Återvinn gamla kablar – vinst för både dig och miljön

Skrot in. Värdefulla råvaror ut. Hos BA Metallåtervinning i Hörby får metallerna i ditt kabelspill nytt liv. Nu är utmaningen att återvinna även plasten.

Varje dag kommer i snitt tio till elva ton kabelspill till BA Metallåtervinnings anläggning utanför Hörby i Skåne. I andra änden rasslar runt tre och ett halv ton koppar eller fyra ton aluminium ut.

– Att återvinna kablar är viktigt för miljön. Och det är bättre att återvinningen sker i Sverige än i Kina dit stora metallvolymer skickades förr om åren. Vi kan ju inte veta om hanteringen görs på ett miljöriktigt sätt utanför EU, säger vd Bo Altenstam, som har drivit företaget i drygt 30 år. 

Mer om spännande teknik: Digital säkring bryter på 250 nanosekunder

För de elfirmor som lämnar in sitt spill ger återvinningen klirr i kassan. Alla kablar åker upp på vågen vid ankomst, och längre fram i processen tas flera prov för att kontrollera kvaliteten. Allt för att företagen ska få rätt ersättning.

Vid Elinstallatörens besök ligger trassliga kabelhärvor i små berg på gårdsplanen och väntar på att matas in i återvinningsprocessen. Koppar- och aluminiumkablar återvinns var för sig, och en första grovsortering skiljer de två kabeltyperna åt.

– Att återvinna kablar är viktigt för miljön. Och det är bättre att återvinningen sker i Sverige än i Kina dit stora metallvolymer skickades förr om åren. Vi kan ju inte veta om hanteringen görs på ett miljöriktigt sätt utanför EU.

Bo Altenstam, vd, BA Metallåtervinning

Sedan lyfter en kraftig gripklo upp kabelskrotet på ett sorteringsbord, ett löpande band där två personer står och plockar bort skräp som kan ha slunkit med i en leverans. Järnföremål och laddare måste exempelvis rensas bort. Annars kan kvarnarnas knivar ta stryk i senare processteg.

Gör vårt quiz: Stör dina frekvensomriktare? 

Efter den manuella sorteringen är återvinningen till stora delar automatiserad. Men arbetet kräver ändå att personalen har både erfarenhet och fingertoppskänsla.

– Vi kan inte bara peta in kablarna i ena änden och få ut metall. Operatörerna måste kunna sitt jobb för det krävs ständig tillsyn och en hel del meck, säger Bo Altenstam.

När kopparn är färdigseparerad läggs den i stora vita säckar. Innehållet har en kopparhalt på drygt 98 procent, tillräckligt hög kvalitet för att säljas vidare och återanvändas i nya produkter.

Tystlåtna nätstädare räddade Värmlandsoperan från svåra elstörningar

Plastfraktionen är inte riktig lika ren; den innehåller fortfarande mellan två och fem procent koppar och behöver renas igen.

– Vi kan inte bara peta in kablarna i ena änden och få ut metall. Operatörerna måste kunna sitt jobb för det krävs ständig tillsyn och en hel del meck.

Bo Altenstam

Lukten i lokalen skvallrar om vilken plast som för tillfället bearbetas. Den här dagen är doften behagligt sötaktig. Lite som marsipan.

– Så här luktar polyeten i PEX-kablar. Alla kabeltyper luktar olika, men jag tycker inte att någon luktar illa, säger Bo Altenstam.

Likström stoppar rost på Sundsvallsbron

Trots väldoften är plasten hans största utmaning. Kablarna består till största delen av plast, ungefär 65 procent, men materialet kan inte återanvändas i dag. Än så länge saknas metoder för att separera olika plastsorter som exempelvis polyeten och PVC från varandra. Olika plastsorter kan ha helt olika egenskaper. Det påverkar hållbarhet och utseende så väl som vilka produktionsmetoder som kan användas. Därför är en noggrann separation ett krav om materialet ska kunna återanvändas i nya produkter.

Fram till för något år sedan sände BA Metallåtervinning all sin plast till förbränning och värmeåtervinning. Men att låta elda upp tonvis med plast tycker Bo Altenstam är en dålig idé.

130 robotar håller koll på 400 000 varor

– Plasten ska cirkulera, det är mycket bättre för miljön. Därför utvecklar vi nu tillsammans med en partner nya metoder för att återvinna även plasten, säger han.

– Plasten ska cirkulera, det är mycket bättre för miljön. Därför utvecklar vi nu tillsammans med en partner nya metoder för att återvinna även plasten.

Inga detaljer avslöjas om projektet. Inte heller namnet på samarbetspartnern. Men målet är att plastmaterialet ska kunna få nytt liv i exempelvis bullerplank och andra produkter som inte ställer lika höga renhetskrav som exempelvis juiceflaskor. 

Fast Bo räknar inte med några stora intäkter på sin gamla plast.

I gruvan ska elinstallationerna vara skitiga

– Det här handlar mer om miljön än om ekonomin. Men visst skulle vi minska våra kostnader för hantering och lager, och att lämna plasten till värmeåtervinning kostar ju också pengar, säger han.