kopplingslådor för att ansluta solcellsanläggningens olika strängar.  Även dessa lådor måste ha rätt IP-klass och behålla sina egenskaper över tid.

Läs mer: Lös kabel blir livsfarlig gunga för barn – och andra elfel när solceller installeras

3. Ljusbågar i kontaktdon

Snabbkontaktdon från olika tillverkare som har samma beteckning, exempelvis MC4-don, borde väl funka ihop? Tyvärr inte alltid.

– Snabbkontaktdon är en djungel och produkter från olika tillverkare är inte alltid fullt ut kompatibla med varandra, säger Mikael Carlson.

Vid montage är det viktigt att donen inte innehåller fukt. Risken för fuktinträngning minskar om man håller sig till samma tillverkare för både hon- och handonet.

Om kontakter behöver krimpas på kabeln ska det göras med korrekt krimpverktyg enligt tillverkarens anvisningar. Att klämma till med en vanlig plattång duger inte. Det kan leda till ökad övergångsresistans med risk för brand om det blir varmgång i kontakten. Risken är dessutom stor för att en ljusbåge uppstår, vilket ger extremt höga temperaturer.

Läs mer: Ett år efter ljusbågen: ”Vänsterhanden är paj”

4. Elmateriel skadas av skorstenseffekt

Att utsätta elmateriel för stora temperaturväxlingar är ingen bra idé. Därför bör exempelvis kopplingslådor inte placeras under solpanelerna i översta raden på ett tak. Där kan det bli mycket varmt på grund av skorstenseffekten som uppstår under solpanelerna på dagen. Sedan sjunker temperaturen på natten, och kopplingspunkterna utsätts för en påfrestande temperaturcykling. Med tiden kan det uppstå glapp, små ljusbågar och brand.

– Det hände på Ullevi i våras när en kopplingslåda fattade eld. Branden var som tur var begränsad, men hade det varit en villa med mer brännbart material hade det kunna gå riktigt illa, säger Mikael Carlson.

Läs mer: Nio saker du kanske inte visste om solcellsinstallationer

5. Störningar på spänning och radio

Solcellsanläggningens växelriktare och eventuella regulatorer(optimerare) kan sprida EMC-störningar som drabbar såväl elnät som radiokommunikation. Görs installationen ute i skogen är risken för problem kanske inte så stor. Men när större anläggningar ska byggas nära sjukhus och flygplatser gäller det att göra en ordentlig EMC-analys och kanske installera filter. Likaså om anläggningen sitter på taket hos en radioamatör.

– Tyvärr är det en balans mellan elsäkerhet och EMC så elinstallatören måste tänka efter. Ur störningssynpunkt är det smartast att tvinna DC-kablarna. Men för att minska ljusbågsrisken är det bättre om DC-kablarna placeras långt isär, säger Mikael Carlson.

6. Bristfälligt underhåll

När solcellsanläggningen väl är i drift ska den underhållas. En del DC-brytare kan exempelvis behöva motioneras precis som jordfelsbrytare. Larmindikationer ska ses över och man ska vara uppmärksam på synliga skador på paneler och kablar samt tecken på att komponenter tar in vatten. Allt för att minska risken för bränder och andra problem.

– Underhållet är innehavarens ansvar. Men installatören ska dokumentera och ge information om vad som krävs för att hålla anläggningen i säkert skick, säger Mikael Carlson.

Fakta: Solcellsinstallationer

• Endast elinstallationsföretag som är registrerade i Elsäkerhetsverkets register med verksamhetstyp elproduktionsanläggningar får installera solceller på någon annans anläggning.

• I fjol utökades avsnitten om solcellsinstallationer kraftigt i Elinstallationsreglerna.

• Elsäkerhetsverket har lanserat en ny webbsida om solcellsanläggningar. Här finns tips och råd om vad man behöver tänka på för att installationen ska bli så säker som möjligt.