Polisen: ”Vi är inte en indrivningscentral”

En seriebedragare härjar fritt och lurar elektriker på betydande summor. Kriminellt menar de drabbade – men hur agerar polisen? 

Läs också:
Juristens tips: Så skyddar du dig mot förluster – ”Är inte en juridisk fråga”

Läs också:
Seriebedragaren har lurat honom och 20 andra elfirmor –  polisen kan inget göra: ”Ett Moment 22”

I två år har mannen lurat elektriker. Flera företag Elinstallatören pratat med vittnar om bedragarens tillvägagångssätt. Det är samma visa varje gång – och värden för över 100 000 kr är borta. Utöver pengarna menar även många att det är psykiskt påfrestande att bli lurad, samt att det inte är lätt att få gehör för sin sak när det anmäls. 

Ann-Helen Lindeborg är förundersökningsledare på bedrägerigruppen vid Polisen i Nyköping och hon förklarar myndighetens tillvägagångssätt.

– Det första är att anmälan kommer in, antingen skriftligt eller via en polisstation. Sen fördelas det via vår samordningsorganisation till en specifik grupp. Det är där den första gallringen sker och de ser till att den uppfyller rätt kriterier för brottskategorin. 

Förundersökningsledaren säger att vanligtvis är informationen ganska sparsmakad för att sedan komplettera med ett allmänt förhör.

– Sen kommer det till en förundersökningsledare som fördelar ut på en handläggare – och där får man se hur prioriterat det är. 

Det är den normala gången för en anmälan. Men sedan kommer kruxet med denna bedragaren. 

– Rent generellt kan man säga att ett företag gör ett avtal med sin kund, och det är en affärsuppgörelse mellan två parter. Kan man styrka brott i de här fallen? Det kanske inte rör sig om ett brott utan är en civilrättslig tvist om avtalsbrott. Då ska man stämma vid tingsrätt eller koppla in kronofogden, säger Ann-Helen Lindeborg.

Om det då sker systematiskt? Ändrar det angelägenheten i hur ärendet hanteras?

– Som regel måste vi alltid prioritera fall där det finns ett frihetsberövande, där det finns tidsaspekter man måste hantera. Jag förstår att det känns tråkigt att höra, men det är omöjligt att i förhand säga hur vi kan prioritera. Men om man har en bild om att det finns flera som är drabbade och att man ser att det är systematiskt, kan det påverka.

Innebär det att om mycket pekar på bedrägeri, något som kan ge fängelse – att polisen agerar?

 – Bedrägeri har ju fängelse i straffskalan. Men för att det ska ske måste man komma upp i miljonklassen. Annars är det villkorlig dom och böter. Skyddstillsyn och fängelse är ovanliga påföljder.

– Det vi ska visa är vad personen hade i huvudet när avtalet ingicks. Om man ska visa systematiken kan inte ett eller två dåliga avtal avgöra. Men finns det tre, fyra, fem börjar det bli en annan sak och särskilt om man inte ens har betalningsförmåga för det man beställt. 

Ann-Helen Lindeborg säger att polisens arbete inte påverkas av om det är många anmälare på en anmälan eller om de görs separat. Dock anser hon att det är bättre med det senare, risken är annars att det blir svårhanterligt. Men oavsett är det  viktigt att förstå vad anmälan till polisen handlar om. 

– Polisens uppgift är inte att få tillbaka ett företags pengar, utan att utreda om ett brott begåtts. Polisen är inte en indrivningscentral. Självklart försöker vi, men finns det inga pengar så finns det inga.  

Läs också:
Kronofogden: ”Väldigt många där inget finns att utmäta”

Men vad ska företag göra som känner att polisen inte har tid, att förundersökningar läggs ned och att bedragare som satt sitt lurendrejeri i system får härja fritt? 

– Om man får sin anmälan nedlagd kan man alltid begära överprövning. Men då måste man inkomma med ytterligare information för att det ska bli aktuellt att återuppta utredningen. Dock är det åklagare som tittar på det då och tar beslut om man vill pröva polismyndighetens beslut.