Likström räddar bron – från rost

Nu stoppas de allvarliga rostangreppen på Sundsvallsbron stoppas – med hjälp av 500 ampere likström.

Det senaste året har en ovanlig elinstallation utvärderats på Sundsvallsbron: ett av brostöden matas med likström. Bakgrunden är att bron har drabbats av allvarliga rostangrepp, och likströmmen ska skydda stålkonstruktionen.

Nu är utvärderingen klar, och det visar sig att metoden fungerar över förväntan.

– Det har gått jättebra. Våra mätningar visar att rostangreppet stoppas med en lägre strömstyrka än vad vi trodde när projektet startade. Med hjälp av det här skyddet kommer vi att klara brons tekniska livslängd på 120 år, säger Anders Westlund, som är projektledare på Trafikverket.

Läs mer: Därför har Krister likström i villan

I fjol var bedömningen att det skulle krävas runt 1 500 ampere likström för att skydda hela bron. Men det kommer att räcka med cirka 500 ampere, enligt Bertil Sandberg, som är korrosionsexpert på forskningsinstitutet Swerea och involverad i projektet. Den årliga energianvändningen kommer att landa runt 7 000 kWh, ungefär en tredjedel av vad en eluppvärmd villa behöver på att år.

– Nu ska skyddet installeras på brons övriga sju brostöd. Vi håller på med en upphandling, och jag räknar med att installation görs efter att isen släpper i april, säger Anders Westlund.

Sundsvallsbron invigdes i december 2014. Då hade en gulslemming beläggning redan börjat växa på stålsponten, den lådformade konstruktion som bron vilar på. Prover visade att den ökända järnbakterien Gallionella hade angripit stålet.

Läs mer: Sex fördelar med likström

Trafikverket övervägde först flera andra skyddsmetoder för att bekämpa rostangreppet. Bland annat att gjuta betonglager kring lådorna och att kapsla in varje spontlåda i en syrefri huv av stål och plast. Tills sist föll valet på ett så kallat katodiskt skydd, med likström.  Metoden är väl beprövad, men hade aldrig använts på en så stor konstruktion tidigare.

En nackdel med katodiska skydd är att metoden kan ge utsläpp av giftig klorgas och andra klorföreningar. Att strömstyrkan blir lägre än förväntat är därför positivt. Ju längre strömstyrka, desto lägre utsläppsnivåer. Enligt Trafikverket kommer klorhalterna att vara så pass låga att miljön inte påverkas.

Fakta: Så funkar katodiskt skydd

• Sundsvallsbron skyddas av ett katodiskt skydd av typen ”anodtrådar med påtryckt ström”.
• Metoden innebär att en likström leds från anoder via vattnet till den rostdrabbade konstruktionen.
• Då sänks stålets elektriska potential, och rostangreppet bromsas.
• Tekniken är väl beprövad och används exempelvis på oljeplattformar, fartyg och i hamnar.