Här behöver inte hästarna oroa sig för bristande potentialutjämning
Solarium, vattengympa — och potentialutjämning i toppklass. Hopphästarna på Häggebylund är noga med sina elinstallationer.
Hästar är otroligt känsliga. De känner av spänningsskillnader på några få volt, säger Anders Nyström, som är projektledare på Sandströms Elfirma i Rosersberg.
Bristande potentialutjämning kan få hästar att sluta dricka, att vägra gå ut ur stallet eller försöka fly ur boxen. Sådana spänningsproblem har inte hästarna på Häggebylunds gård i närheten av Sigtuna. Här är potentialutjämningen gjord enligt alla konstens regler.
Gården drivs av familjeföretaget CC Studs, som sysslar med avel, träning och försäljning av hopphästar på hög internationell nivå.
Mer om djur och spänning: Alla föremål av metall jordades under bygget av det här ridhuset
– Du ser knappast Gamle Svarten i de här hagarna, säger Anders Nyström när vi kör in på området.
– Du ser knappast Gamle Svarten i de här hagarna.
Anders Nyström, projektledare på Sandströms Elfirma i Rosersberg
CC:s kanske största stolthet är hingsten Fidelity som rids en av världens främsta ryttare, fransmannen Kevin Staut. Några av Fidelitys syskon och avkommor finns kvar på gården, som har drygt 45 egna hästar plus ett tiotal inackorderade.
Mer spännande elinstallationer: I gruvan ska elinstallationerna vara skitiga
När CC Studs gjorde en större utbyggnad för några år sedan fick Sandströms Elfirma uppdraget att göra alla eljobb. Företaget har inte bara installerat åsk- och överspänningsskydd, reservkraft, elstängsel, belysning och alla standardinstallationer som brukar finnas i stall och ridhus. De har även fixat en rad speciallösningar. Hästsolarier, skrittmaskiner och vattengym för fyrbenta motionärer, till exempel.
Anläggningens två solarier ger inte UV-ljus för att bättra på kusarnas solbränna. I stället avger de IR-ljus som värmer upp hästarnas ryggar. Skönt både före och efter träning. Skrittmaskinen liknar en stor karusell där hästarna kan gå runt, runt i kontrollerad fart, medan vattengymmet består av en smal bassäng med ett löpband i botten. Här kan hästar få skonsam träning i lagom vattendjup, som ett komplement till den vanliga träningen eller för att rehabilitera sig efter en skada.
Även växter är känsliga: I biotronen störs plantorna av hänvisningsskyltar
Anläggningens två solarier ger inte UV-ljus för att bättra på kusarnas solbränna. I stället avger de IR-ljus som värmer upp hästarnas ryggar. Skönt både före och efter träning.
Stallbyggnaderna känns mer som ett lyxigt hästhotell än ett vanligt stall. Allt är ljust, fräscht och rymligt. Golven i gångarna sviktar lätt under både fötter och hovar tack vare en gummerad yta ovanpå betongen. Golvvärme höjer komforten ytterligare och hjälper till att hålla fukten borta.
Samtliga armaturer är D-märkta, medan uttag och strömbrytare har höljen som uppfyller Länsförsäkringsbolagens hårda brandsäkerhetskrav för lantbruk. Placeringen är viktig, och alla installationer sitter på behörigt avstånd från boxarna.
Även på Nya Karolinska är elinstalltionerna nogsamt gjorda (till skillnad från annat på det bygget)
– En häst som sträcker på sig når mycket längre än vad man kan tro, kommenterar Anders Nyström.
Potentialutjämningen då? Innan bottenplattorna gjöts rullades stållinor ut på armeringsjärnen, fästes med korskopplingsklämmor och anslöts till huvudjordningsskenan. Dit är även all metallinredning ansluten, som boxgaller och vattenledningsrör. Detsamma gäller ringlinorna i koppar runt varje byggnad, som även är kopplade till åskledarna på taket.
– En häst som sträcker på sig når mycket längre än vad man kan tro.
På betonggolven skymtar här och var små plasttäckta metallbrickor, som är anslutna till stållinan på armeringsjärnen. Där kan ny metallinredning enkelt anslutas till samma jordpotential som övrig utrustning, om det skulle behövas. Allt för att inga ledande byggnadsdelar ska kunna anta en annan spänning.
Grej som inte stör just djur men väl annat: Frekvensomriktaren!
I djurstallar är det krav på att utsatta och främmande delar, som husdjur kan beröra, ska förbindas med installationens skyddsledare. Trots det finns det gott om gårdar med dålig potentialutjämning. Risken för problem är större långt ute på landet där ledningslängderna ibland är långa, och det kan uppstå en spänningsskillnad mellan elverkets jordtag och markjorden.
Anders Nyström blev själv vittne till en obehaglig incident för många år sedan i ett annat stall på en annan ort. En blöt häst stod med frambenen på marken och bakbenen på betongplattan när elstängslet utanför fasaden anslöts.
– Hela hästen började hoppa i samma puls som spänningen i elstängslet. Det såg väldigt otäckt ut, säger han.
– Hela hästen började hoppa i samma puls som spänningen i elstängslet. Det såg väldigt otäckt ut.
Orsaken var förmodligen en potentialskillnad mellan elstängselsaggregatets jordspett och markjorden under betongplattan. Lösningen blev att ansluta alla metalldelar i stallet till en potentialutjämningsskena, som monterades under elcentralen. Dit anslöts även skyddsjord från elkabeln.
