APL-krisen: Har ringt 200 samtal för att hitta 16 platser

Lågkonjunkturen pressar företagen, och det påverkar viljan att ta emot praktikanter. Elever och lärare på yrkesgymnasier upplever att det just nu är svårare än på länge att hitta APL-platser. ”Nära en ohållbar situation”, säger en lärare.

Elläraren Bo Antony Malmborg på Svalöfs gymnasium i Skåne har ringt närmare 200 samtal till olika elföretag på senare tid. Detta för att hitta praktikplatser till de 16 eleverna på skolans El- och energiprogram. 

– Det börjar närma sig en ohållbar situation, säger han.

”Många skolor i landet ringer till samma företag, om och om igen. Det behöver struktureras bättre, så det inte blir huggsexa…”

Thomas Roupé, yrkeslärare Carl Engströmgymnasiet

Läs också:
APL-krisen: Svårt att få plats, men praktiken är viktig

Läs också:
APL-krisen: ”Hela branschen måste göra mer för att få fram platser”

Bo Antony Malmborg har jobbat snart sex år på två olika skolor i Skåne och upplever att det blivit svårare att hitta platser.

– Det är fler skolor som jagar APL-platser nu till fler elutbildningar. Lärarens och skolans kontaktnät avgör helt och hållet om du lyckas, säger han och berättar att han nyligen tvingades ringa ytterligare 40 samtal när ett företag hoppade av och de blev av med en plats.

Sammanlagt krävs minst 15 veckor APL per elev under de tre gymnasieåren. Att ta emot en elev under tre-fyra veckor kostar inget för företaget, och Svalöfs gymnasium betalar till och med en mindre ersättning per elev.

Att ta emot APL-elever handlar också om att vara med och påverka kunnandet hos blivande elektriker. Men det blir ändå många nej. ”Har ej tid” eller ”Vi har själva arbetsbrist” är några ursäkter han hört.

– En hel del företag tar bra ansvar och har eldsjälar som gärna hjälper till, men det räcker inte. Alla elfirmor måste ställa upp, särskilt de stora bolagen som borde ta emot fler, säger Bo Antony Malmborg.

Han vill se en bättre samordning, mer centralt för hela Sverige. Gärna lik den kommunala samordnare som finns för jobb inom till exempel vård och omsorg. 

– När det gäller elektriker handlar det oftast om privata företag som är svårare att sätta press på och övertyga, säger Bo Antony Malmborg.

– Men det här handlar om kamratskap, att hjälpas åt så att vi kan utbilda riktigt duktiga elektriker, tillägger han.

Även lärarna på Carl Engströmgymnasiet i Eslöv är bekymrade över den nuvarande situationen. Yrkesläraren Catharina Börjesson på El- och energiprogrammet har också ringt runt 200 personer, för att ordna APL åt 42 elever.

– Vi fick ihop det precis, men det tar mycket energi. Vi behöver ju hitta nya platser tre gånger om året, säger hon.

Catharina Börjesson och kollegorna Gos Schultz-Andersson och Thomas Roupé beskriver en situation liknande den i Svalöv. Även de efterfrågar någon sorts samordning, helst på nationell nivå. 

– Idag hänger allt på att lärarna har rätt kontakter, för att utbildningen ska bli bra. Men det borde fungera mer under lag och ordning, säger Thomas Roupé.

De upplever också att det finns tryck från politiskt håll att få in fler på utbildningarna. Samhället ska elektrifieras och då behövs fler elkunniga.

– Men det går inte bara att trycka in en massa elever på skolorna. Vi måste också kunna hålla kvalitet i utbildningen, säger Catharina Börjesson.

Läs också:
APL-krisen: ”Det är svårt att elektrifiera utan elektriker”

De tycker att satsningar som görs, ETG-collage och andra, är bra. Men det räcker inte. 

– Många skolor i landet ringer till samma företag, om och om igen. Det behöver struktureras bättre, så det inte blir huggsexa. Gärna av aktörer som Installatörsföretagen. Vi skulle också behöva allmänna, gemensamma råd för APL till företag och skolor, säger Thomas Roupé.