Elever från hela landet samlas

På Ådalsskolan i Kramfors är elevintresset för skolans yrkesprogram på topp – 2014 var det fler än någonsin som sökte en plats på skolan. Elprogrammet på Ådalsskolan drivs enligt ETG-modellen. Skolan är, så här långt, den nordligaste i ETG-partnern i landet. Det har bidragit till ökat intresse också för att läsa elteknik – första ETG-kullen med sju elever gick ut 2013. I år är det 27 elever som tagits in.

En förklaring till Ådalsskolans popularitet kan vara att skolan är ett så kallat ”Hockeygymnasium”. Genom att blanda ordinarie kurser med hockeykunskap, vidgar skolan sitt intagningsområde avsevärt. Här finns elever som sökt sig hit ända från Stockholm.

Intresset för ishockey fortsätter att vara stort i Sverige – och inte minst då i Norrland. Det tog Ådalsskolan fasta på för några år sedan och skapade möjligheten att erbjuda hockeyprofilen som ett eget val till eleverna – alltså som ett tillägg till ordinarie kurser.

I och med detta blev Ådalsskolan ett ”Hockeygymnasium” som intresserar elever långväga ifrån. På elprogrammet går just nu en elev som kommer från Rönninge utanför Stockholm och en från Njurunda söder om Sundsvall.

Nu är det dock inte bara hockeyutbildningen som gjort Ådalsskolan populär. Det här är en skola som just nu är inne i en starkt positiv trend, med ett generellt ökande antal sökande. Skolan har gjort sig känd för att satsa på modern utrustning och undervisningsmateriel – alla elever får till exempel sin egen läsplatta som används för informationssökning, redovisningar och mycket annat.

– Jag har tre förklaringar till att det går bra för vår skola just nu, säger rektor Peyman Vahedi. Han pekar på att skolan fått rykte om sig att vara bra och attraktiv, att det satsas på hög kvalitet inom yrkesprogrammen, med en god samverkan med företagen i trakten, och slutligen på att skolan har bra utrustning, studiehjälpmedel och – inte minst – bra lärare.

– Den positiva trend vi upplever nu, med gott om elever, är särskilt glädjande. En skola är ju som en restaurang – är det gott om folk där så går du gärna själv in också, tillägger Peyman Vahedi.

Det är viktigt att lärarna är uppdaterade kunskapsmässigt. I alla yrkesbranscher sker en ständig utveckling och den måste skolan hänga med i.

Här är alla på tå, både lärare och elever. Det medför att våra elever är attraktiva för företagen när de lämnar skolan. För elutbildningen valde vi att gå med i ETG, därför att det representerar det senaste inom elområdet. Jag tycker det är jättebra att ETG är något som drivs på och utvecklas av branschen.
Peyman Vahedi

På Ådalsskolans el- och energiprogram är det numera fullt i de generöst tilltagna lokalerna. Förra året fanns här 22 elever i ettan, nu har antalet stigit till 29.

– Det är klart att ETG-statusen inneburit ett ökande intresse för vår skola, men vi har också fått draghjälp av det faktum att elundervisningen lagts ner i Härnösand medger Staffan Strindlund, en av lärarna på elprogrammet. Han är en av sex lärare på programmet – alla har lärarbehörighet och flera av dem också allmän behörighet som elektriker.

Staffan tycker att ETG-konceptet varit ett lyft för skolan:

– Att jobba med ETG i ryggen har varit väldigt bra för skolan, lärarna och eleverna. Det har styrt upp vår undervisning rejält!

Tillsammans med kollegan Lennart Lundin har Staffan Strindlund hand om praktikplatserna för elprogrammets elever. De använder sig av en programvara från Göteborg för att administrera det arbetet.

– ”Praktikplatsen” är en webbtjänst som är en del av ett samverkansprojekt som Västernorrlands län bedriver. Projektet ESA, entreprenörskap, skola, arbetsliv, syftar bland annat till att stärka samverkan mellan skola och företag. Webbtjänsten ger företagen möjlighet att anmäla sitt intresse för att ta emot praktikanter så att vi lärare sedan kan fördela och administrera platserna, förklarar Lennart Lundin.

Eleverna kan sedan på sin läsplatta se vilka platser som erbjuds och önska vilken plats de vill ha. Sedan sköter handledaren fördelningen.

– När eleven fått en plats följer handledaren med eleven ut tid i god tid innan praktiken startar. Han gör en riskbedömning av arbetsplatsen och kan kolla upp förhållandena där i övrigt, berättar Lennart.

Innan eleven kommer ut till företaget skickar handledaren mejl med information om eleven och den första av praktikveckorna håller läraren kontakt med elev och företag per telefon. Under andra eller tredje praktikveckan följs detta upp med ett besök på praktikplatsen.

– Vi har inte några problem med att få fram praktikplatser, sedan elprogrammen lades ner i Härnösand och Sollefteå har vi fått ett ganska stort område att fiska efter sådana i. Företagen här uppe vill ta emot praktikanter – givet att de har arbete åt dem. De har helt enkelt en seriös inställning till APL, som vi märker när eleverna tas väl om hand och får ett gott mottagande på praktiken, säger Lennart Lundin.

Skolans programråd bidrar också till det hela. Det är väldigt aktivt och har sedan starten med ETG också varit starkt engagerat i den utveckling som införandet av ETG-modellen inneburit.

– När vi genomför examensprovet är det en branschelektriker från något av APL-företagen som är medbedömare, tillägger Lennart.

Ett av skolans tre prioriterade områden är ”ordning och reda” – ett begrepp som hörs alltmer i debatten om den svenska skolan. Här på Ådalsskolan råder lugn och ro, det är rent och snyggt överallt – klotter och kludd tas bort direkt.

Närvaroregistrering sker på dator och om någon elev inte har giltiga skäl till frånvaro skickas ett SMS hem till föräldrarna.

– Såvida inte eleven är äldre än 18 år och eleven därmed myndig, då får han eller hon själv SMS:et, förklarar Lars Melander, programansvarig för El och energi-programmet. Genom att Centrala Studiestödsnämnden också har tillgång till närvarouppgifterna blir registreringen ett starkt incitament till att verkligen följa med i undervisningen.

– En baksida av att skolan har så bra koll på närvaron är att vi riskerar att hamna snett i statistiken över hur det ser ut på svenska skolor – jämfört med skolor som inte har någon kontroll över närvaron, suckar Lars.

Magnus Melin har varit lärare på Ådalsskolan i fem år. Han sitter och går igenom uppgifter från dataprogrammet ”Itslearning”. Det är ett verktyg som skolan använt länge som stöd för undervisningen och som lärare och elever har tillgång till på sin iPad.

– Här finns kursplaner, arbetsuppgifter, prov och en hel del annat som stöd för lärare och elever. Itslearning har ersätt pärmar och arbetsböcker och är till särskilt stor hjälp för mig och mina kolleger i och med att alla prov blir automatiskt rättade, säger Magnus. Han menar att en stor fördel med ett databaserat hjälpmedel som det här är att det är lätt att återanvända material och att prov och annat hela tiden uppdateras över tiden.

– Itslearning finns inte med i ETG:s koncept ännu, men jag vet att de funderar på att ta med det, berättar Magnus.

Lars Melander tycker att skolans elever förtjänar ett särskilt omnämnande:

– Det är fina elever vi har här, som i de allra flesta fall verkligen vill lära sig mer. De gillar inte att ha lite att göra, utan tar gärna på sig en extra uppgift om de blivit tidigt klara med en annan. Och fler och fler elever väljer att läsa till högskolebehörighet – trots att det innebär en ökad studiebörda. Just nu är det nio elever som valt att göra det, berättar Lars.

Han och kollegorna har egentligen bara ett större bekymmer när det gäller eleverna och det är att det är så lågt intresse bland flickor för att studera på elprogrammet. I år finns inte en enda kvinnlig elev på skolan.

– Vi har haft ett par, tre flickor något år tidigare och i år skulle en ha börjat, men hon hoppade av. Förmodligen upptäckte hon att hon skulle bli ensam tjej bland killarna. Det är synd, tycker Lars Melander.

Lars får medhåll av före detta eleven Hampus Berggren. Han sitter och pratar med en av sina tidigare lärare, Henry Åsberg. Hampus gick ut skolan i våras och ska precis sätta igång att söka jobb på allvar – men först vill han klara av älgjakten tillsammans med pappa. Det märks att vi befinner oss i Norrlands inland…

– Jag gillade att skolan anslutit sig till ETG-modellen och att kraven på kunskap därför var så skarpa. Examensprovet var särskilt kul – oj vad det var skönt att klara av det, skrattar Hampus. Om utsikten att få ett elektrikerjobb i närområdet är han dock inte särskilt optimistisk.

– Så vitt jag vet har ingen av mina kurskamrater fått något eljobb ännu, men det är väl bara att kämpa på så ordnar det sig så småningom. I värsta fall får jag väl flytta någon annanstans, konstaterar Hampus.