”Jag bor i världens smartaste hus”

Anders Kjellström i Mölndal säger att han bor i världens smartaste hus. Bakom det påståendet ligger en egen modell för att styra energianvändningen och öka bekvämligheten i boendet. Modellen går delvis stick i stäv med ­etablerade tekniska lösningar. Men har kanske framtiden för sig …

I tretton år har Anders Kjellström bott i villan i Mölndal. Huset är ganska stort på drygt 200 kvadrat och rätt typiskt för det sjuttiotal det byggdes på. Här fanns därför mycket att energieffektivisera.

Anders och hans sambo Gunvor har tagit fasta på det. Installation av bergvärmepump, solfångare och solceller på taket, värmeåtervinningsaggregat för ventilationen, vedeldad vattenmantlad braskamin och ackumulatortank är några av åtgärderna – förutom bättre isolering och golvvärme.

– Men det är styrningen av hela rasket som är den stora grejen här, förklarar Anders.
Det verkligt smarta, menar han, är att dra nytta av den skillnad som råder mellan vad elektri­citeten kostar vid olika tider på dygnet.

Här kan du se en film om Anders Kjellströms smarta hus.

– Det verkligt smarta är att dra nytta av den skillnad som råder mellan vad elektri­citeten kostar vid olika tider på dygnet.

Anders Kjellström

Tidigt insåg Anders Kjellström vilka ekonomiska vinster och belastningsmässiga fördelar som finns att hämta genom att styra förbrukningen av elenergi till tider på dygnet då det finns överskott av den i nätet. För några år ­sedan hjälpte han en folkpartistisk ­riksdagsman att motionera om timavläsning – en riksdagsmotion som medverkade till att det 2012 stiftades en lag som ger elabonnenten möjlighet att begära timavläsning från sin kraftleverantör.

– De möjligheter som den lagen ger borde utnyttjas mycket mer, tycker Anders.
En titt på hans eget hus och hans egen elkonsumtion ger goda argument för den saken.

– Jag har sänkt energianvändningen för huset från 35 000 till 10 000 kWh per år och tror att jag ska komma ännu längre ner när alla åtgärder i huset är på plats, säger Anders.

– Jag har sänkt energianvändningen för huset från 35 000 till 10 000 kWh per år och tror att jag ska komma ännu längre ner när alla åtgärder i huset är på plats.

Just den här dagen när Elinstallatören är på besök har elpriset under natten varit nere på
27 öre per kWh. På morgonen rusade det uppåt i takt med att Göteborgarna satte på morgon­kaffet och ställde sig i duschen, samtidigt som Volvo drog i gång dagskiftet vid Torslandaverken.

– Klockan åtta var elpriset uppe i två kronor, för att sedan sjunka till 1,21 ett par timmar senare. Värmepumpen, som har producerat varmvatten till ackumulatortanken hela natten, hade förstås stängt av sig när elpriset ökade.

Anders har en brasa på gång i vedkaminen i gillestugan under dagen för att späda på med mer värme och hoppas på en solig dag så att solfångarna på taket kan ge ytterligare varmvatten till ackumulatorn.

Tekniken för att styra allt det här finns sedan länge på marknaden. KNX och andra lösningar för att skapa smarta hem har funnits i många år, men Anders Kjellström ville ändå skapa något eget – främst därför att han tycker att den traditionella tekniken är för dyr. Dess­utom utnyttjar den inte de allra senaste tekniska landvinningarna, menar han.

– Klockan åtta var elpriset uppe i två kronor, för att sedan sjunka till 1,21 ett par timmar senare.

– Jag tror att radiobaserade lösningar för smarta hus kommer att revolutionera fastighetsautomationen, åtminstone när det gäller bostäder, säger Anders. Det finns lösningar
i dag som är billiga att anskaffa och som är baserade på teknik som ger mycket större säkerhet än traditionell Wifi. Sådana lösningar är Zigbee, 6Lowpan och – det allra senaste – Thread.
Thread är ett nätverksprotokoll som introducerades av Google och som hundratals företag har slutit upp bakom: Samsung, ABB, Schneider Electric, Philips, Osram och många andra är medlemmar i alliansen Threadgroup.

Styrningen i det Kjellströmska huset har Anders byggt själv med hjälp av en billig Raspberry Pi-dator och standardkomponenter som finns billiga att köpa på nätet eller hos företag som Kjell & Company. Hela rasket kan sättas ihop för mindre än en tusenlapp.

– Zigbee har funnits några år nu och fått en otroligt stor spridning när det gäller kommunikation mellan ”maskiner” – det som i dag kallas Internet of Things.

Anders berättar att Zigbee följer radiostandarden IEEE 802.15.4 som har fått väldigt stor betydelse för utvecklingen av nya radiolösningar. Zigbee har haft problem med olika dialekter och därför togs standarden 6Lowpan fram, en teknik som har samma radio men använder IPv6 i stället. Existerande Zigbee-noder kan uppgraderas till 6Lowpan genom att ny programkod laddas ner över nätet. Både Zigbee och 6Lowpan använder så kallad ”Meshnet”-teknik.

– Zigbee har funnits några år nu och fått en otroligt stor spridning när det gäller kommunikation mellan ”maskiner” – det som i dag kallas Internet of Things.

– Den tekniken innebär att radiosignalerna ”hoppar” från den ena noden till nästa och att alla noderna har radioförbindelse med varandra. Därför behöver radiosignalen inte vara så stark utan Zigbee och 6Lowpan klarar sig på mycket lägre ström än wifi. Samtidigt blir säkerheten maximal.

Precis som på internet kan signalerna välja valfri väg i nätet från en nod till en annan – skulle någon nod falla ur så fungerar kommunikationen mellan övriga noder ändå.

– En fördel med det här är att du kan ha praktiskt taget hur många apparater som helst anslutna till ett Zigbee- eller ­Thread-nät. För Thread är gränsen just nu 250 noder, men den kommer säkert att flyttas uppåt efterhand, förklarar Anders Kjellström. När en ny apparat ska anslutas i nätet identifierar den sig själv med hjälp en ­programfunktion som kallas ”Node Discovery”.

Anders Kjellström menar att elteknik­branschen bör ta till sig den här nya ­tekniken. Det är ju långt ifrån alla som kan bygga egna styrutrustningar, så som ­Anders har gjort. I och för sig är detta inte så svårt – Anders tillhandahåller material­listor till dem som är intresserade och själva programkoden finns att hämta på ­github, en sajt för delning av gratis programkod.

– En fördel med det här är att du kan ha praktiskt taget hur många apparater som helst anslutna till ett Zigbee- eller ­Thread-nät. För Thread är gränsen just nu 250 noder, men den kommer säkert att flyttas uppåt efterhand.

– Även om jag tror att många datorintresserade själva skulle kunna bygga ett system som mitt, inser jag att den breda massan av svenska fastighetsägare varken kan eller
vill. Ska du dessutom integrera larmfunktioner i din smarta hus-styrning krävs specialkunskaper och behörighet. Så nog finns anledning för framsynta elinstallatörer att satsa på den nya tekniken, menar Anders, som själv är behörig elektriker i botten.

– Jag har gjort en massa saker så här långt i livet; jobbat som elektriker och sedan vidareutbildat mig i olika omgångar. Efter några år på dåvarande Asea, där jag arbetade med driftsättning av ställverk, startade jag egna firman Electro Test Sweden AB. Jag får min främsta utkomst från uppdrag med att ta ställverk i drift på olika håll i världen.
Men de närmsta åren ska Anders lägga energin på att doktorera vid Luleå Tekniska Universitet.

– Jag ska forska i system och styrstrategier för smarta hem, med professor Math Bollen som handledare. Tanken är att koppla upp villor i olika elprisområden och studera hur styrning och signalering ska utformas på ett sätt som är optimalt både för husägaren och för kraftleverantören.

– Jag ska forska i system och styrstrategier för smarta hem, med professor Math Bollen som handledare. Tanken är att koppla upp villor i olika elprisområden och studera hur styrning och signalering ska utformas på ett sätt som är optimalt både för husägaren och för kraftleverantören.

En del av Anders forskning belyser de nya krav som det ökande antalet elbilar ställer:
– Jag tror att det inte dröjer länge förrän alla åker elbil. Då kommer framför allt det lokala elnätet att få problem tidvis, men det kan lösas genom att samordna laddning av elbilar med värmesystem på ett smart sätt. Min forskning ska visa på olika lösningar. ●