De fem vanligaste elfelen

Tommy Dahl är elfelsjägare, en av landets 220 elbesiktnings­ingenjörer. 35 års arbete med att upptäcka brister i elanläggningar har lärt honom det mesta om elfel och var de oftast uppträder. Häng med honom på elfelsjakt under en dag.

En krispigt klar höstmorgon. Solen skiner över Kalmartrakten när Tommy Dahl svänger in mot grindarna vid Moskogens Kraftvärmeverk. Han är en av Sveriges av de 220 elbesiktningsingenjörer som, under överinseende av Elektriska Nämnden, EN, ser till att industrier, skolor och andra verksamheter lever upp till de elsäkerhetskrav som försäkringsbolagen ställer. På namnbrickan står det ”Besiktningsingenjör 5754”. Siffran vittnar om att den här viktiga verksamheten har funnits i många herrans år.

Läs mer: Fluke återkallar missvisande spänningsprovare

– Jag är anställd av ÅF i Växjö och är en av åtta besiktningsingenjörer där. ÅF har flest besiktningsingenjörer i landet, totalt ett 70-tal. Men det finns flera andra företag och många enskilda som skaffat sig den utbildning och den erfarenhet som krävs för att godkännas för det här uppdraget, förklarar Tommy Dahl.

 – För mig som anläggningsansvarig är det ett värdefullt stöd att Tommy dyker upp här då och då. Han hjälper mig att trycka på mot medarbetarna på elsidan för att det ska vara ordning och reda här.
Per Fransson, underhållsingenjör el, Moskogens kraftvärmeverk

I Tommys fall handlar det om flera års arbete som elektriker och utbildning till elingenjör på fyraårig teknisk linje. Han är auktoriserad elinstallatör inom både låg- och högspänning och har hållit på med elbesiktningar sedan 1984.

Läs också: ”Det mest komiska elfelet jag sett”

– På den tiden fanns inte någon särskild utbildning, men i dag anordnar EUU utbildningar för besiktningsingenjörer, kurser som EN varit med och påverkat. Elektriska Nämnden ordnar också egna interna utbildningar för besiktningsingenjörer.

Den första punkten när Tommy Dahl kommer till ett nytt besiktningsobjekt är alltid en genomgång med den person som är ansvarig för elsäkerheten på platsen. På Moskogens kraftvärmeverk är det Per Fransson, underhållsingenjör på elsidan.

De går tillsammans igenom vad som gjorts åt de anmärkningar som noterades vid förra kontrollen och vilka ändringar som kan ha skett i elanläggningen sedan dess. Vilka nya installationer som behöver kontrolleras och vilka tidigare besiktningsanmärkningar som Tommy behöver försäkra sig om att ha blivit åtgärdade.

Ovanligt: Kolla in elfelen som fick Elsäkerhetsverket att klippa strömmen

 – För mig som anläggningsansvarig är det ett värdefullt stöd att Tommy dyker upp här då och då. Han hjälper mig att trycka på mot medarbetarna på elsidan för att det ska vara ordning och reda här. Och så har han hjälpt oss med en del utbildningar och med att sätta upp vårt egenkontrollprogram när nya elsäkerhetslagen kom. Besiktningsingenjörens besök är inte bara en trygghet för försäkringsbolagen utan det är bra för hela elsäkerhetsarbetet här ute, säger Per Fransson.

När Tommy Dahl och Per Fransson är klara med sin genomgång är det dags att börja rundan ute i anläggningen. När den är klar avslutas besöket med ytterligare en genomgång med anläggningsansvarige.

— Det är ofta fel på dem, jag upplever att kvaliteten ofta brister på sådana här armaturer, och framtiden får utvisa hur bra de är.

Tommy Dahl

”Här gäller det att inte vara klåfingrig”

Första stoppet är vid en central i generatorrummet där Tommy tittar till ett stort antal jordfelsbrytare, bland annat.

