Skatt i byggsektorn under lupp i år

Nu skärper Skatteverket kontrollen av byggbranschen. Det gäller både de nyligen införda personalliggarna, ROT-avdrag och företag som används som verktyg för brott, till exempel genom fusk med momsåterbetalningar och falska kontrolluppgifter.

– Vi skärper kontrollen av företag i byggbranschen för att främja konkurrensen, men vi börjar med en mjukstart, säger Conny Svensson, rikssamordnare på Skatteverket.

Lagkravet på elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser infördes vid årsskiftet som vi skrev tidigare. Nu påbörjar Skatteverket också kontrollen. Och för den som fuskar kan det bli dyrt i form av böter upp till 25 000 kronor och viten där beloppen kan bli långt högre.

Byggherren kan skriftligen överlåta ansvaret till entreprenören, som också har ansvaret för att spara uppgifterna i personalliggaren i minst två år efter räkenskapsårets utgång.

Alla personer som är verksamma på en byggarbetsplats ska registrera sin närvaro. Förutom anställda omfattas även inhyrd personal, lärlingar, praktikanter och tillverkare. Kravet på personalliggare gäller även utländska företag.

Vad händer om entreprenören missköter personalliggaren?

– Finns det ett skriftligt avtal så går byggherren fri, då är det entreprenören som drabbas av sanktionerna, säger Conny Svensson.

Kommer det här att fungera?

– Det återstår en hel del. Det finns ett system för ID06, där Sveriges Byggindustrier sköter ackrediteringen, som går att använda för systemet med personalliggare, svarar Conny Svensson.

Andra exempel på fusk som Skatteverket nu kommer att granska är återbetalningar av moms och punktskatter, ROT-bedrägerier eller återbetalningar till följd av falska kontrolluppgifter.

I grövre fall kan det handla om rena fasadföretag, exempelvis ”litauiska” byggföretag som i själva verket är svenska. Skatteverket avsätter i år också mer resurser till att kartlägga, stoppa och förebygga bedrägerier med utbetalningar.

Förra året lämnade Brottsförebyggande rådet en rapport om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt rapporten visar tidigare gjorda beräkningar att 3–10 procent av de totala utbetalningarna i välfärdssystemen kan vara felaktiga, vilket motsvarar miljardbelopp.