El i gamla villor: ”När man drar i trådarna är det inte ovanligt att rör hoppar ut ur dosorna”

Gängsäkringscentralen ska matas ut, gruppledningar ska förlängas och dosor bytas ut. Vi följer med elektrikern Joel Ahlén på elrenoveringen i en sekelskiftesvilla i Västerås.

I ett soligt Västerås ska egenföretagaren Joel Ahlén, Ahléns el, jobba med en totalrenovering i en sekelskiftesvilla. Villan är byggd på slutet av 1800-talet, men har inte stått på samma plats sedan dess. Den har flyttats tre gånger under sin livstid. På insidan av villan dominerar 70-talet, med bland annat bruna och blommiga tapeter och en kraftig gul färg på väggarna i källaren. 

Joel listar konstigheter i gamla villor:
El i gamla villor: ”Knoppledningar plockar jag ur drift omgående”

Jobb i äldre anläggningar:
Är det farligt att blanda gammalt och nytt elmaterial i villor?

Det första vi möts av när man kliver in i hallen är en gängsäkringscentral på vänster sida. Centralen är i drift för tillfället, men så småningom ska den plockas bort helt. Nere i källaren håller Joel Ahlén på att driftsätta en ny normcentral, dit alla grupper ska flyttas. 

– Jag är här tillsammans med golvsliparen idag som jobbar på övervåningen. Han får el från en grupp i den gamla centralen, så den behöver vara igång. För att alla ska kunna jobba säkert med den gamla centralen igång är det viktigt att göra isolationsmätningar och kontroller under vägens gång, säger Joel Ahlén. 

Den senaste stora renoveringen som gjordes i huset ägde rum på 70-talet, vilket även gick att se på elinstallationerna. Nu ska Joel Ahlén byta ut allt, förutom vissa dosor och kanalisation. Under arbetets gång kollar han alltid skicket på materialet

– 70 procent av dosorna kommer att bytas ut. Jag anser att några dosor kommer att hålla ett litet tag till. Man får en ganska bra känsla för elinstallationernas skick när man går in i ett hus. Det går snabbt att se om kunden kommer få problem med exempelvis en dosa som kanske spröd och kommer spricka, säger Joel Ahlén och fortsätter: 

– Det bästa hade varit om kunden hade köpt en förstudie först, där jag kan gå runt huset i två timmar och kontrollerat all el mer grundligt. På det sättet vet vi vilket skick elen har, vad som måste bytas ut och vad det skulle kosta. 

Efter över 100 års historia finns det spår av elinstallationer från alla tider. I källaren sitter det det plåtmantlad kulokabel. Tidigare har även knoppledningar suttit uppe. Den befintliga kanalisationen i väggarna har innehållit flest brister, där rören inte är helt raka och i vissa fall inte sitter fast ordentligt i väggen.

– Jag kan tycka att de gamla installationerna var ganska noggrant gjorda. Förutom exempelvis lite hårda böjar och för smala rör ibland. Annars är installationerna ofta ganska gedigna. Men det finns för- och nackdelar med både det gamla och det nya. Det gamla är inte alltid så logiskt utfört som en ny installation. 

– Det brukar ofta vara problem med den gamla kanalisationen. När man drar i trådarna är det inte ovanligt att rör hoppar ut ur dosorna och rören kan gå hur som helst i väggarna.

Idag ska han byta ut gruppledningar till köket, som går till belysningen. Gruppledningarna idag är för korta för att räcka ner till den nya normcentralen i källaren. Färgerna på ledarna i anläggningen är det inget fel på, till skillnad från hur det kan vara i gamla villor. 

– Genom åren har jag stött på alla möjliga färgkodningar. Jag litar aldrig på den och mäter mig fram oavsett, för risken är annars att saker börjar brinna. En gång jobbade jag i en villa från 1930-talet där samtliga trådar var svarta. I det läget tycker jag det går snabbare att byta ut allt på en gång, istället för att mäta varje tråd. 

Eftersom Joel Ahlén jobbar ensam använder han sig av en kabelsökare för att hitta rätt grupp i köket, som ska förlängas och gå ner i källaren. Emellanåt är det svårt att följa kablarna i gamla villor. 

Läs också:
Lärdomar efter stämda elfirman: ”Ansvarsförhållandet är betydligt tydligare”

– I stora drag är kabelsökaren ganska kass. Men nu har jag ju kopplat ut allting, så att det inte blir rundgång i nollan eller jorden. Man måste koppla bort allt annat, annars blir det ju helt värdelöst. 

Han testar att öppna upp ena takdosan och lampknapparna. Men kabelsökaren gör utslag på lampknapparna men inte i takdosan. Han bestämmer sig för att sätta mig i jobb för att lyssna i taket, medan han rycker i trådarna. Till slut lyckas vi lokalisera gruppen. I dosan finns det flera nollor och jordtrådar. På 70-talet var det vanligt att man använde takdosor som kopplingsdosor. Han knyter fast de nya trådarna på de gamla och börjar dra från centralen. 

Mer arbete ska göras. Det är många nya lampknappar och moduler som ska monteras upp, dosor och kablar som ska bytas ut, och minibrytare som ska installeras. Efter bara några dagar i villan känner Joel Ahlén att han börjat lära sig hur villans elanläggning är uppbyggd. 

– Det ingår alltid i arbetet att lära känna det gamla huset. Hur allt är draget och var allt sitter.  Det måste man göra, annars är det svårt att göra en grupputveckling. Sedan får man inte  glömma att göra kontroller varje gång man byter ut något.