Reservkraft: ”Många installatörer ifrågasätter eget jordtag”

Jordtag kan bli dyrt och svårt. Varför kan man inte ha en utrustning som bryter strömmen, vid tappad nolla till exempel? Vattenfalls Jonas Sandbäck reder ut kravet på jordtag vid reservkraft.

På en gård strax utanför Norrtälje, Stockholms län, har elektrikerna Daniel Aronsson och Gustaf Gelvås installerat en reservkraftsomkopplare. Vid ett längre strömavbrott gör den att ägaren kan driva gården med ett reservkraftsaggregat. 

Hur man installerar en reservkraftsomkopplare:
8 steg för att installera reservkraftsomkopplare

Läs också:
Här är kraven som ställs för ödrift

Ett krav som ställs på en reservkraftsanläggning är eget jordtag. Det var också det svåraste momentet i installationen vittnar Daniel Aronsson och Gustaf Gelvås om. 

– Vi har hamrat ner dubbla jordspett som går tre meter ner i marken, bredvid omkopplaren. Att installera jordtag är det svåraste och mest ansträngande momentet i installationen. Särskilt i Roslagen, där det tenderar att vara väldigt mycket sten i marken. Men just här består marken av väldigt kompakt jord. Installationen ägde rum vintertid. Det tog flera timmar att hamra ner jordspetten i den frusna marken, säger Daniel Aronsson. 

Förutom den fysiska ansträngningen vittnar Daniel Aronsson om svårigheterna med att beräkna jordagets förmåga att leda elektrisk ström. 

– Om man ska göra en mätning av ett jordtag är det en hel vetenskap i sig. Det är inte många ”vanliga” elektriker som har full koll på hur man gör det korrekt, i alla fall inte bland folk i min krets. Det är inte ens alla som har instrumenten som krävs för att kunna mäta jordtag. Jag har provat på att mäta jordtag med ett sådant instrument, men för mig känns det som att det är på ingenjörsnivå. Jag minns från min utbildning att lärarna bara förhörde oss om vad jordtaget har för syfte, inte om hur man faktiskt mäter det, säger Daniel Aronsson. 

När reservkraften är färdigställd ska elinstallatören skicka in en färdiganmälan till nätägaren gällande den nya anläggningen. Jonas Sandbäck, gruppchef för nätanslutningar, kapacitet och produktion på Vattenfall, får ofta ta emot synpunkter från elinstallatörer om reservkraft och krav runt dessa.

– Det är många elinstallatörer som ifrågasätter att reservkraft ska ha eget jordtag. Dels menar de att det finns mätutrustning som bryter anläggningen om man exempelvis tappar nollan. De påpekar också att det är dyrt att anlägga eget jordtag, vilket jag kan förstå. I vissa markförhållanden är det jättedyrt att anlägga ett jordtag med korrekta värden, säger Jonas Sandbäck.

Mer om jordtag:
Måste små mobila elverk jordas med jordspett?

Men varför är det krav på eget jordtag för sin reservkraft? I samband med strömavbrott förlorar elanläggningen kontakt med inkommande jord och nolla, samtidigt som arbete sker i lågspänningsnätet. För att säkra reservkraften vid arbete eller avbrott i inkommande lågspänningsnät måste man jorda lokalt med jordspett.

Annars skulle anläggningen och alla anslutande strömförbrukare vara ojordade när man drar igång ett reservkraftsaggregat. Det i sin tur skulle göra arbetet i kraftledningar riskfyllt för linjetekniker. Det är även en risk för överspänningar på utsatta faser inom den egna anläggningen om man saknar stabil nolla via jordtag, vilket kan ge brandutveckling.

– Kunden behöver en intakt återledare även om vi som elnätsägare bryter PEN-ledaren som vid normaldrift levereras till kunden, med de tre faserna vid normaldrift. Detta är även en elsäkerhetsfråga. Om vi ska arbeta i lågspänningsnätet och kunden inte skulle ha ett jordtag, så agerar vårt elnät återledare och vi har ström i PEN-ledaren. Det är inte en risk vi vill utsätta vår personal för, säger Jonas Sandström.