Överläkaren: ”Det finns inga banala elolyckor”

1 800 personer kommer till akuten efter en strömgenomgång varje år. Alla får inte rätt behandling. Det vill Martin ­Tondel, en av Sveriges främsta experter på elolyckor, ändra på. 

– Det finns inga banala elolyckor. Att du undersöks och behandlas tidigt är oerhört viktigt för att minska risken för skador på sikt, säger Martin Tondel, som är överläkare på Arbets- och miljömedicin i Uppsala, och en av Vårdsveriges främsta experter på strömgenomgång.

Läs mer: Därför uppstår skador långt efter strömgenomgång

Vid sidan av arbetet som överläkare forskar han vid Uppsala universitet. Han undervisar även 200 läkarstudenter och 60 företagsläkare per år, och han föreläser för skyddsombud och akutpersonal. Allt för att sprida kunskap om följderna av elolyckor.

Läs mer: Kenneth fastnade – sökte inte vård

En utmaning för vårdpersonalen på landets akutmottagningar är att ”bara” omkring 1 800 personer per år söker hjälp efter att ha skadats av en strömgenomgång. Det innebär att det kan det gå lång tid mellan elolyckorna för den enskilda läkaren eller sjuksköterskan.

Läs mer: Anders körde själv till akuten efter elolycka

En annan svårighet är att symptom kan dyka upp flera veckor efter olyckan. Därför är återbesök viktiga. Men inom det området kan Martin Tondel se tecken på brister. Som i höstas när han föreläste i Göteborg om medicinska konsekvenser av elolyckor. I publiken satt drygt 90 sjuksköterskor och läkare som arbetar på akutmottagningar. Martin gjorde en snabb enkät och ställde frågan ”Hur vanligt är det att patienter får återbesök i sjukvården efter strömgenomgång?” ”Aldrig” svarade 40 procent. Hälften uppgav ”vet ej”, och de tio kvarvarande procenten svarade ”färre än hälften av patienterna”.

– Att du undersöks och behandlas tidigt är oerhört viktigt för att minska risken för skador på sikt.

– Det ser jag som en tydlig indikation på att extremt få patienter kallas till återbesök.

Läs mer: Elstudion: ”Man såg att hela Gustav blev en låga”

Samtidigt är uppföljningar en del av det svenska vårdprogrammet för hur patienter ska tas om hand efter en strömgenomgång. Det är Martin Tondel och överläkaren Anna Blomqvist i Halmstad som tagit fram programmet. Det publicerades för drygt två år sedan på Internetmedicin, en kunskapsdatabas för läkare. Sedan dess har det laddats ner runt 1 200 gånger per månad.

I vårdprogrammet kan akutpersonalen få besked om vilka undersökningar och tester som ska göras när en person har drabbats av en elolycka. Från blodtryck och urinprov till EKG och psykisk status. Läkaren ska också ta ställning till om patienten behöver remitteras till specialistläkare, som exempelvis en ortoped eller kirurg.

Läs mer: Efter ljusbågsolyckan: ”De bara skyller på varandra”

Sedan ska patienten som sagt följas upp efter en till tre månader. Har hen kanske fått sömnbesvär? Problem med koncentrationen? Smärtor i musklerna? Nedsatt känsel? Allt är exempel på symptom som kan visa sig först när det har gått en tid efter olyckan.

Läs mer: Elektriker tuppade av efter strömgenomgång

Martin Tondel har hunnit träffa många elektriker som drabbats av strömgenomgång genom åren. Några har berört honom lite extra. Som mannen som råkade ut för en högspänningsolycka men nonchalerades både på akuten och av chefen. ”Sjåpa dig inte och gå tillbaka till jobbet”, fick han höra.

– Det ser jag som en tydlig indikation på att extremt få patienter kallas till återbesök.

– Jag tror att det ledde till ett onödigt långdraget sjukdomsförlopp, säger Martin Tondel.

Läs mer: Två dödliga elolyckor 2017

Det är inte ovanligt att personer som söker sig till AMM, Arbets- och miljömedicin känner sig försummade av sjukvården. Men Martin Tondel poängterar att det inte går att dra några generella slutsatser om vårdkvalitén utifrån den gruppen. 

