Vad talar för att stödtjänstpriserna stiger igen?

De stora aktörerna CheckWatt och Varbergs energi tror båda att “det värsta är över”. Men vad finns i spåkulan för framtidens stödtjänstmarknad?

Det är mer än balanseringen av nätfrekvensen som kommer att erbjuda intäktsmöjligheter för dem som i framtiden kan bidra med eneriglagringsresurser, menar Jens Nordberg. Han pekar på behoven att reglera energibalansen under drifttimmen eller ”driftkvarten”. Här står stora pengar på spel för de balansansvariga företagen – om de inte kan balansera energin under drifttimmen utgår det dyra straffavgifter.

Blåst på konfekten:
Stödtjänstraset: ”Har inte fått mer än en tjugondel”

– Ytterligare en intäktsström för batterilager i framtiden är utvecklingen av lokala och regionala balansmarknader. Försök har inletts med sådana, med varierande framgång, men på sikt kommer de att behövas och då blir de en intäktskälla för alla flexibla energiresurser som anslutit sig, säger Jens Nordberg.

Just nu är marknaden lite tagen på sängen av hur snabbt kapacitetsutbyggnaden tryckt FCR-D-priserna neråt. Ingen anade att det skulle gå så snabbt, men det mesta talar ändå för att priserna kommer att normaliseras något framåt vintern. Till det bidrar i någon mån det faktum att Svenska Kraftnät beslutat öka volymen för FCR-D ned med 60 MW till totalt 470 MW under fjärde kvartalet. 

Jens Nordberg tror ändå inte att balansersättningarna kommer att nå samma nivåer som under 2022-2023, men de kommer att bli högre än vad de varit under sommaren. 

– FCR-marknadens andel av de totala intäkterna kommer att minska, men på lång sikt tror vi att totalen av de olika balanstjänster och andra nyttor våra kunder tillhandahåller via sina energilager kommer att göra satsningen på solceller och batterilager till en lönsam investering, konstaterar Jens Nordberg.

Erik Wallnér på CheckWatt håller med. Han framhåller också tillkomsten av nya stödtjänster som gjorts tillgängliga för enskilda batteriägare men också möjligheten att utnyttja de starka timprisvariationerna för arbitrage – det vill säga att antingen sälja billig egenproducerad el när timpriset är högt eller köpa in el när priset är lågt för att sedan sälja när det är som högst under dygnet.

– Vi tror att sådana alternativa intjäningsmöjligheter kommer att bidra till en mer harmoniserad prissättning också på balansmarknaden. Och så har vi testat att sälja flexibilitet på lokala flexibilitetsmarknader i Göteborg, Stockholm och Skåne, förklarar Erik Wallnér.

Allt har sin förklaring:
4 skäl bakom stödtjänstraset

Att både Varberg Energi och CheckWatt tror på framtiden avspeglas i de kalkyler för balanstjänster som företagen har på sin hemsida. Med tydliga varningstexter om att de är baserade på historiska data lovar dessa kalkyler fortfarande goda intäkter till dem som ansluter sitt batteri till företagens flextjänster.

Varberg Energi har skruvat ner sina siffror rejält, för ett 10 kW batteri blir nu intäkten baserad på historiska data 26 805 kr om året – tidigare i somras låg intäkten på 38 276 kronor. CheckWatt har kvar samma nivå som tidigare – 30 296 kr för 10 kW i årsintäkt.

– Vi är medvetna om att det är vanskligt att använda historiska priser för FCR-D som en fingervisning för framtida intäkter. Framöver kommer intäkter komma från flera olika användningsområden och vi jobbar just nu med att uppdatera kalkylen och räkneexemplena för att på ett tydligare sätt väga in det, förklarar Erik Wallnér. 

Sitt still i båten:
Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Det var bättre förr:
Trots nya skatteregler: Batterier kan löna sig ändå

Den tredje stora aktören på balansmarknaden – Flower – intar en mer försiktig hållning och utlovar 3 000 kr per månad för 10 kW under tredje kvartalet och 1 000 kr per månad under kvartal fyra i år. Alla de här siffrorna ligger på en nivå som är avsevärt högre än utfallet under sommarmånaderna.

För Svenska Kraftnät har dock kalkylerna förbättrats. Från 2021 till 2023 ökade kostnaden för stödtjänster från 1 miljard till 6,9 miljarder och för det här året budgeterades 8 miljarder. Trots ökade volymer har nu myndigheten justerat ner sin årsbudget, som en avspegling av de sjunkande ersättningsnivåerna. Nu räknar man istället med att slutnotan stannar på 6 miljarder i år. Det är ändå mycket pengar, men räknat som andel av priset per kWh förbrukad el i landet är det bara om 4,2 öre.