Funktionsjordning, skyddsjordning: ”Viktigt att fråga sig vad som är syftet”

Begreppen är viktiga när man pratar om jordning av solceller. Det gäller att hålla isär funktionsjordning, skyddsjordning och potentialutjämning. Har du koll på skillnaden och vad som är vad?

Jordning innebär att ledare och elektriskt ledande föremål kopplas samman och ansluts till ett gemensamt jordningssystem. Så långt är de flesta med. Men vid elinstallationsarbete gäller det även att hålla reda på syftet med jordningen, eftersom det påverkar vad den kallas.

”Det är viktigt att fråga sig vad som är syfte och avsikt med funktionsutjämningen. Den görs för att potentialskillnader mellan olika objekt, eller störningar, inte ska påverka drift och funktion hos ansluten utrustning.”

Joakim Grafström, SEK Svensk Elstandard

Läs också:
Jorda solcellerna? ”Jag står på mig – man ska jorda!”

Läs också:
Jorda solcellerna? ”Mer och mer växelriktare utan galvanisk åtskiljning”

Här reder Joakim Grafström, teknisk expert hos SEK Svensk Elstandard, ut begreppen:

Potentialutjämning

Potentialutjämning är ett samlingsbegrepp, som innebär att spänningsnivåer utjämnas. Det kan röra sig om skyddsutjämning för att skydda mot elchock eller funktionsutjämning för att säkra en funktion.

Det kallas ofta för PUS-ning och är ett område där det förekommer många olika begrepp. Därför gäller det att hålla isär de olika termer som är i omlopp.

Så fungerar skyddsutjämning

Skyddsutjämning till huvudjordningsskenan utförs för att skydda mot spänningar som uppstått till följd av fel i det yttre elnätet. Den skyddar också mot spänningar som kan föras in i byggnaden via främmande ledande delar, som rör för vatten eller fjärrvärme. Berörbar metallarmering i betong kan också vara en främmande ledande del och behöva anslutas.

Genom att ansluta främmande ledande delar som kommer in i byggnaden, och inkommande PEN-ledare eller skyddsjordsledare, till huvudjordningsskenan skapar man ett skydd mot beröringsspänningar.

– Har byggnaden en egen jordelektrod ska också jordningsledaren anslutas till huvudjordningsskenan, säger Joakim Grafström.

För skyddsutjämning finns en hel del fordringar i svensk standard. I Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utgåva 4, beskrivs skillnaderna mellan skyddsutjämning och funktionsutjämning i kapitel 41 samt avsnitt 444.

Begreppet ”skyddsledare” definieras som en ledare som anordnats av elsäkerhetsskäl. Det är ett samlingsbegrepp. PEN-ledare, skyddsjordsledare och skyddsutjämningsledare är exempel på olika slags skyddsledare.

Metalldelar som INTE ska användas som skyddsledare är: vattenrör av metall, rör som innehåller brännbara media, byggnadsdelar som är utsatta för mekaniska påkänningar, flexibla eller böjliga installationsrör av metall (om de inte är konstruerade för ändamålet), flexibla metalldelar, bärlinor, kabelrännor och kabelstegar.

Detta är funktionsutjämning

När det gäller funktionsutjämning och funktionsjordning styrs behovet främst av tillverkarnas anvisningar. Elinstallationsreglerna beskriver endast hur funktionsutjämning kan utföras. 

– Det är viktigt att fråga sig vad som är syfte och avsikt med funktionsutjämningen. Den görs för att potentialskillnader mellan olika objekt, eller störningar, inte ska påverka drift och funktion hos ansluten utrustning, säger Joakim Grafström.

Det hela går ut på att begränsa spänningsskillnaderna, eller avskärma elektromagnetiska störningar, till en sådan nivå att utrustningen fungerar som den ska. 

När det gäller funktionsutjämning av IT-infrastruktur finns standarden SS-EN 50310 – Fastighetsnät för informationsöverföring – Potentialutjämning. 

Läs också:
Ska man jorda solcellerna?

Gällande färg på funktionsutjämning/jord är det viktigt att inte välja gröngula ledare. Den färgkombinationen är reserverad för olika skyddsledare. För funktionsjordledare går det bra med till exempel rosa eller litterat FE. För funktionsutjämning finns ingen standardiserad färgmärkning, men litterat FB kan användas.