Här blir vuxna elektriker

Bristen på montörer är ett allt mer uttalat problem. Samtidigt har många gymnasieskolor svårt att hitta sökande till sina el- och energi­program. Men det finns andra vägar att bli elektriker. Vuxenutbildning är en av dem. Något som kan bli än viktigare nu när landet har fått nya invånare. Elinstallatören har besökt Lernia i Stockholm.

På utbildningsföretaget Lernia utbildas 250–300 vuxenstuderande i elteknik – varje år. 40 procent av dem är utlandsfödda.

Lernia har sina rötter i den statliga arbetsmarknadsutbildningen. Det var år 2000 som dåvarande AMU-Gruppen bytte namn till Lernia AB och utvecklades starkt under åren därefter, både som utbildnings- och som bemanningsföretag med starkt fokus på industrin.

I dag bedriver Lernia bland annat utbildning till elektriker på flera orter i Sverige: Malmö, Lund, Kristianstad, Kalmar, Stockholm, Västerås, Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå.

I Stockholm erbjuds också en lärlingsutbildning till installationselektriker och utbildningar för larmtekniker.

– Vi utbildar mellan 250 och 300 elever om året här. Nya utbildningsintag sker fyra gånger per år: i augusti, oktober, januari och april. Varje gång antas 60–80 elever.

Evali Ekelund, utbildningskonsult för utbildningarna inom el- och automationsteknik

Lernias utbildningar är studiemedelsberättigade och riktar sig till vuxna som vill byta arbete eller som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Här kommer man in via sin kommun, det är dit intresserade får vända sig för att få en utbildningsplats, eftersom det är kommunerna som köper plats på Lernias utbildningar.

Numera finns Lernia i Stockholm i förorten Örnsberg, söder om City. Här har företaget hållit till i snart sex år.

Fyra intag varje år

– Vi utbildar mellan 250 och 300 elever om året här. Nya utbildningsintag sker fyra gånger per år: i augusti, oktober, januari och april. Varje gång antas 60–80 elever, berättar Evali Ekelund, utbildningskonsult för utbildningarna inom el- och automationsteknik.

Evali gick själv elektrikerutbildningen hos Lernia för flera år sedan och arbetade fyra år inom yrket. Sedan satte förslitningsskador stopp för den karriären. Hon kom tillbaka till Lernia som lärare för fyra år sedan.

– Våra elever är personer som kommunerna prioriterat och som i regel saknar annan gymnasiekompetens. Det handlar om killar och tjejer – dessvärre alltför få än så länge – som verkligen vill omskola sig till elektriker och som är väldigt motiverade.

Åldern hos eleverna varierar, de flesta är runt 30, men några ska snart fylla 50. De har därför samlat på sig en hel del livserfarenhet och vet vad det innebär att vara anställd. Intagningskravet för de utlandsfödda eleverna är genomgången SAS, svenska som andraspråk, grund. I övrigt är det kommunen som gör en individuell bedömning av huruvida en elev ska ges en utbildningsplats eller ej.

– Våra elever är personer som kommunerna prioriterat och som i regel saknar annan gymnasiekompetens. Det handlar om killar och tjejer – dessvärre alltför få än så länge – som verkligen vill omskola sig till elektriker och som är väldigt motiverade, berättar Evali.

Många olika kurser

Normalt läser en elev i ett och ett halvt år. Undervisningen är indelad i flera olika kurser, var och en på fyra veckor – utom elinstallation som de läser i sex veckor. Styrande för kursinnehållet är VUX12, en läroplan som motsvarar GY11 på den ordinarie gymnasieskolan.

– Utöver det som formellt krävs i VUX12 har vi här lagt fokus på utbildning i smart belysningsteknik, KNX och annan styrteknik. Vi har haft en dialog med Belysningsbranschen för att få tips om vad som är hett på belysningssidan, förklarar Evali. Hon tillägger att i studieplanen på Lernia ingår även en kurs i mätteknik.

– Utöver det som formellt krävs i VUX12 har vi här lagt fokus på utbildning i smart belysningsteknik, KNX och annan styrteknik.

– Alla som läser hos oss får inriktningen elteknik som styr mot elinstallation, men om de vill läsa till larmtekniker så har vi också en utbildning i det. Den innehåller moment som larm, säkerhet, datanät och CCTV och ger teoretisk behörighet BB1 efter genomgången utbildning.

Åtta veckors praktik

De sista åtta veckorna av Lernias elektrikerutbildning är APL-praktik ute hos elinstallationsföretag. Praktiken är inte något formellt krav i VUX12, men Lernia har valt att följa rekommendationer från ECY, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd.

– Vi har lagt praktiken sist för att ge eleverna en bättre chans att bli erbjudna en lärlingsanställning efteråt. För att ytterligare öka deras chanser till det funderar vi också på att införa någon slags slutprov i utbildningen, efter samma modell som ETG tillämpar, berättar Evali. Hon förklarar att det idag är ungefär 70 procent av dem som studerar hos Lernia i Stockholm som får plats som lärling och senare anställning som ettårsmontörer.

– Bland dem som inte får jobb på det viset är det ibland arbetsgivarnas oro över bristande språkkunskaper om är förklaringen, säger Evali. Hon menar att den oron är överdriven – mot bakgrund av intagningskraven, bland annat.