Bristande potentialutjämning kan bero på att beställaren har anlitat en elektriker som saknar erfarenhet av installationer i lantbruk.
Den här hästen är i alla fall inte rädd för elmateriel: Ramirez drar kabel i terräng
– Ett annat problem är när vi blir inblandade i projekt där betongplattan redan står färdigjuten och klar, utan att byggaren har tänkt på att montera potentialutjämning, berättar Anders.
Då kan ett alternativ vara ett lägga en ringlina i koppar runt byggnaden. Det är även viktigt att se till att det finns överspänningsskydd överallt i anläggningen både på kraftsidan och svagströmssidan.
Anders Nyström poängterar att det krävs omfattande projektering före projektstart för att allt ska bli rätt. Från kabeldimensionering och belysningsberäkningar till planering av styrning mellan fastigheter och åskledaranläggning.
Anders Nyström var även projektledare för Huset utan sladd
– Oftast har projekteringen brustit när vi kommer ut till anläggningar som inte uppfyller kraven på en lantbruksinstallation, säger han.
– Oftast har projekteringen brustit när vi kommer ut till anläggningar som inte uppfyller kraven på en lantbruksinstallation.
På Häggebylunds gård är det Anders som stått för projekteringen. Den ansvarige montören Magnus Hellqvist har ovanligt stor erfarenhet av lantbruksel. Vid sidan av heltidsjobbet på Sandströms är han månskensbonde med runt 20 herefordkor, 70 gutefår och 100 höns hemma på släktgården.
– Jag vet hur det funkar med djur och byggnader på lantbruk. Här är många lösningar desamma som jag skulle ha valt hemma, säger han.
Sarah vet varför hårtorkar startar mitt i natten
I ungefär tre års tid jobbade Magnus mer eller mindre heltid på Häggebylunds gård. Nu återvänder han för att göra servicejobb en gång i månaden. Han ser över hela anläggningen, kollar att inget har slagits sönder och säkerställer att allt från fläktar till solarier funkar. Och provkör det dieseldrivna reservaggregatet på 60 kVA, som startar automatiskt och försörjer hela anläggningen om strömmen faller ifrån. Elförsörjningen till pumpanläggningen är kritisk eftersom hästar dricker massor med vatten. Att säkra belysningen är minst lika viktigt.
– Det kan vara förödande om det blir kolsvart i ridhuset mitt i en hopptävling, uppvisning eller träning, säger Magnus Carlberg, som visserligen är pensionär men högst delaktig i CC Studs, som numera drivs av döttrarna.
– Det kan vara förödande om det blir kolsvart i ridhuset mitt i en hopptävling, uppvisning eller träning,
Magnus Carlberg, delaktig i CC Studs
Det stora ridhuset, en skapelse i limträ, har metallhalogenarmaturer. De hinner slockna den korta strömlösa tid som uppstår innan reservaggregatet börjar leverera el. Sedan måste lamporna svalna innan de kan tändas igen. Fram till dess står ett antal LED-strålkastare för nödbelysningen. Den nödlösningen hade inte behövts om ridhuset hade haft LED-armaturer i stället för metallhalogen. Men LED-tekniken bedömdes inte vara tillräckligt mogen när ridhuset byggdes.
Sandströms Elfirma fördelar kraften i backen när vägen laddar elbilarna
Vid Elinstallatörens besök pågår hoppträning i byggnaden. Hästens hovar landar mjukt utan att riva upp en massa damm tack vare ett specialunderlag, importerat från Storbritannien. Det är ingen vanlig sågspånsblandning utan en mix av fin sand, vaselin, gummi och fibrer.
Uppvärmningen kan man säga att hästarna fixar på naturlig väg. De producerar tonvis med gödsel som blandas med pellets och matas in i en stor värmeanläggning bakom ett av stallen. Det räcker för att värma hela gården och mer därtill. En del av överskottet går exempelvis till en rejäl utomhuspool vid boningshuset.
– Vi kan bada utomhus på julafton om vi vill, säger Magnus Carlberg.
Det här kontoret använder inte gödsel men väl likström för att spara energi
Gödseln står alltså för uppvärmningen, en stor del av belysningen är närvarostyrd och det finns timers på alla värmeapparater. Men elen är fortfarande en stor post i gårdens budget. Det finns gott om takyta att montera solceller på, men Magnus Carlberg överväger inte att börja producera egen solel.
– Vi kan bada utomhus på julafton om vi vill.
– Jag tycker att återbetalningstiden är för lång, säger han.
Magnus har själv en bakgrund i elbranschen, och drev i många år en stor agentur för strömbrytare och sedan högfrekvenselektronik. Han berättar att företaget som mest hade 250 anställda, och omsatte en halv miljard kronor.
Efter att ha sålt av allt som har med el att göra ägnar han sig numera åt fastigheter, skog – och hästar. Familjens stora hästintresse vaknade när de tre döttrarna började rida i tidig ålder.
Mer om spänning: Drivs delvis med likström
– Jag trodde att de skulle tröttna när de blev lite äldre, men så blev det inte. Själv rider jag nästan aldrig, men det är väldigt roligt med hästarna, säger han.
Snart ska gården få ytterligare installationer. Det nybyggda fölstallet ska förses med ventilation, och ett antal övervakningskameror ska installeras. På sistone har hästar flera gånger kommit lösa på oförklarligt sätt. I fölstallet sitter redan några övervakningskameror, fast av en roligare anledning. I natt är det dags för ett av de dräktiga stona att föla.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen