Slutdansat kring guldkalven?

Under sommaren har ersättningen för stödtjänster rasat. Många som investerat i engergilager för att vara med och dela på flexmarknadens intäkter har fått se sina kalkyler gå käpprätt åt skogen. Nu är frågan om det här är ett tillfälligt fenomen eller om det är slut på de gyllene tiderna för batteriinvesteringar, undrar Elinstallatörens reporter Lars-Göran Hedin i en krönika.

Krönika

Lars-Göran Hedin

Intäkter på 140 000 kronor på ett år, det hade en person haft på batterierna hemma i villan. Det var en företagsrepresentant som berättade det på ett webbseminarium jag deltog i. Han rakade hem flera tusen kronor i månaden på sitt 44 kW energilager. Jag och många med mig blev sugna på att själva göra en så lönsam investering. Och det var förstås också själva avsikten han hade i sitt uttalande.

För egen del gick jag förstås och väntade på att det skulle komma en lösning som funkade med min Ferroamp-anläggning där hemma – CheckWatt var inte att tänka på eftersom deras erbjudande inte var kompatibelt med mina grejer.

Allt har sin förklaring:
4 skäl bakom stödtjänstraset

Så kom Varberg Energi med ett pressmeddelande om att de tillsammans med Ferroamp och Ntricity dragit igång Flex Batteri, ett stödtjänsterbjudande för sådana som jag. Genast bytte jag elhandelsleverantör för att få vara med. Jag kontaktade min solcellsinstallatör för att få hjälp att koppla om mina strängoptimerare, SSO-er. Ferroamp kunde nämligen inte hantera mer än tre sådana om man ville vara med och tjäna stödtjänstpengar och jag hade fyra. Så under sommaren har åtta paneler fått vila sig – de tre kW som de kunde leverera gav ju inte på långa vägar så god ekonomi som stödtjänsterna. Trodde jag.

För när min anläggning till sist blev kvalificerad för att vara med – här kan inflikas att jag väntat ett par månader på att mina flexintäkter skulle visa sig på elhandelsfakturan – blev jag brutalt väckt ur mina drömmar. Och då drömde jag bara om att gå plus minus noll på min elförbrukning. 37 000 kr om året hade jag fått i resultat när jag fyllde i mina data i kalkylen för flextjänsten. Det var i princip lika mycket som vi har kvar i elkostnader efter familjens solcellsinvestering. På fakturan för juni tillgodoräknades jag 44 kr för flextjänsterna så jag tänkte att ”det måste vara fel”. Jag väntade spänt på nästa faktura.

53 kronor och 27 öre blev utfallet på den och ännu mindre för augusti. Ersättningen för mitt batteri på 12 kW blev bara en fraktion av de drygt 30 000 kronor om året som anges i elhandelsbolagets numera uppdaterade kalkyl…

Många tvekar:
Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Efter att ha arbetat med artiklarna om stödtjänstraset vet jag att att det är många med mig som är besvikna över utvecklingen. Men av samma skäl vet jag också att det finns hopp om bättre tider för batteriekonomin. Ändå kan jag förstås inte låta bli att fråga mig hur det här har drabbat de som investerat riktigt stora pengar i energilager. De som bygger i megawatt- och gigawatt-klassen. Där bits det säkert en hel del på naglarna.

Många besvikna:
Stödtjänstraset: ”Har inte fått mer än en tjugondel”

För även om jag tror att vi kanske får se ökade intäkter är jag helt övertygad om att dansen kring guldkalven – läs kring Svenska Kraftnät – som vi upplevt under ett-två år nu är över. Om det nu kan vara till tröst för någon så har i alla fall vi som bjudits  upp till dansen kring guldkalven bidragit till en tryggare elförsörjning i Sverige.