Missa inte: ”Den där lampan, blir den mycket mörk när man släcker den?” 

— Här gäller det att inte vara klåfingrig och testa om de löser ut som de ska, för jag vill ju inte stoppa anläggningen. I stället har jag förklarat för anläggningsägaren hur viktigt det är att hålla koll på, testa och motionera brytarna. Tillverkarna ger anvisningar för hur ofta, men minst en gång om året ska varje brytare kollas och resultaten dokumenteras. Sedan får jag gå igenom dokumentationen när jag kommer hit, säger Tommy Dahl.

Det kan ändå hända att Tommy tar stickprov på jordfelsbrytarna. Då har han flera olika metoder att mäta på för att fastställa att brytaren löser ut vid föreskrivna max 30 mA och att det sker inom 0,3 sekunder som regelverket kräver.

— Det märks att jordfelsbrytare är lite färskvara. De brukar bli trögare efter några år, konstaterar Tommy.

— På ett sågverk hittade jag en kopparkabel som var så varm att isoleringen smält bort och kopparn börjat ärga.

”Ofta fel på nödljusarmaturer”

Nödljusarmaturerna är en annan sak som kunden får kolla själv och där Tommy går igenom dokumentationen.

— Det är ofta fel på dem, jag upplever att kvaliteten ofta brister på sådana här armaturer, och framtiden får utvisa hur bra de är.

Kolla in detta: Elfel går bananas över obehörigt arbete

Tommy provar att batteridriften fungerar — och det gör den ofta inte, särskilt på ­handburna nödlampor av olika slag.

Alla kontroller dokumenterar Tommy Dahl direkt i sin smarta telefon. Hemma igen på kontoret skriver han den officiella rapporten om besiktningen.

Varmgång ett vanligt fel

» I äldre centraler med gängsäkringar är det inte ovanligt med varmgångar. Tommy känner först med händerna över alla säkringarna i skåpet om någon är varmare än de övriga. Om så är fallet kommer värmekameran fram. Den har på senare år blivit ett oumbärligt redskap för besiktningsingenjören.

Läs mer: Därför tar det en månad att utreda de här elfelen

Tommy kollar anslutningsdon och kablar med kameran för att se om det är någon varmgång någonstans. Sådana är vanliga fel vid besiktningar.

— På ett sågverk hittade jag en kopparkabel som var så varm att isoleringen smält bort och kopparn börjat ärga. Temperaturen mätte jag till 120 grader så kabeln kunde ha brunnit av när som helst. Den gången räckte det inte med en not i protokollet, utan jag kallade omedelbart in en elektriker för att åtgärda felet.

Gröngult eller svart?

Anläggningens olika system för potentialutjämning är en annan punkt där det ibland händer att Tommy hittar fel. De hänger ofta ihop med att det är olika föreskrifter för jordning som görs för personskydd och för sådan som görs för att skydda själva anläggningen.

Läs också: Elfelen bakom svenska bostadsbränder

— För personskydd ska det alltid var den vanliga gröngula jordkabeln, men för anläggningsskydd går det bra att använda svart kabel och att också använda exempelvis kabelstegar för att leda jordströmmarna. I äldre anläggningar fick anläggningsägaren själv bestämma vilken färg det skulle vara, så det kan se lite olika ut. Men vårt råd är alltid att separera de olika jordningarna.

Viktigt kontrollera märkning av kablar och apparater

En annan punkt där det händer att det slarvas mycket är uppmärkningen av kablar och apparater. Här på Moskogens Kraftvärmeverk är den exemplariskt utförd, men det finns andra som tar lite lättare på den delen av elsäkerheten. Förutom att kolla att allt är uppmärkt som det ska läser Tommy också av de noteringar om utförda kontroller som kan sitta uppklistrade på olika apparater och skåp. Erfarenheten har lärt honom vilka intervall kontroller ska ske inom på olika typer av apparater — så det går snabbt för honom att konstatera om allt är OK eller inte.