Ultramodern belysning ger äldre ljusare tillvaro

2 000 armaturer på 81 rum låter kanske i ljusaste laget. Men bakom varje lampa på det toppmoderna äldreboendet i Gävle finns en tanke. ”Roligaste jag jobbat med”, beskriver ­projektledaren arbetet med elinstallationerna.

Ljuset är dämpat i änden av korridoren. Längre fram lyser det desto starkare så här i lunchtid. Nu ska de boende lockas att gå mot köket och allrummet i mitten av korridoren. Efter måltiden styrs armaturerna tvärtom: svagast vid avdelningens gemensamma utrymmen. Och framemot kvällskvisten dämpas belysningen ner i hela korridoren. Allt för att det ska kännas naturligt att ta sig tillbaka till den egna lägenheten och krypa till kojs.

Den strategiska ljusstyrningen är en av många innovativa belysningslösningar på omsorgsföretaget Humanas äldreboende i Gävle. Elinstallationerna har gjorts av Midroc Electro, som hade runt tio montörer på plats när installationsarbetet var som mest intensivt förra vintern.

– Det här är faktiskt det roligaste projekt jag har jobbat på. Det är mycket ny teknik, och allt är väldigt genomtänkt, säger Patric Pierrou, projektledare på Midroc Installation Södra Norrland.

Äldreboendet, som invigdes för ett år sedan, har 81 rum fördelade på nio avdelningar och fem våningsplan. På några avdelningar bor personer med demens, resten är avsedda för äldre som av olika anledningar behöver mer omvårdnad än de kan få i hemmet.

– Det här är faktiskt det roligaste projekt jag har jobbat på. Det är mycket ny teknik, och allt är väldigt genomtänkt.
Patric Pierrou, projektledare på Midroc Installation Södra Norrland

Designkontoret Ljusrum har stått för belysning såväl som färgsättning och inredning
i byggnaden. Att satsa på så här avancerade belysningslösningar på ett äldreboende är unikt, enligt ljusdesignern Jonas Lindahl. Samtidigt kan välplanerad belysning vara extra viktig för äldre, inte minst för de som har drabbats av demens.

– Rätt belysning hjälper till med dygnsuppfattningen. Om ljuset är väldigt dämpat förstår exempelvis en person med demens som går upp mitt i natten att det inte är dag ännu, säger Jonas Lindahl.

I gemensamma utrymmen används LED-lampor av typen ”tunable white” där ljusets färgtemperatur skiftar över dagen. Det påverkar vårt välmående och styr hormoner som reglerar sömn och vakenhet. Precis som solens ljus gör. 

Vid Elinstallatörens besök är det lunchdags och pendelarmaturerna sprider ett kallvitt – och uppiggande – ljus upp i taket. Framemot eftermiddagen blir skenet varmare och mer dämpat.

– Rätt belysning hjälper till med dygnsuppfattningen. Om ljuset är väldigt dämpat förstår exempelvis en person med demens som går upp mitt i natten att det inte är dag ännu.

Jonas Lindahl, ljusdesigner

Sådana sofistikerade belysningslösningar kostar en slant, men Jonas Lindahl berättar att det har varit ett medvetet val från Humanas sida. 

– Ekonomin är alltid viktig, även i det här projektet. Samtidigt har Humana velat prioritera en så bra belysning som möjligt för att de boende ska må bra och trivas, säger han.

För att få den önskade effekten finns totalt cirka 2 000 armaturer i byggnaden. Allt från minispottar till rejäla plafonder och specialdesignade LED-lister i sänggavlar och ledstänger. 

Vanliga tryckknappar lyser däremot med sin frånvaro. Nästan alla armaturer är dimbara, Dali-styrda och programmeras individuellt för att passa olika ljusscenarier. Ett undantag är tvättstugorna där belysningen i stället styrs av rörelsesensorer. För personalen var det lite ovant att inte trycka på knappar i början.

– Ekonomin är alltid viktig, även i det här projektet. Samtidigt har Humana velat prioritera en så bra belysning som möjligt för att de boende ska må bra och trivas.

Jonas Lindahl

– Men nu är det befriande att inte behöva tänka på belysningen. Den sköter sig själv, säger Christina Sundvik, som är verksamhetschef på vård- och omsorgsboendet.

Hon konstaterar att det neddämpade ljusscenariot på kvällen verkligen påverkar de boende, eller kunderna som hon hellre vill kalla dem.

– Lugnet lägger sig direkt över avdelningen när lamporna byter till kvällsläge. Det fungerar jättebra, säger hon.

