1 600 kronor i elbolagets jouravgift blev 4 800 kronor – rätt eller fel?

Elavbrottet i villan gick inte att avhjälpa genom att byta säkringar. Elbolaget sa att felet nog var i kundens anläggning. Men för 1 600 kronor skulle de komma ut. Döm om förvåningen när fakturan blev 4 800 kronor.

En mörk novemberkväll fick villaägaren i Skåne strömavbrott. Felet gick inte att avhjälpa genom att byta säkringar. Misstanke väcktes om att det kunde vara ett allvarligare fel på mätarskåpet.

Kunden kontaktade därför elnätsbolagets jourväxel och fick beskedet att de kunde se till elanläggningen mot en kostnad om 1 600 kronor. Priset var högt, eftersom det var kväll.

”Ingen känner behov av att betala pengar för att få klarhet i om elnätsbolaget har problem med sitt elnät…”

villaägare

Läs också:
Kranvridning kostade 5 125 kronor

Läs också:
Fick rätt om värmepumpen i Arn, men… ”Ellevio var väldigt hårda i sina svar”

Väl på plats konstaterade montören att felet fanns i villaägarens anläggning. Besöket för felsökning tog 30 minuter.

När fakturan kom låg den på 4 800 kronor. Villaägaren ifrågasatte beloppet och fick då till svar att kostnaden var 1 600 kronor i timmen, för minst tre timmar vid obekväma tider, om det var fel i kundens anläggning. Om felet var i elnätet skulle ingen debitering ske.

I sin anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, Arn, skriver villaägaren att hen inte fått någon information om att beloppet var 1 600 kronor per timme. Hen bestrider även hela kostnaden, eftersom varken hen eller någon annan ”känner behov av att betala pengar för att få klarhet i om elnätsbolaget har problem med sitt elnät”.

Elnätsbolaget anser å sin sida att anläggningsägaren har ansvar att ta hand om sin anläggning och bör veta var gränsen går mellan kund och elnät. Redan då villaägaren ringde jourväxeln påtalade personalen att det inte lät som ett fel i elnätet, och att kostnaden skulle bli högre om felet var i anläggningen. Kunde ville ändå att elnätsbolaget skulle åka ut och undersöka felet.

Bolaget påpekar också att det inte går att anlita dem för reparationer. De åker enbart ut för att säkerställa om det finns fel i nätet. När en montör rings ut på grund av fel hos kunder på obekväma tider bryter det beredskapsvilan. Bolaget måste då kompensera montören, vilket blir en faktisk kostnad.

Hur blev då nämndens beslut?

Enligt nämndens praxis har en näringsidkare rätt att ta ut en skälig felsökningsavgift – om det vid undersökningen framkommer att den varken enligt lag eller lämnad garanti är ansvarig för felet. En förutsättning är dock att företaget informerat konsumenten om avgiften i samband med att varan lämnas in för undersökning. 

Läs också:
”Kostnaden sved – nästan hälften av vad värmepumpen kostat i inköp”

Det framgår inte av dokumentationen som parterna åberopat att företaget informerat om att avgiften skulle bli högre än 1 600 kronor. Att det står på en hemsida är inte detsamma som att konsumenten per automatik fått ta del av informationen. 

Mot denna bakgrund anser nämnden att elnätsbolaget inte ska kräva mer betalt av villaägaren än 1 600 kronor.