Så använder elektriker spänningsprovaren – ”den är vår livförsäkring”

Mäta spänning, kontinuitet och motstånd – självklart! Men det finns fler användningsområden. Här berättar några elektriker om vad de har spänningsprovaren till. 

Det är viktigt att kontrollera att elanläggningen inte är spänningssatt innan arbetet påbörjas. Kontrollen görs av de allra flesta elektriker med en spänningsprovare. 

”Spänningsprovaren är vår livförsäkring – vår första hjälp i undersökning och felsökning.”

Magnus Nilsson, elektrolund

Läs också:
Spänningsprovare: ”Elektriker tar onödiga risker”

Läs också:
5 funktioner i spänningsprovare som inte alla känner till

– Den är vår livförsäkring, och vårt första go-to mätverktyg vid felsökning, säger Mathias Hultman, elektriker hos Jusseryd El och Skog. 

Han använder spänningsprovaren till mätning av spänning, kontinuitet, fasföljdsvisning, jordfelsbrytartest och motståndsmätning, som han ser som nödvändiga funktioner. 

– Jag vill inte vara utan någon av de funktionerna, säger han.

Annan vanlig användning, enligt leverantören CA Mätsystem, är spänningsprovning för att detektera AC och DC samtidigt (TRMS-funktion). Det behövs till exempel vid installation av billaddare. Spänningsprovare som följer standarden 61243-3 identifierar och mäter automatiskt AC respektive DC.

Många använder också summerfunktionen för snabb kontroll av att det finns kontakt.

– En fördel med spänningsprovare märkta 61243-3, jämfört med andra instrument, är lågt inre motstånd som gör att man inte oavsiktligt löser ut en jordfelsbrytare, säger Johan Bodin, vd för CA Mätsystem.

Magnus Nilsson, elektriker hos Elektrolund, använder oftast ett litet och smidigt instrument från Kyoritsu.

– Det är bra med ett instrument som man alltid har med sig. Om det är för klumpigt är risken att det inte används, säger han.

– Spänningsprovaren finns alltid i fickan på mitt vänstra byxben. Precis som förstaförbandslådan vi hade i militärtjänsten för 30 år sedan. ”Spänningsprovaren är vår livförsäkring – vår första hjälp i undersökning och felsökning”, tillägger Magnus Nilsson.

Om uppdraget under en dag kräver felsökning börjar han nära produkten. Undersökningen sker först okulärt, för att kolla att det inte finns några mekaniska skador på kablar eller produkten.

Har inte säkringarna i centralen löst ut går undersökningen vidare. Han fastställer om brytare och säkringar är hela. Sedan kollas utgångar från kretskort, om minikontaktorer fungerar.

– Man måste mäta med spänning på, för att finna var spänningen upphör. Då gäller det att undersöka med största försiktighet och hålla hårt i testpennorna, säger Magnus Nilsson.

Det värsta som kan hända är att batteriet laddar ur mitt under en felsökning. 

– Det är frustrerande ”Nej, inte nu!” Men jag ser alltid till att ha reservinstrument i bilen som är laddade, säger Magnus Nilsson.

Läs också:
Har du koll på spänningsprovarens kategori?

Han tycker det är bra med en standard som sätter ribban för säkerheten. Samtidigt är det viktigt att det finns flera olika instrument, som passar i olika sammanhang.