Asbest – 400 000 ton i skymundan

Inför renoveringarna av miljonprogrammet ligger asbest som en dold fara och väntar. Det finns 400 000 ton asbest kvar i svenska hus och det krävs kunskap för att hitta den och skydda sig.

– Man kommer dit efter att kakelgrabbarna varit där för femton minuter sen och vet att det inte ens vädrats ut.

Det säger elektrikerlärlingen Edis Jukic om hur det i värsta fall kan se ut när man kommer för att göra eljobb under renoveringen av ett badrum. Han intervjuades i Sveriges Radio av P1-programmet Plånboken om den dolda faran med asbest. Rickard Lindberg, arbetsmiljöexpert på Elektriska installatörsorganisation håller med om att faran finns och ska tas på allvar, det handlar mycket om kunskap och därför gör han nu en särskild skrift om asbest som kommer ut i början av nästa år.

– Byggbranschen älskade det här materialet på grund av dess egenskaper och användningen tog fart på 60 och 70-talet under miljonprogrammets tid. När man renoverar i fastigheter från den epoken behöver man vet hur man ska förhålla sig. Det är inte farligt om man hanterar det på rätt sätt.

Inandning av asbestpartiklar kan leda till flera cancertyper men det är först 20-40 år efter exponeringen som de ger sig till känna.

Innan man kände till riskerna med asbest var det ett otroligt populärt material på grund av av flera goda egenskaper. Det var billigt att framställa, var väldigt drygt och fungerade som ett bindmedel som gav tröghet i konsistensen åt fix och fogmassa. Samtidigt var det beständigt och påverkas inte av fukt. Riskerna uppstår först när man börjar riva i asbest, som till exempel när miljonprogrammets badrum ska renoveras.

– Ett klassiskt exempel är badrum från 60-talet med inkaklade badkar. Ser man ett sådant då tycker jag att man ska göra flera prover i det rummet, det räcker inte med ett prov. Ska man jobba i till exempel tolv identiska badrum så behöver man inte testa allihopa. Det är såna här saker som vi tar upp i skriften som EIO ger ut nästa år, för att montörer, skyddsombud och  arbetsledare ska veta vad de ska titta efter på ett bygge.

Det är alltså huvudsakligen hus från miljonprogramstiden men användningen började redan på 50-talet. Förutsatt att det inte är “fuljobb” så kan man enligt Rickard Lindberg lita på att asbesten är sanerad ifall en renovering gjorts under 80-talet eller senare.

– Vi ska inte övedriva risken med asbest utan vara medveten om att den är mycket olika för olika yrkesgrupper. En saneringstekniker utsätts för halter som är flera hundra eller till och med tusen gånger högre än gränsvärdet och ska därför jobba med tryckluftsmatad andningsutrustning och speciella skyddskläder. En elektriker som jobbar i samma byggnad utsätts inte alls för samma risk. Samtidigt ska vi inte hymla med cancerrisken med asbest och cancer är ju den vanligaste dödsorsaken sent i livet, säger Rickard Lindberg till Elinstallatören.