8 steg för att installera reservkraftsomkopplare

I en reservkraftsanläggning kretsar mycket av installationen runt reservkraftsomkopplaren. Men vad ska man tänka på? Här diskuterar vi säkringar, jordtag och 6 andra viktiga delar. 

De sista höstlöven hänger från träden på landsbygden utanför ett soldränkt Norrtälje. Den asfalterade huvudleden byts ut mot en grusväg. Längre in på vägen ligger en gård, som är hem åt höns och kossor. Efter flera långvariga strömavbrott genom åren beslöt sig gårdsägaren att utrusta gården med en reservkraftsomkopplare, för att säkert kunna ansluta sig till reservkraft. 

Testa dina kunskaper:
Quiz: Har du koll på reservkraften?

Läs också:
Här är kraven som ställs för ödrift

– Eftersom de har många djur på gården ville de ha drift på stället vid strömavbrott. De skiter i om lamporna lyser eller inte. Det viktigaste för dem är att få vatten till sina 60 djur. Annars blir det att hämta en tankbil och ställa på gården.

Det säger elektrikern Daniel Aronsson som tillsammans med Gustaf Gelvås, från Installationsteknik i Roslagen, utfört installationen.

Bredvid hönshuset, i ljudet av kacklande höns, går Daniel Aronsson igenom åtta steg för att säkert installera reservkraftsomkopplare, samtidigt som han berättar hur systemet är uppbyggt:

1. Hur ser kundens behov av reservkraft ut?

Första steget är att samla in information om anläggningen. Det innefattar bland annat att kontrollera hur mycket el som förbrukas, enligt elmätaren, och att se hur anläggningen är uppbyggd. Det är också viktigt att få en klar bild av vilka behov kunden har, som i huvudsak är att förse sina djur med vatten. 

– Dessutom önskar kunden lite värme och belysning under tiden de kör reservkraft, säger Daniel Aronsson. 

2. Informera nätägaren om att reservkraft ska installeras

Innan installationen är det viktigt att informera nätägaren att ett reservkraftverk och reservkraftsomkopplare ska installeras. 

3. Nätdrift, reservdrift och nolläge – så fungerar omkopplaren. 

Under mätarskåpet har Daniel Aronsson och Gustaf Gelvås byggt en box där plintarna, som går ut till anläggningen, är placerade. Därifrån går ledarna från nätet till omkopplaren. När kopplingsdonet är inställt på nätdrift flödar nätspänningen genom donet och sedan vidare till plintarna. Donet är även utrustat med ett noll-läge och ett läge för reservkraft. 

– Kablarna som går från omkopplaren till plintarna är alltid spänningssatta när anläggningen drivs av nätet eller reservkraft. Just nu är den inställd på nätdrift, och då får man ingen spänning från intaget, säger Daniel Aronsson och fortsätter: 

– Även om man skulle koppla in reservkraften i intaget skulle spänningen från den inte gå ut i anläggningen, förrän man slår över till reservkraftsläget. I det läget så bryts nätspänningen helt. Om donet ställs i noll-läget får man inte ut någon spänning från varken nätet eller reservkraften. 

4. Anpassa reservkraften efter anläggningens huvudsäkring.

I samband med första steget är det viktigt att välja rätt materiel till reservkraftsomkopplaren. Anläggningens utformning styr valet på säkringarnas och kablarnas storlek i omkopplaren. 

– När reservkraften är ansluten ersätter den nätets faser. Säkringarna i omkopplaren fungerar då som tillfälliga huvudsäkringar. Vanligtvis säljs omkopplare med 35 A säkringar. Men huvudsäkringarna på gården är 25 A, och då måste säkringarna i omkopplaren bytas ut till rätt storlek, för att den inte ska mata ut mer än vad kablarna klarar av, säger Daniel Aronsson. 

5. Rätt storlek på säkringarna och kablarna gör att kortslutningseffekten inte påverkas.

Kortslutningseffekten handlar om att en säkring ska lösa ut inom de parametrar som de är tillverkade för och inom den tidsram som de är uppsatta för. Den kan försämras beroende på kabelarea och sträckor. Långa sträckor kan kräva kablar med större area, medan kortare sträckor fungerar med mindre kablar. 

– För att korslutningseffekten inte ska påverkas är det viktigt att säkringarna och kablarna i omkopplaren är dimensionerade för anläggningen. Då spelar det ingen roll hur stort aggregat som används. Kunden får inte ut mer än 25 A till sin anläggning, säger Daniel Aronsson.

6. Koppla inte reservkraften före elmätaren.

Ibland kopplas reservkraften in före elmätaren, vilket är felaktigt inkopplat. Då flödar reservkraftens el genom elmätaren och vidare ut till anläggningen, vilket kan innebära att kunden måste betala för reservkraften, utöver aggregatets driftkostnad.

– Ett sådant scenario undviker man genom att följa kopplingsschemat som följer med reservkraftsomkopplaren, för att nätet ska försvinna helt. Man ska börja med att koppla från mätaren till omkopplingsboxen och därifrån till plintarna, som sedan kopplas till anläggningen. Det är det enda sättet för att undvika att el från aggregatet registreras i mätaren, säger Daniel Aronsson.

7. Reservkraften ska ha eget jordtag.

Vid installation av reservkraft är det ett krav att ha ett eget jordtag. Kunden behöver en intakt återledare även om nätägaren bryter PEN-ledaren, som levereras till kunden med de tre faserna vid normaldrift. Skulle linjetekniker arbeta i ett ställverk och kunden inte har ett jordtag, får PEN ledaren ström i sig. Det berättar Jonas Sandbäck, gruppchef för nätanslutningar på Vattenfall. 

– Vi har hamrat ner dubbla jordspett som går ner tre meter i marken, bredvid omkopplaren. Att installera jordtag är det svåraste och mest ansträngande momentet i installationen. Särskilt i Roslagen, där det tenderar att vara väldigt mycket sten i marken. Men just här består marken av väldigt kompakt jord. Installationen ägde rum under vintertid. Det tog flera timmar att hamra ner jordspetten i den frusna marken, säger Daniel Aronsson. 

Det svåraste med dessa installationer:
Reservkraft: ”Många installatörer ifrågasätter eget jordtag”

8. Testkör och utbilda kunden.

När installationen är färdig ska en färdiganmälan skickas till nätägaren, som ska besikta installationen. Installatören ska utföra en kontroll för idrifttagning av bland annat isolationen och kontinuiteten, för att säkerställa att nätet kopplas bort och att reservkraften inte skickar ut el i kraftledningarna. 

– Hoppar man över egenkontrollen kan en felkoppling orsaka kortslutning i anläggningen. Men det finns även en risk att man matar ut spänning på nätet med sin reservkraft. Vid eventuella reparationsarbeten innebär det fara för de som jobbar på linjerna, eftersom de jobbar med spänning som de inte känner till, säger Daniel Aronsson. 

Kunden ska även utbildas i hur reservkraften fungerar. För att kunna driftsätta anläggningen med reservkraft måste man i omkopplaren växla från nätdrift till nolläge och sedan till reservkraftsdrift. Därefter måste säkringarna i omkopplaren slås på. 

– När anläggningen går på nätdrift är säkringarna i omkopplaren helt frånkopplade och har  ingen kontakt med neutral, jord eller någon av nätfaserna. Det händer absolut ingenting om säkringarna slås på under nätdrift, säger Daniel Aronsson.