Undersköterskan Marielle Åkerlund, som står vid spisen och lagar rotmos, tycker att avdelningen är ljus och fin. Vid några tillfällen har de äldre klagat på att rummet är alltför ljust när de tittar på tv. Men det är lätt fixat.

– Då sätter vi belysningen på nattläge så blir det lagom, säger hon.

– Men nu är det befriande att inte behöva tänka på belysningen. Den sköter sig själv.
Christina Sundvik, verksamhetschef på vård- och omsorgsboendet

Kökens bänkarmaturer ska däremot programmeras om. De är inställda på att lysa med full styrka dygnet runt, och då kan en dement person som kommer vandrande på natten tro att det är dag. Tack vare styrsystemet och Dali-styrningen är det lätt att justera en sådan detalj.

Att ha så mycket som 2 000 armaturer i ett boende för 81 personer verkar kanske inte så energismart.

– Visst låter det som väldigt mycket belysning, men programmeringen gör att de flesta armaturer är nerdimmrade eller släckta en stor del av dygnet. Styrsystemet gör det också lätt att ha koll på energiförbrukningen, och det var ett viktigt önskemål, säger Patric Pierrou. 

Förutom den förprogrammerade styrningen finns väggknappar för att manuellt ändra mellan dags-, kvälls- och nattläge. I de allmänna utrymmena sitter knapparna lite mer diskret placerade, exempelvis skymda bakom en krukväxt. Tanken är att bara personalen ska trycka på dem.

– Visst låter det som väldigt mycket belysning, men programmeringen gör att de flesta armaturer är nerdimmrade eller släckta en stor del av dygnet.

Patric Pierrou

I lägenheterna är knapparna däremot lättillgängliga med tydliga symboler; sol, solnedgång och månskära.

Vi tittar in i en av lägenheterna, en etta med kokvrå och badrum. Hit kan de boende ta med sina egna möbler och prylar, för att skapa hemkänsla och trivsel. 

I det permanenta möblemanget ingår enbart sängen och en väggfast sänggavel med flera specialdesignade lösningar. Två LED-lister ger förutom nedljus även ett uppljus, som lyser upp taket. På så vis minskar kontraster när takplafonden lyser för fullt. Plafonden har dessutom en extra stor diameter, hela 800 mm. Allt för att ge ett behagligt ljus och minska bländning för den som ligger i sängen.

I sängens underrede finns en rörelsesensor, som ser till att ljuset i rummet tänds upp till kvällsläge om man kliver ur sängen nattetid. På så vis ska risken för fallskador minska. Även toaletten har en rörelsesensor som ger dämpat ljus under dygnets mörka timmar. 

Fast sängsensorn har inte fungerat exakt som planerat i alla rum. Problemet är att den kan reagera om ett täcke faller till golvet eller när nattpersonalen tassar in för att se till den som sover. Då riskerar personen att väckas i onödan när lamporna börjar lysa.

– Tanken är väldigt god, men vi har stängt av den funktionen i ganska många rum, säger verksamhetschef Christina Sundvik.

Äldreboendet i Gävle är det första som Humana bygger i egen regi, och det fungerar lite som en testpilot. Här dras flera lärdomar som kommer till nytta i ett annat boende som vårdföretaget har börjat bygga i Åkersberga. Med 54 rum är det något mindre, men belysningskonceptet är detsamma. Även här gör Midroc elinstallationerna, och Patric Pierrou är projektledare. 

– Vi har lärt oss mycket under resans gång i Gävle, och ändrar några saker för boendet i Åkersberga, säger han.

– Vi har lärt oss mycket under resans gång i Gävle, och ändrar några saker för boendet i Åkersberga.

Patric Pierrou

Man diskuterar bland annat en ”rond-knapp” som tar över det aktuella ljusscenariet. Det ska lösa problemet med att nattpersonalen aktiverar sängsensorn. 

En annan förändring rör nödljuset i korridorerna. I Gävle sitter separata små LED-lampor taket, i Åkersberga ska de integreras i plafonderna. Belysningen ska även kunna fjärrstyras från Humanas kontor i Stockholm. Kanske för att lägga till nya scenarier eller ändra programmeringen av en armatur.

Patric Pierrou berättar att han stundtals blev lite överraskad över valet av golv, tapeter och kakel när Gävleboendet byggdes. Färgsättningen ligger långt ifrån sjukhusgrått. 

– Men det fanns en tanke bakom allt, och slutresultatet blev jättebra. I vanliga projekt med standardval får man aldrig det där lilla extra, säger han.