Efter 300 kommentarer: Detaljen som behöver redas ut

Häromdagen publicerade Elinstallatören min krönika om hur ekonomin ser ut kring vår solanläggning hemma i skogsgläntan. Inte kunde jag ana att den skulle starta en storm av kommentarer, närmare 300 så här långt. Men en sak kräver en extra förklaring.

Krönika

Lars-Göran Hedin

Jag blev lite paff när chefredaktören kontaktade mig och berättade om ”proteststormen” som han uttryckte det. Men när jag nu läst igenom vad som sägs i kommentarsfälten på Elinstallatörens Facebook-sida så känner jag mig lugnare. Jag visste ju redan att flera olika branschexperter jag talat med håller med mig i min bedömning av hur det ser ut med lönsamheten kring solpaneler och batterier just nu och är helt säker på att siffrorna jag nämnt i min krönika är riktiga – de är ju mina egna och baserade på mina elleverantörers debiteringar – Vattenfall när det gäller nätet och Varbergs Energi för elhandel.

Krönikan som startade stormen:
Jag har facit – allt betalt på sju år

Den livliga diskussionen i kommentarsfälten grundar sig så vitt jag kan se i motsättningen mellan dem som tror på elbilen som ett bättre alternativ för vägtransporter och dem som håller fast vid tron på att fossilbilar är bäst för gemene man. Eller som någon skriver för ”de 90 miljoner andra svenskar som inte bor och lever exakt som han sa” – med syftning på mig – utan klarar sig på 1 200 mil om året i bilkörning. 

Möjligen var jag inte tillräckligt tydlig med vad jag menade med att vi sparat 169 000 kronor i sänkta drivmedelskostnader med elbilen. Siffran avser de fyra åren 2021 (34 200 kronor), 2022 (46 200), 2023 (55 500) och 2024 (32 250 kronor). Den är beräknad enligt formeln 3 000 mil x 0,6 liter/mil med 2 000 mil diesel plus 1 000 mil bensin x de genomsnittliga bränslepriserna för varje år enligt bensinstation.nu. Vi körde tidigare en BMW X1 dieselbil och en Fiat Abarth Gran Turismo bensinare som vi bytte till en Kia EV6 och en Fiat 500e när vi gick över till elbil. Fiaten sålde vi i somras.

Med detta klargjort hoppas jag den delen av kalkylen har klarnat för dem som inte hängde med från början. Jag är medveten om att det sätt jag räknar på är lite eget, men det är ju till syvende och sist ändå så att det som räknas för mig och min hustru är hur långt inkomsterna räcker varje månad. Så att vår investering i solpaneler och batterianläggning fört med sig att vi slapp betala ytterligare 22 000 kronor för inköpt el förra året och därtill inte behövde tanka för 33 000 kr lättade den ekonomiska bördan med de 55 000 kronor jag nämnde i min förra krönika. På riktigt.

Det här gäller inte bara mig och min familj. Även om elpriserna just nu är låga finns det inget som säger hur länge de kommer att fortsätta vara det. Så genom att kunna minska de egna inköpen med egenproducerad solel, använda ett batteri för att öka egenkonsumtionen och skaffa sig en elbil som får bränsle ”på köpet” kan vem som helst spara pengar i sin hushållsbudget. När 60-öringen i skattereduktion för överskottsel försvinner nästa årsskifte blir batteriet en ännu viktigare del i det receptet.

Så blir batterier lönsamma:
Efter stödtjänstraset – 8 krav för att tjäna pengar på batterier 

Nya möjligheter:
Fyra nya sätt att tjäna pengar på batterier

Sedan gläder jag mig åt att ha fått ta del av den uppfriskande diskussion om drivmedelspriser och gamla veteranbilar kontra svindyra elbilar som min krönika skapade på tidningens Facebooksida. Där skrevs många tänkvärda ord och några som kanske inte var lika kloka. Den som inte bryr sig om eller tror på klimatförändringar har väl ingen anledning att själv försöka bli en del av lösningen. För egen del medger jag gärna att just det här är en viktig del i satsningen på egen elproduktion – att bidra med ett strå, om än så litet, till bygget av en hållbarare värld. Här har vi vår tids verkligt stora ödesfråga!