”En liten smäll får man tåla”
2016 ökade anmälningar av elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket med cirka 20 procent. Ändå är det många olyckor som inte rapporteras in och en studie pekar på brister i säkerhetskulturen.
I Elsäkerhetsverkets årliga rapport om yrkespersoners elolyckor skriver forskaren Lisa Rådman om brister i säkerhetskulturen i samband med olyckorna. Utgångspunkten är en studie hon gjort bland svenska elektriker om symtom och nervskador efter elolyckor.
– Framför allt handlar bristerna om att man inte rapporterar in olyckor och tillbud. Främst att det inte rapporteras skriftligt, men inte heller alltid muntligt till arbetsledaren, säger Lisa Rådman, som är legitimerad fysioterapeut och medicine licentiat vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Enligt Arbetsmiljöförordningen ska alla arbetsrelaterade olyckor anmälas till Arbetsmiljöverket men endast uppskattningsvis hälften anmäls. Det finns ett stort mörkertal.
Vad är anledningen till att olyckorna inte rapporteras in?
– En förklaring som elektrikerna i studien gett är att det anses ingå i jobbet, ”en liten smäll får man tåla”. Ofta handlar det också om att de brustit i säkerhetsrutinerna. Det kan bero att man inte velat störa hyresgästerna i lägenheten där arbetet utförts genom att stänga av strömmen. En annan förklaring är att det ska gå fort på grund av tidspressen i den här branschen.
Skyddsutrustning fanns, men användes inte alltid och elektrikerna arbetade ensamma i 60 procent av arbetstillfällena.
– De som rapporterade in till sin arbetsledare eller arbetsgivare upplevde många gånger också att det inte blev någon förbättring av säkerhetskulturen efteråt. Det hände ingenting.
Endast en fjärdedel av alla olyckor ledde till en kontakt med sjukvården, då främst akutsjukvård. Det var framför allt de elektriker som exponerats för högspänning alternativt fastnat vid strömkällan, som sökte sjukvård.
– Främsta anledningen ur min synvinkel till att man ska anmäla en olycka att för att få en uppföljning inom sjukvården, även för skador som initialt inte verkar vara så allvarliga att de uppenbart kräver akutsjukvård, säger Lisa Rådman.
Trots ett litet deltagarunderlag är studien den första som kunnat identifiera faktiska nervskador hos personer som fortfarande har symtom en tid efter en elolycka. Kvarstående symtom efter elolyckor kan vara nedsatt känsel i händerna, framför allt förmågan att känna värme, kyla och även smärta.
Sannolikt orsakas symtomen av skador på de tunnaste nervtrådarna i det perifera nervsystemet. Övriga tester i studien visade att nervskador orsakat nedsatt förmåga att identifiera föremål med endast känsel samt nedsatt finmotorik.
– Viktigt blir nu att informera om vilka typer av skador en elolycka orsaka. Kunskap om det är ett första steg till att fler ska söka hjälp, understryker Lisa Rådman.
Ännu saknas dock rekommendationer inom sjukvården om vilka undersökningar som bör utföras när en patient söker för symtom som kvarstår efter en elolycka.
– Det saknas kunskap inom sjukvården om vilka undersökningsmetoder som ska användas för att ställa en diagnos utifrån de här symtomen. Ofta får man enbart gå på patientens berättelse och beskrivning av symtomen. Det räcker inte alltid om patienten vill få ut ersättning på en försäkring eller få besvären klassade som en arbetsskada, säger Lisa Rådman.
– I framtiden hoppas jag att det finns bättre metoder som mer noggrant kan diagnostisera den här typen av skador. Det behövs mycket mer forskning eftersom det handlar om stora yrkesgrupper som drabbas av det här.
Läs mer om skador efter elolyckor här.
Förra året ökade anmälningar av elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket med cirka 20 procent. Orsaken till detta kan vara att de som drabbats av en elolycka har blivit bättre på att anmäla.
– Vetskapen om att ström kan ge sena skador på kroppen tror vi kan ha bidragit till att vi fått in fler anmälningar 2016, säger Lars Jansson, elinspektör vid Elsäkerhetsverket i ett pressmeddelande.
Elsäkerhetsverket har fått kännedom om 416 elolyckor och 289 tillbud under förra året. Strömgenomgång är den vanligaste typen av elolycka med 94 procent av det totala antalet elolyckor.
De flesta elolyckorna under 2016 skedde inom verksamheterna elnät/elförsörjning. I sju fall av tio uppkommer elolyckor bland yrkesverksamma genom ett felbeteende vid elarbete.
Tre personer omkom 2016 i samband med elolyckor. Antalet omkomna under 2000-talet är i medeltal cirka fyra personer per år.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen