Logga in

Glappkontakt och överbelastning – här är viktigaste orsakerna till elfelsbränder

Publicerad
22 apr 2025, 05:00
| Uppdaterad
17 apr 2025

Bränder som orsakats av någon form av elfel leder ofta till att stora värden går upp i rök. Elinstallatören har talat med elbrandsutredaren David Widlund. Han pekar på fem orsaker som ofta leder till att elbränder uppstår.

1. Glappkontakt

Den i särklass vanligaste orsaken till elbränder är glappkontakt. Det finns fem vanliga orsaker till att en sådan uppstår någonstans i en elanläggning, troligen oftast i elcentralen:

• En skruv är för dåligt eller för hårt åtdragen

• Oxid eller smuts har bildat någon form av beläggning kontakterna

• Det har kommit in ledarisolering mellan kontaktpunkterna

• Kontaktytan mellan en säkring och säkringshållaren är inte tillräckligt stor

• Anslutningen mellan stift och hylsor i en koppling mellan två skarvsladdar är dålig

För alla dessa orsaker gäller att ju högre effekt den inkopplade belastningen har, desto högre är risken för att en glappkontakt ska orsaka brand. Det som triggar branden är den ljusbåge som kan orsakas av glappkontakten, men vid låga spänningar måste det först finnas kontakt mellan ledarna för att det ska kunna uppstå en sådan ljusbåge. Mellan två spänningsförande ledare på 300 V bildas dock ingen ljusbåge om avståndet mellan dem är som ett hårstrås tjocklek. I bostadsinstallationer är det när ledarna först har kontakt med varandra och sedan dras isär som gnistbildning uppstår.

Det är ljusbågens höga temperatur, ibland över 3 000 grader, som utlöser branden. Eller så är orsaken att det bildats ett övergångsmotstånd vid glappkontakten som medför att det blir extra varmt på den platsen. Övergångsmotståndet kan uppstå när det av någon anledning blir ett extra motstånd i den elektriska kretsen i glappkontakten. Det kan vara ett oxidskikt som har bildats eller att anslutningen mellan en ledare och kontaktpunkten har blivit mindre.

Andra orsaker till övergångsmotstånd kan vara att det bildats kolat material som leder ström mellan kontakterna vid glappkontakten eller att ljusbågen i sig utgör ett motstånd. Den ökande resistansen vid glappkontakten leder till minskad ström vilket i sin tur innebär att säkringen inte löser ut.

– Glappkontakt är egentligen inte så svårt att undvika. Det gäller att elektrikern för varje anslutning han gör verkligen känner efter att ledarna sitter fast och att det inte sitter isolering mellan ledare och plint, råder David Widlund. Han uppmanar också den som kopplat i en elcentral att termografera efteråt, som en extra koll på att alla anslutningar är okey.

Experterna är eniga:
De fem vanligaste orsakerna till elbrand

2. Vagabonderande strömmar

När ström av någon anledning går från en ledare till något externt metallföremål så talar man om vagabonderande strömmar. Det är strömmar som kommit på villovägar och som kan vålla brand eller annan skada på liv eller egendom.

Fenomenet uppstår när det blir något fel i en elektrisk apparat så att strömmen går till dess hölje och därifrån via vattenledningar eller annat tar vägar som den inte är tänkt att ta. Detta undviker man genom att ansluta höljet till skyddsledare eller PEN-ledare, men det händer ändå att vagabonderande strömmar orsakar elbränder därför att det uppstått ett brott på skydds- eller PEN-ledaren. 

De risker som är förknippade med vagabonderande strömmar understryker vikten av att det finns personskydd installerade i anläggningen. 

– Finns det en jordfelsbrytare inkopplad i kretsen ska den lösa ut om strömmen inte går tillbaka genom neutralledaren eller andra fasledare, säger David Widlund.

Läs också:
Uttag, centraler och kablar – så ofta orsakar de bränder

3. Överbelastning

När det går för hög ström genom en ledare är risken stor att den blir överbelastad. Det kan bero på flera olika orsaker:

• För många förbrukare har anslutits till en och samma säkring 

• En för klen ledare kopplas till en belastning

• Säkringen som avsäkrar en ledare är för stor

Om strömmen som går genom en ledning är för stor ska säkringarna normalt lösa ut, men om ledningsarean är för klen i förhållande till den inkopplade säkringen kan detta innebära brandfara. Det gäller speciellt om man kopplar in ytterligare förbrukare som medför hög ström i kretsen. 

David Widlund konstaterar att det finns tre olika faktorer som avgör om ledningen blir överbelastad eller ej:

– Det är storleken på strömmen som går genom ledningen, ledningens omgivningstemperatur och möjligheten till värmeavgivning, förklarar han.

4. Övertoner.

Problemet med övertoner har ökat som följd av att vi använder allt fler datorer, lågenergilampor, batteriladdare och annan utrustning som leder till strömmar med andra frekvenser än 50 Hz. I byggnader med äldre installationer kan PEN-ledaren ha mindre area än fasledarna och då kan ledaren överbelastas om strömmen blir högre än i fasledarna. 

– Kondensatorer är speciellt känsliga för övertoner eftersom dessa kan orsaka högre strömmar genom kondensatorn än vad den klarar av. Därför är övertoner en vanlig orsak till att kondensatorer i lysrör går sönder och exploderar, berättar David Widlund.

Möt en sotrotare:
Brandutredaren om solceller: ”Så kan inte likströmskablarna förläggas”

5. Överledning

En överledning uppstår om det blir fel i en krets så att strömmen går andra vägar än vad det var tänkt att den skulle göra. Det finns fyra olika vägar som strömmen kan gå:

• Mellan två fasledare

• Från en fasledare till neutralledaren

• Från en fasledare till skyddsledaren

• Från neutralledaren till skyddsledaren.

Strömmen kan variera i storlek – från en liten krypström på några mA till en stor kortslutningsström på flera hundra ampere. Vid en ren kortslutning blir strömmarna normalt så stora att säkringen omedelbart löser ut, men skulle varaktigheten bli för lång och/eller strömstyrkan för hög så kan en överledning ändå orsaka en brand.

– En vanlig orsak till överledning är när en kabel blivit klämd och isoleringen runt metalledarna försvagats så att det uppstått en så kallad kallflytning. Detta beror på att isoleringen runt ledaren tappat sin ursprungliga form genom tryck eller någon annan inverkan utan att den värms upp. På någon plats har isoleringen blivit tunnare så att strömmen kan ledas över mellan ledarna, med brand som följd. David Widlund tillägger:

– En överledning kan också uppstå när ett metallföremål som är anslutet till jord skär in i en kabel och kommer emot en strömförande ledare i den. Det kan också vara så att en kabel böjts för hårt så att isoleringen utsätts för stora påfrestningar eller att så sker när en dragavlastning anslutits för hårt!