Kronofogden: ”Väldigt många där inget finns att utmäta”

Seriebedragaren hade ett berg av skulder. Trots det kunde han fortsätta lura elfirmor på miljonbelopp och utsikterna att få tillbaka pengarna är små. Men vad gör Kronofogden i dessa fall?

Läs också:
Polisen: ”Vi är inte en indrivningscentral”

Läs också:
Seriebedragaren har lurat honom och 20 andra elfirmor –  polisen kan inget göra: ”Ett Moment 22”

Frustration, ilska och oro. Elinstallatören har pratat med flera elfirmor som bedragits av en person i Vingåker. En person som satt i system att lura elektriker att göra installationer för 100 000-tals kronor och sedan smita från betalningen. En av de drabbade beskriver maktlösheten samt svårigheten att få hjälp från myndigheterna.

Kronofogdemyndigheten är de som ska se till att obetalda skulder regleras, hur ser arbetsgången ut där i sådana här situationer? 

– Det första som händer är att personen får ett betalningsföreläggande. Då delger vi det per post, sedan en påminnelse och svarar man inte på det så skickar vi det på delgivning. Det innebär att vi åker till personen och knackar på. Det gör vi tre gånger, säger Helena Esscher, pressansvarig på Kronofogden, som inte kan uttala sig om det specifika fallet utan beskriver generellt hur myndigheten arbetar.

Efter första steget kan utvecklingen ske i två olika spår. 

– Alternativ ett är att vi inte får tag på personen, då släpper vi ärendet. Vi kan inte agera på en person som inte blivit delgiven. Det andra är att vi får tag på personen som då antingen erkänner skulden, eller bestrider den. Om de betalar skulden, då gör vi inte mer. 

Om skulden däremot bestrids har företaget möjligheten att ta ärendet till tingsrätt och då få dom på vad som gäller. Om domen där är att personen är skyldig företaget pengar – fastställs skulden hos Kronofogden. 

Helen Esscher säger att nästa steg blir att verkställa beslutet med en indrivning. Den börjar med en utredning om vad den skyldige har för medel. Och här tas allt med, från lön till bilar och bankmedel.

– Det absolut vanligaste är att vi har en löneutmätning, att arbetsgivaren betalar in en summa varje månad. Om det är så att man har för små inkomster tittar man på andra tillgångar. Det finns en fastställd lista med i vilken ordning man går och  det allra sista är att man tar bostaden.

Innebär det att Kronofogden åker dit med en lastbil och lastar på möbler och bilar – det man ibland får se i filmer?

– Ja, det gör vi ju. Men det kommer inte som en blixt från klar himmel att vi står där en dag med lastbil och ska ta alla prylar. 

Läs också:
Juristens tips: Så skyddar du dig mot förluster – ”Är inte en juridisk fråga”

Att sätta en person i konkurs är något som ligger på rättsväsendet, inte Kronofogden. Misstänks däremot bedrägeri har myndigheten skyldighet att anmäla till Finanspolisen. Men om en person har väldigt många betalningsföreläggande och krav riktade mot sig – ändrar det myndighetens agerande?

– Man gör ju samma sak. Vi har väldigt många hos oss som inte har något att utmäta. Tyvärr är det en inte alltför ovanlig situation att en person som har löneutmätning har så litet utrymme att betala tillbaka sin skuld att det inte täcker räntorna. De kan ha haft löneutmätning i 15 år, men ändå har skulden växt, säger Helena Esscher.