Efter stödtjänstraset – 8 krav för att tjäna pengar på batterier 

Publicerad

3 feb 2025, 05:29

Det har blivit snudd på omöjligt att tjäna pengar på batterier. Men det går. Vi har räknat ut allt du behöver göra för att investeringen ska löna sig. 

Batterikalkylen ser inte så lovande ut i dagsläget, jämfört med för ett år sedan. Låga elpriser har dragit ner värdet av den egenproducerade elen och stödtjänsterna ger inte på långa vägar samma klirr i kassan som tidigare. Idag är ersättningsnivån för den vanligaste stödtjänsten, FCR-D, så låg att den inte längre räddar lönsamhetskalkylen för energilager. 

Men nya stödtjänster införs successivt och bidrar till att hålla uppe intäkterna, visserligen på lägre nivå än under rekordåret 2023, men ändå en hel del.

– Vi är på gång med att är i processen att koppla alla våra kunder till de nya tjänsterna och räknar med att det ska ge intäkter på 50-90 kr per kW och månad eller 6-10 000 kr per år för ett 10 kW batteri, säger CheckWatts vd Dan-Eric Archer.

Vi har räknat på alla kostnader och intäkter från batterilager och sammanställt dem i en kalkyl. Här sammanfattar vi  alla slutsatser vi drar från den uträkningen. 

Kombinera intäkter – men skippa elarbitrage

1. Kombinera intäkter från batterier – men skippa elarbitrage

Det finns i huvudsak fyra olika sätt att få intäkter från ett batterilager:

• Öka egen användningen av egenproducerad el
• Elarbitrage – att köpa el när timpriset är lågt, lagra den och sälja när timpriset är högst
• Kapa effekttoppar om nätägaren tillämpar effekttaxa
• Intäkter från stödtjänster till Svenska Kraftnät via en aggregator

Avstår man från elarbitraget, som ändå inte ger så mycket, och satsar på de andra tre intjäningsmöjligheterna så är kalkylen hemma. Men…

Nya intjäningsmöjligheter på gång:
Fyra nya sätt att tjäna pengar på batterier

2. Automation är nödvändigt för att batterier ska löna sig

Att kombinera flera av intäktsmöjligheter för att maximera lönsamheten för batterier är allt annat än enkelt. Med smart automationsteknik kan man komma en god bit på vägen. Vi har därför lagt till kostnaden för sådan teknik på kostnadssidan i kalkylen.

3. Grönt avdrag är en förutsättning 

Utan grönt avdrag som ger en stor rabatt på inköpet av batterier går kalkylen inte ihop. 

4. Liksom timprisavtal

Timprisavtal med sin elhandlare är också nödvändigt för att få ihop kalkylen. Utan ett sådant avtal kan man inte dra nytta av prisvariationerna som gör det möjligt att köpa el när timpriset är lågt och sälja eller använda den själv när priset är  högre. Det gäller att ha smart styrning som hjälper till att anpassa i- och urladdning till variationerna i timpriset. 

5. … och solceller

En annan förutsättning för att batterierna ska löna sig är att det finns solpaneler på fastigheten. De sänker kostnaderna för den el du förbrukar högst avsevärt. Man slipper energiskatt, nätavgifter och moms på den egenproducerade elen. Kalkylerna utgår från tumregeln att den installerade totaleffekten på panelerna är lika många kW som antalet kWh batteriet kan lagra. 

6. Effekttariffer ger möjligheter

Den 1 januari 2027 ska effekttariffer vara införda över hela landet. Då kan alla elabonnenter med batteri tjäna ytterligare ett par tusenlappar genom att ställa in batteriet på ”peak shaving” – alltså att stötta upp med några kW vid effekttoppar.

Mer om effekttariffer:
Nu kommer effekttariffer – 7 saker som sänker din elräkning

Intjäningsmöjligheten begränsas dock av hur mycket energi batteriet kan bidra med. Ofta tas toppeffekten ut över ganska lång tid – som vid elbilsladdning då det behövs energitillskott från batteriet i flera timmar.

7. Du bör bo i elprisområde 3 eller 4 för att batterier ska löna sig

Kalkylerna här är baserade på prisbilden i elområde SE3. För de två nordligaste elområdena, SE1 och SE2, får man räkna med lägre intäkter från ökad egenanvändning och elarbitrage, medan det blir mer pengar in om man bor i elområde SE4.

8. Egenkonsumtion blir mer lönsamt när skattereduktionen tas bort

Eftersom skattereduktionen på 60 öre per såld kWh föreslås tas bort 1 januari 2026 ökar intjäningsmöjligheten på att använda mer solel själv som synes radikalt.

Så här ser kalkylen för ett energilager på 10 kWh ut i elområde SE3 just nu:

Kostnader	Före avdrag	Efter avdrag
Inköp, batteri med installation	60 000	30 000
Hybridväxelriktare	35 000	17 500
Styrteknik och övrig kringutrustning	20 000	17 500
Totalkostnad	125 000	65 000
Årskostnad vid 10 års avskrivning/livslängd	12 500	6 500
Årlig kostnad inklusive ränta 4 proc	15 000	7 800

Möjliga intäkter, kr:

1. Ökat utbyte av egen solel	2025	2026
Ökning av egenutnyttjande graden med 35 proc	5 911	9 877
Avgår utebliven ersättning för elöverskott	2 540	513
Nettointäkt för ökad solelsanvändning	3 371	5 398

2. Elarbitrage – handla och sälja på timpris	2025
9 kWh x 365 dgr	3 102 kWh
Genomsnittlig prisvariation under dygnet SE3, kr	0,90
Total intjäning på ett år, kr	2 791

3. Kapa effekttoppar	2025
Effektavgift per kW toppeffekt, kr	81,25
Utnyttjad effekt från batteriet, kW	2,0
Årlig intjäning 162,50 kr x 12 månader, kr	1 950

4. Stödtjänster	2025
Antal kW tillgängligt för stödtjänster	8,0
Månatlig snittersättning/10 kW under fjärde kvartalet 2024	700
Årlig intjäning 700 x 12 mån	8 400

Som framgår av kalkylerna finns det trots allt möjligheter att få batteriet lönsamt. Det kräver att man har timprisavtal med sin elhandlare och har investerat i en smart styrning som hjälper till att anpassa i- och urladdning till variationerna i timpriset. Därför har vi lagt in kostnaderna för sådan teknik i kalkylens kostnadssida. 

En annan förutsättning är förstås att det finns solpaneler på fastigheten. Kalkylerna här utgår från tumregeln att den installerade totaleffekten på panelerna är lika många kW som antalet kWh batteriet kan lagra. 

Elbil är nyckeln:
Jag har facit – allt betalt på sju år

Den 1 januari 2027 ska effekttariffer vara införda över hela landet. Då kan alla elabonnenter med batteri tjäna ytterligare ett par tusenlappar genom att ställa in batteriet på ”peak shaving” – alltså att stötta upp med några kW vid effekttoppar.

Kalkylerna här är baserade på prisbilden i elområde SE3. För de två nordligaste elområdena, SE1 och SE2, får man räkna med lägre intäkter från ökad egenanvändning och elarbitrage, medan det blir mer pengar in om man bor i elområde SE4.