– Majoriteten av alla strömgenomgångar slutar lyckligt och ger inga kvarvarande besvär. De personerna kommer aldrig till oss på AMM. Vi träffar enbart patienter som lider av kvardröjande symptom efter sin elolycka, och därför ser vi en skev bild av vården på akutmottagningarna. Vi vet faktiskt inte hur vanligt det är med brister, säger Martin Tondel.

Läs mer: Efter Tyfors-olyckan: Är det ok med tolk vid elarbete?

Det händer att sjukhus söker upp honom för att få råd när en patient känner sig felaktigt behandlad. Förra våren hörde exempelvis ett sjukhus i en mellansvensk stad av sig. Bakgrunden var att en ung elektriker hade kommit till akuten några dagar efter en strömgenomgång. Han hade varken blivit undersökt eller kallad till återbesök och var mycket missnöjd. Nu ville sjukhusledningen konsultera en expert. Martin åkte dit och träffade 25 personer, både akutpersonal och läkare under utbildning.

Läs mer: Elolycka på gymnasium: Skolan saknade hjärtstartare

– Ett väldigt bra initiativ från sjukhusets sida. De kallade in expertis för att höja sin kunskapsnivå, och vi hade en väldigt bra dialog, säger han.

– Vi träffar enbart patienter som lider av kvardröjande symptom efter sin elolycka, och därför ser vi en skev bild av vården på akutmottagningarna.

För några år sedan presenterades resultatet av forskningsprojektet ”Elolyckor i arbetet – en undersökning om sena följder av strömgenomgång” där både psykologer och läkare deltog. En slutsats var att strömgenomgångar är relativt vanliga bland elektriker. Men alla söker inte vård, och långt ifrån alla får besvär. 

– Tyvärr vet vi inte varför några blir sjuka och andra inte, säger Martin.

Man drabbad av hjärtflimmer efter elolycka

En annan insikt var att en strömgenomgång kan vara väldigt ångestskapande. Olyckan kan upplevas som en ”nära döden-upplevelse”, särskilt för de som fastnar. Sådana psykologiska trauman är viktiga att fånga upp tidigt för att slippa framtida besvär. Samtidigt är det angeläget att kunna återgå till jobbet relativt fort.

– Efter en okomplicerad strömgenomgång ska du tillbaka inom några dagar. Annars kan du drabbas av en obefogad rädsla och få svårt att jobba med el i framtiden, säger Martin Tondel.

VIDEO: Ljusbåge från solceller? Så lätt uppstår den

Återgången ska ske varsamt och med stöd från chefer och kolleger. Arbetskamrater eller kanske ett skyddsombud kan spela en viktig roll redan vid olyckstillfället genom att följa med till akuten och svara på vårdpersonalens frågor. Hur lång tid varade strömgenomgången till exempel? Den drabbade kan ha svårt att själv ge besked. Tre sekunder kan kännas som 30 för en person som sitter fast. Men sådana uppgifter är viktiga för att vårdpersonalen ska kunna välja rätt åtgärd. Arbetskamrater kan även ge stöd genom att lyssna när den drabbade berättar om olyckan – som en liten debriefing.

– Tyvärr vet vi inte varför några blir sjuka och andra inte.

– Men tänk på att aldrig skuldbelägga personen, säger Martin Tondel.

Experten: ”Ljusbågsrisker en bortglömd fara”

Elektriker vittnar ibland om att vårdpersonalen har sagt att ”hushållsel är inte farligt”. Även Martin Tondel har stött på den felaktiga inställningen. Egentligen gillar han inte begreppet hushållsel över huvud taget. Inte heller benämningen lågspänning.

– Varken lågspänning eller hushållsel låter särskilt farligt. Men all strömgenomgång kan leda till kroniska tillstånd, och man ska alltid kontakta vården efter en strömgenomgång, säger han.

 God vård i alla ära. Den ofarligaste elolyckan är den som aldrig sker.

– Du får aldrig släppa taget i elsäkerhetsarbetet. Den dagen du slarvar kan vara din sista dag på jobbet. Och anmäl alla tillbud så att framtida olyckor kan undvikas, säger Martin Tondel.