”Lysrör och vindturbiner delar många problem”

Han är en holländsk världskändis inom forskningen kring elkraftteknik som fastnat för Sverige. Math Bollen är ämnesföreträdare och professor vid Luleå Tekniska Universitets campus i Skellefteå. Där undervisar han i elkraftteknik och leder en grupp forskare i arbetet med att utröna hur ny teknik påverkar elnäten. 

När han föddes i holländska Maastricht i början av sextiotalet var det inte många utanför landets gränser som kände till staden. Något fler kände dock till Eindhoven, inte minst bland fotbollsintresserade och bland akademiker. På det tekniska universitetet där läste Math Bollen elektroteknik och fattade intresse för elektromagnetism. Han doktorerade i elkraft och valde att stanna kvar inom det området – mest med arbeten kring industriella elnät.

Några år senare blev Math Bollen lärare i Manchester. I tre år undervisade han i ämnet ”spänningskvalitet”, innan 1996 lockades till Chalmers tekniska högskola i Göteborg – som forskarassistent. Sex år senare, 2002 blev Math Bollen professor på Chalmers men slutade redan året därpå för att dra norrut – till STRI i Ludvika då han jobbade som konsult . Och 2004 flyttade Math ännu längre norrut, till Luleå Tekniska Högskola där han blev gästprofessor på deltid vid campuset i Skellefteå.

– Jag bor fortfarande kvar i Göteborg och är gift med en annan professor, Irene Gu. Hon är expert på bildbehandling vid Chalmers, berättar Math. Så det blir till att långpendla till Skellefteå emellanåt, men undervisningen där bedrivs i hög grad på distans så det är inte för att träffa sina elever han beger sig till LTU.

I tre år arbetade Math Bollen som expert på Energimarknadsinspektionen. Där ledde han ett regeringsuppdrag om smarta elnät som bland annat resulterade i smarta-elnätsrådet och hjälpte till att ta fram föreskrifter om elkvalitet. Det var ett arbete som gjordes i nära samarbete med andra europeiska tillsynsmyndigheter och som gav honom nya erfarenheter:

– Det var kul att arbeta tillsammans med jurister, för de tänker på ett helt annat sätt än vi tekniker. De är mycket bättre än oss på att använda ord för att förklara komplicerade ting, så det är nyttigt för forskare som jag att arbeta tillsammans med personer som har juridisk skolning. När allt kommer omkring är ju elkvalitetsföreskrifter, som vårt arbete resulterade i, juridiska dokument, framhåller Math Bollen.

Nu är Math Bollen hemma igen, i den akademiska världen. I våras utnämndes han till professor och ämnesföreträdare för elkraftteknik vid LTU i Skellefteå. Han leder där en grupp forskare som betraktas som världsledande inom vissa områden.

Vi försöker göra det ingen annan gör idag, men som många kommer att vara intresserade av om några år. Gruppen undersöker bland annat hur omställningen till ett hållbart energisystem med smarta elnät och annat påverkar kraftnätet.
Math Bollen

– Det handlar om sådant som hur utbredd användning av vind- och solkraft påverkar elnätet – här har gruppen etablerat begreppet ”acceptansgräns” som ett mått på hur mycket förnybar elproduktion nätet tål utan nya investeringar.

Den professur som Math Bollen nu sitter på är formellt inriktad på hela elkraftområdet, men inriktningen är framförallt i lägre spänningsområden och elkvalitet samt EMC. Genom att studera elkvalitetsproblem vid längre spänningar blir forskningen billigare – men inte mindre intressant. Math Bollen förklarar varför:

– Saken är den att det är relativt enkelt att mäta på lågspänning, men det är samma typ av övertonsproblem vi studerar i kylskåp, LED-lampor, solpaneler och annat som i de större systemen. Ett 50 W lysrör har – ur elkvalitetssynpunkt – många problem gemensamma med en vindturbin på ett antal MW i stora vindkraftsparker. De elektromagnetiska fälten är desamma och lyder under samma fysiska lagar – oavsett spänningen.

Institutionen för Elkraftteknik vid LTU har ytterligare två professorer, en gästprofessor och en adjungerad. Där finns också tre universitetslektorer, ett par forskningsingenjörer och inte minst fem doktorander som sökt sig hit från hela världen.

LTU i Skellefteå är också navet i den högskoleutbildning i Elkraftteknik som gemensamt anordnas av LTU, Umeå Universitet och Mitthögskolan i Sundsvall. Just nu läser ett 50-tal elever högskoleutbildningen, som bedrivs på distans.

– Distansutbildning fungerar bra med dagens kommunikationsteknik, men det skulle förstås vara trevligast som lärare att få träffa sina elever så ofta som möjligt. Det går inte när eleverna är spridda över hela landet. Nu får jag föreläsa framför webbkamera istället och hålla videokonferenser för frågestunder med eleverna, berättar Math Bollen. 

Jag gillar att jobba med unga personer – de är ju vår framtid!
Math Bollen

Math gläder sig åt att de 30-40 elever som kommer att utexamineras efter tre års studier inte lär ha några svårigheter att hitta relevanta arbeten.

– De flesta får jobb i elnätsföretag eller som konsulter, men nu breddas bilden med fler företag som fått upp ögonen för tekniker med kompetens inom elkraftteknik.

Math Bollen är världskändis inom sitt område men gillar ändå att arbeta i Sverige. Här är universiteten mer fristående än på många håll utomlands, berättar han:

– Det ger utrymme för forskning kring nya saker, inte bara sådant som drivs av näringslivsintressen. Därmed inte sagt att vi klarar oss utan stöd från näringslivet. LTU i Skellefteå har Skellefteå Kraft som stor sponsor av verksamheten, men de mesta pengarna kommer ändå från statliga Energimyndigheten.

Både forskning och undervisning i Elkraftteknik har medvind idag. Den behövs för att lära oss förstå hur vi ska utnyttja elnätet som den bästa metoden att skapa och distribuera förnybar energi. Intresset för smarta elnät har bidragit till att öka intresset för utbildningarna och för den forskning som Math Bollen och hans kollegor oförtrutet arbetar vidare med.