Se upp för byggdammet

Med flera ROT-jobb blir det mera rivningar och med fler rivningar följer mer damm i arbetsmiljön. Inandningsluften kan bli som en dimma till följd av dammet. När det lagt sig virvlar det upp igen när nästa man går förbi – om ingen ser till att få bort det.

För byggbranschen som helhet är dammiga miljöer ett av de stora arbetsmiljöproblemen. Att den som bilar i betong inomhus skyddar andningsvägarna med en mask är naturligt för många. Men det kan samtidigt vara lätt att glömma de dammängder som en jobbarkompis 10 meter därifrån utsätts för. De mätningar som har gjorts har tyvärr fokuserat bara på källan – den plats där dammat skapas. Hur det ser ut en bit bort är än så länge för dåligt undersökt.

Med hjälp av statistik går det att visa att byggbranschen som helhet drabbas av ett dödsfall per år till följd av dammet. Oftast beror det på att lungsjukdomen KOL får fäste i lungor och andningsvägar, där flimmerhår och slemhinnor förstörts av damm och slutat transportera bort de partiklar som måste bort. Utvecklingen går långsamt, det är inte de unga som drabbas utan de som kommit upp i åren kan drabbas av kraftigt försämrad livskvalité till följd av tilltagande skador i andningsorganen.

Kvarts är ett av jordens vanligaste mineral och vid bearbetning av betong är kvarts ett av de ämnen som frigörs. Långvarig exponering kan orsaka silikos (stendammslunga). När IVL, Svenska Miljöinstitutet gjorde mätningar på byggarbetsplatser 2008 kunde de visa att gränsvärden för kvartsdamm överskreds i 70 procent av fallen. Det var en tydlig försämring jämfört med de mätningar som Arbetsmiljöverket genomförde under 2005, då siffran låg på 50 procent.

Läget är dystert, kan tyckas. Försvagad lungkapacitet betyder sämre syreupptagningsförmåga, något som i sin tur leder till ökande trötthet och bristande ork. Men det finns ljus i tunneln:

Jag ser allvarligt på dammproblemet. Jag ser det här problemet alldeles för ofta, men samtidigt är det lätt att få till förbättringar. Men då tänker jag inte på sopkvasten, den rör upp minst lika mycket som den samlar ihop!
Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig på EIO.

Att ta till dammsugaren är den bästa metoden i dammiga miljöer, på större byggen helst en centraldammsugare. Men en gummiskrapa, lite fukt och en skyffel kan hålla golven hyfsat fria från rivningsmaterial och damm, en luftrenare som är påslagen och där filtren hålls rena är mycket effektiv och genom att skärma av de jobb som skapar mycket damm går det att åstadkomma stora förbättringar. En enkel väg bort från dammet är också att de mest omedvetna – unga killar som tycker det är tufft att damma ner riktigt mycket – hålls i schack.

– När det blir fotspår i dammet på golvet brukar det vara dags att göra något, tipsar Rickard Lindberg.

– Är vi aktiva ökas medvetenheten om att dammet är farligt hos många. Det finns alltid en risk för att vi bortser från riskerna. Effekterna känns ju inte, det tar lång tid innan det blir tungt att andas, fortsätter han.

– Elektriker är inte de värsta dammskaparna, men de tillhör en grupp som ofta drabbas och som genom att höja medvetenheten om problemen lättare kan ställa krav också på andra, säger Pelle Waern på Elektrikerförbundet.

Ofta ser jag två typer av byggen när jag är ute – de som verkar ha gett upp och inte klarar av att greppa problemet och de som tar tag i saken direkt, inte låter damm och bråte samlas i högar. Vi vill se att medvetenheten ökar och att fler ser hur enkelt det faktiskt är att hålla efter dammet och sedan väljer att placera sig i den senare gruppen.
Pelle Waern

Medvetenheten om farorna med asbestdamm ökade för 30-40 år sedan efter flera larmrapporter.

– De unga som kommer ut på byggena i dag var inte med då, påpekar Pelle Waern. Han menar att de äldre måste ta sitt ansvar. De rivningar och renoveringar av miljonprogrammets byggen som väntar kan göra frågan aktuell igen. Nu finns bra metoder, men det gäller att ha koll på de firmor som skall sköta asbestsaneringen – alla kanske inte är seriösa.

Det finns mycket bra information att ta del av i rapporterna från IVL. Kunskapen finns – för att fler friska lungor skall förbli friska är gäller det att ta vara på den kunskapen.

– Det går att ta ett bra grepp om dammet och sänka halterna ordentligt. Samarbeten inom företagen mellan ledning och anställda är framgångsfaktorn i det arbetet, betonar Rickard Lindberg.

En företagskultur där ledning och basar inte bara säger vad som behöver göras, utan också försäkrar sig om att det blir gjort, är vägen till framgång.