”Elever utan chans att klara utbildningen tar platsen från personer som både vill och kan”

På Tyresö Gymnasium utanför Stockholm jobbar läraren Thomas Strandell. De senaste sex åren har han tagit emot tre kullar vuxenelever som vill bli elektriker. Alltför många har fallit bort innan de har klarat de tre terminerna.

– Avhoppen beror oftast på att eleven saknar de matte- och språkkunskaper som krävs. Andra har det lite jobbigt på andra sätt, kanske på grund av olika diagnoser, säger Thomas Strandell.

Del 1 i serien: Fredrik får inte bli elektriker

Del 2: Utbildningschefen blir uppringd varje dag av folk som vill omskola sig till elektriker

När platserna till yrkesvux fördelas prioriterar kommunen personer som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt är elutbildningen till stora delar teoretisk. För att hänga med måste eleverna kunna sin trigonometri och att lösa ekvationer. Och de måste kunna läsa allt från installationsregler och standarder till lagtexter och ritningar. Annars blir det tufft. Ibland märker Thomas Strandell redan efter någon vecka att en elev har alldeles för dåliga kunskaper i svenska.

Del 3: Ministern vill att fler blir elektriker – ändå ok för kommuner att nobba de som vill

Del 5: Ida Kullander kom in direkt på elektrikerutbildningen

– Avhoppen beror oftast på att eleven saknar de matte- och språkkunskaper som krävs. Andra har det lite jobbigt på andra sätt, kanske på grund av olika diagnoser.

– Som lärare tycker jag att det är ett dilemma – elever som inte har en chans att klara utbildningen tar platsen från personer på väntelistan som både vill och kan, säger han.

Läs mer: Tomma platser på installationsutbildningar

Han poängterar att nyanlända självklart ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Men han tycker att utbildningen ska ske i rätt ordning. Svenskan först, därefter elkurserna.

– Som lärare tycker jag att det är ett dilemma – elever som inte har en chans att klara utbildningen tar platsen från personer på väntelistan som både vill och kan.

De elever som har fått en plats, trots att de redan hade fullständiga gymnasiebetyg, har det gått väldigt bra för. Ofta rör det sig om personer som känner att deras första yrkesval blev fel. Thomas Strandell har exempelvis lotsat lastbilschaufförer, kockar och frisörer in i elteknikbranschen. Åldrarna har varierat stort, från dryga 20 till strax över 50 år.

Läs mer: Brist på praktik hindrar blivande elektriker

– De är väldigt motiverade när de kommer hit, och efter utbildningen sugs de upp av arbetsmarknaden direkt, säger Thomas Strandell.