APL-krisen: Svårt att få plats, men praktiken är viktig

Eleven Linnea Gribe fick hjälp av elläraren att hitta praktik. ”En jätteviktig erfarenhet, man lär sig helt andra saker än i skolan”, säger hon.

Nyligen kom Linnea Gribe, som går i tvåan på yrkesgymnasiet Refis, tillbaka till skolan efter tre veckors APL, arbetsplatsförlagt lärande. Hon var på Lidingö Elektriska utanför Stockholm och tycker att det gav mycket som hon inte skulle vilja vara utan.

– Det är en jätteviktig erfarenhet, man lär sig helt andra saker än i skolan, säger hon.

”Mycket tyder på att det behövs väldigt många nya elektriker under de kommande åren. Då blir ju bristen på APL ganska kontraproduktiv, lite av ett Moment 22.”

Peter Bühler, ellärare Refis

Läs också:
APL-krisen: Har ringt 200 samtal för att hitta 16 platser

Läs också:
APL-krisen: ”Hela branschen måste göra mer för att få fram platser”

Eftersom Linnea Gribe var på ett serviceföretag fick hon arbeta en hel del själv. Till exempel hjälpa till att tråda om hus, byta elcentraler och dra kablar till nya armaturer.

– Min handledare gick igenom allt först, och sedan fick jag jobba på egen hand medan han arbetade med något annat en bit bort i samma rum, berättar Linnea Gribe som uppskattar att det blev stor variation i arbetsuppgifterna.

För henne liksom för många andra elever var det inte helt lätt att hitta en APL-plats. Linnea Gribe fick ta hjälp av skolan för att hitta praktiken. Och innan hon blev antagen fick hon åka på ett möte hos företaget, liknande en anställningsintervju. 

– Det var många frågor om fritidsintressen och liknande. De var nog mest intresserade av mig som person, för att se vad jag kunde bidra med i form av stämning och attityd, säger hon.

Tror du att man blir en lika bra elektriker om man inte får APL?

– Jag tror absolut att det går, men att det tar längre tid. Det tar ju tid att lära sig saker som man inte gjort tidigare, säger Linnea Gribe.

Hon har förståelse för varför det kan vara svårt att få praktik. En praktikant kan upplevas som en belastning. Det går inte att göra jobben lika snabbt, för elektrikern måste lära ut samtidigt.

– Många företag vill ha in väldigt kunniga personer från början. Men det är svårt att bli kunnig utan att ha praktiserat. Så jag tycker ändå att företag måste tänka om och se det mer som en investering för framtiden. Många praktikanter får ju senare anställning på företagen där de praktiserat, säger hon.

Elläraren Peter Bühler på Refis är nöjd med att skolan lyckas få ut runt 95 procent av yrkeseleverna på APL. Men det kunde gärna bli ännu bättre.

– Jag tycker att det är synd att elföretag runt om i landet inte i högre grad vill ta den här chansen att ta emot elever, säger han.

Peter Bühler berättar att skolan gjort en anpassning för att minska belastningen på företagen som tar emot. I stället för fyra veckor APL på vårterminen i tvåan har eleverna varit ute tre veckor den här gången. I slutänden måste de dock få ihop minst 15 veckor för att få examen.

Läs också:
APL-krisen: ”Det är svårt att elektrifiera utan elektriker”

– Mycket tyder på att det behövs väldigt många nya elektriker under de kommande åren. Då blir ju bristen på APL ganska kontraproduktiv, lite av ett Moment 22, säger han.