Dolda branschproblemet: ”Alla vitvaror hamnar på samma fas”

Doktorn tar EKG för att undersöka hjärtat. Örebrobostäder tar Fastighets-EKG för att få koll på elprylarna i husen – allt för att kapa elnotan.

– Strömkurvan är unik för varje fastighet. Genom att mäta strömmen väldigt noga upptäcker vi förändringar och fel som vi aldrig skulle hitta annars, säger Jonas Tannerstad, som är elchef på Örebrobostäder och eldsjäl när det gäller industriell teknik i fastighetsbranschen.

Den egenutvecklade tekniken för strömmätning kallas Fastighets-EKG. Hittills används den i drygt 20 av Öbos byggnader, däribland ett gult sjuvåningshus i området Brickebacken i utkanten av Örebro. Vi kliver in i elcentralen och spanar in ett svart mätinstrument på väggen. Här mäts strömmen som går genom huvudsäkringarna.

Vanliga konsumenter kan också jaga energibovar

Instrumentet sprutar ur sig mätvärden, och med blotta ögat är det svårt eller omöjligt att dra några vettiga slutslutser. Men värdena analyseras matematiskt med signalanalys, ett grepp som Jonas Tannerstad hämtat från sin tid i industrin. I fabriker används signalanalys ofta för att få koll på hur maskiner mår. Genom att mäta och analysera vibrationer kan man exempelvis lista ut att ett kullager är på väg att haverera. Att använda signalanalys i fastighetsbranschen är däremot unikt.

– Genom att mäta strömmen väldigt noga upptäcker vi förändringar och fel som vi aldrig skulle hitta annars

Jonas Tannerstad, elchef på Örebrobostäder

Öbo använder två olika instrument för strömmätningen: antingen elkvalitetsanalysatorn PEM735 från Bender eller mätboxen Energyhub från Ferroamp. Jonas Tannerstad visar skärmbilder med grafer från mätningarna. En ser ut som en svärm prickar i rött, grönt och blått – en färg per fas. Analysen av just de här mätvärdena avslöjade att en trefasig last på 700 Watt är ansluten dygnet runt. Mystiskt, eftersom det inte finns någon elpryl med den effekten som ska gå konstant i fastigheten. Efter lite klurande förstod Öbo att en cirkulationspump för värmeåtervinning stod på hela tiden, trots att den bara skulle gå vid vissa temperaturer. Felet fixades, energislöseriet kunde stoppas.

Energimyndig­hetens kontor i Eskilstuna sänker elnotan med likström

– Det blev en första bekräftelse på vad vi kan uppnå med enkla mätningar och tung analys, säger Jonas Tannerstad.  

På en annan graf finns tre kurvor som visar strömmen i de tre faserna. En kurva ligger långt över de andra två; det är mycket mer last inkopplad på fas ett än på de andra faserna. Liknande obalanser har Öbo upptäckt i flera hus. Väldigt onödigt, tycker Jonas. Med bättre lastbalansering hade husen kunnat klara sig med svagare säkringar och lägre effektuttag.

– Det blev en första bekräftelse på vad vi kan uppnå med enkla mätningar och tung analys.

– Här sätter vi fingret på ett branschproblem, som vi inte kände till. Ibland går arbetet kanske på rutin för montörerna och så hamnar alla vitvaror på samma fas, säger han.

I kommande byggprojekt vill Öbo att elinstallatörerna ska vara mer noggranna och följa de föreskrifter som finns om lastbalansering.

Annat slarv i branschen: Sju av tio frekvensomriktare installeras fel

Det har snart gått tre år sedan testerna med Fastighets-EKG startade. Nu har bostadsbolaget beslutat att tekniken ska bli standard i alla nybyggen och vid större renoveringar. 

Jonas berättar att det kostar mellan cirka 18 000 och 30 000 kronor att installera ett mätinstrument i en fastighet. Det högre priset gäller Ferroamps Energyhub, som har fler funktioner och bland annat kan flytta energi mellan fasledarna för att få en jämnare fördelning. Därmed räknar Jonas med att investeringen ska betala sig på mellan två och fyra år eftersom elcentralen kan säkras ner. I Brickebacken ska 63 A-säkringarna exempelvis bytas till 50 A-säkringar.

– Här sätter vi fingret på ett branschproblem, som vi inte kände till. Ibland går arbetet kanske på rutin för montörerna och så hamnar alla vitvaror på samma fas.

Fastighets-EKG är bara en av flera industriella metoder som Öbo anammat. Hittills har arbetet med energieffektivisering gjort att elanvändningen har sjunkit med 43 procent sedan år 2005. Nu siktar Jonas Tannerstad på att nå 50 procent till 2019.

ÅF bytte ut belysningen – och gjorde en energibesparing på 92 procent

– Det är ett inofficiellt mål. Men det skulle vara väldigt kul att visa för hela Sverige att hälften av elförbrukningen kan tas bort. För att lyckas behöver vi Fastighets-EKG, säger han.