Sveriges smartaste fastighet: ”Det är mätare överallt”

Installatörerna har höga krav att möta i huset Arctic Center of Energy (ACE) i Skellefteå. Massor av smart styrning krävs bland annat för att klara den avancerade solavskärmningen.

Stora glaspartier präglar det nya sjuvåningshuset som ska stå klart i centrala Skellefteå våren 2027. Glasväggarna släpper in dagsljus och ger de verksamma i lokalerna en vidunderlig utsikt. Samtidigt bidrar glaset till passiv uppvärmning av huset, vilket behöver regleras med solavskärmning.

”Alla system i huset mäts och loggas, för att enkelt kunna följa energiflöden i huset och göra mätdata tillgänglig för beställare och forskare”

Patrik Lennerklint, projektledare automation hos Bravida

Mer om ACE:
Sveriges smartaste fastighet: ”Går inte att ta hål hursomhelst”

Läs också:
8 saker vi vet om ABB och Samsungs nya smartahem-system

– Automatiskt styrda gardiner, som monteras utvändigt, ska se till att det inte blir för varmt inomhus. Det är viktigt eftersom glas kan bli en riktig energibov om värmen måste kylas bort, säger Patrik Lennerklint, projektledare automation hos Bravida i Skellefteå.

Solavskärmningsgardinerna styrs av inomhustemperatur och en väderstation på taket som bland annat håller koll på solvinklar. En varm, solig sommardag rullas gardinerna ner, och en gråmulen vintereftermiddag rullas de upp. Allt synkas med belysningsstyrningen, som även regleras av närvaro.

Styrningen av gardiner och belysning är bara några av många lösningar som tillsammans ska göra Arctic Center of Energy (ACE), på campus Skellefteå, till ett hus med mycket lågt koldioxidavtryck.

– Det är många bäckar små som gör att huset klarar kraven. Det blir installationstekniskt komplext och därför extra viktigt med systemval och intern samordning, säger Pontus Appelblad, projektchef hos Bravida.

Kraven som ACE-huset ska leva upp till beskrivs i nya certifieringen Miljöbyggnad Guld 4.0 med nettonoll klimatpåverkan (NollCO2). Huset blir ett av de första i Sverige som ska klara certifieringen. 

Uppvärmning, ventilation och batterilager i huset måste också styras optimalt för att hålla energianvändningen låg. Eftersom huset får trästomme förses det med ett sprinklersystem som har batterilager som backup vid strömavbrott. 

– Ett betygskriterium i certifieringen är att mer än fem procent av fastighetsenergin ska vara lokalt producerad, förnybar och flödande. Därför installerar vi solceller och batterilager, säger Kennet Fjällström, projektledare el hos Bravida.

Batterilagret ska även fungera som reservkraft för bland annat sprinkler, nödbelysning och dörrautomatik. Överordnad styrning sköter samspelet mellan solpaneler och batterilager.

– Det är höga förväntningar från beställaren, säger Pontus Appelblad.

Ventilationen i universitetsbyggnaden ordnas huvudsakligen av FTX med värmeåtervinning via roterande värmeväxlare. Köksaggregatet har vätskeburen återvinning. Allt blir behovsstyrt med VAV-system och en kombination av aktiva don och egenutvecklad styrning.

– Vi valde att lösa VAV-systemet själva. Det blir mer flexibelt för eventuella ändringar i framtiden, säger Pontus Appelblad.

När det behövs uppvärmning på vintern kommer det i första hand från fjärrvärmereturer på campus.

– Det minskar behovet av konventionell fjärrvärme som används som spets vid behov. En bergvärmepump förvärmer tappvarmvatten, vilket bidrar till ökad energieffektivitet. För att minska användningen av fjärrkyla utnyttjas även frikyla från ett borrhål, säger Daniel Stenborg, projektledare VS hos Bravida.

De olika systemen har egen styrning, men för att nå de högt ställda kraven får huset även en övergripande styrning från Schneider Electric kallad EBO.

Utöver fastighetsautomationen bidrar flera lösningar till att huset kan kvala in i den tuffa certifieringen. Bland annat ska regnvatten samlas upp i en tank i teknikrummet och användas till toalettspolning.

– Och under torra perioder när regnvattnet inte räcker ska vi i stället ta in vatten från älven, säger Pontus Appelblad.

En dusch i omklädningsrummet blir också extremt energisnål. Värme från spillvattnet i golvbrunnen används till att förvärma kallvattnet till duschblandaren, vilket minskar energiåtgången. Golvbrunnen är en uppfinning från företaget Enduce. 

Att huset klarar den nya certifieringen, med höga hållbarhetskrav, är viktigt för projektet. Om cirka två år hoppas kompetenscentret Arctic Center of Energy kunna flytta in här. Deras mål är att byggnaden ska bli en levande testbädd och mötesplats, där forskning och innovation ska driva samhällets elektrifiering framåt.

– Vi strävar efter att föra samman en blandning av intressenter från industri, näringsliv, samhälle och forskning som tillsammans kan bidra till utveckling, säger Sanna Orellano, plats- och affärsutvecklingsledare på ACE.

För installatörerna är en utmaning att göra all tänkbar mätdata tillgänglig för hyresgästerna.

– Det är mätare och sensorer överallt. Alla system i huset mäts och loggas, för att enkelt kunna följa energiflöden i huset och göra mätdata tillgänglig för beställare och forskare, säger Patrik Lennerklint.

Här finns erfarenheter:
”Rekond kostar – fördelen är att återbruksmaterialet ofta är gratis”

För att kalkylen ska gå ihop behövs också klimatanpassade material. En hel del äldre fönsterkassetter från Skellefteås gamla lasarett återanvänds, liksom trappräcken, innerdörrar, belysningsarmaturer, tvättställ, toaletter, radiatorer och kylbatterier. Ett äldre kalkstensgolv krossas och görs om till nytt.