Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Osäkerheten sprider sig efter raset på stödtjänstmarknaden. Men är situationen som den på börsen, där ett ras följs av uppgång? En viktig lagändring talar för batterierna.

Med sommarens utveckling i färskt minne är det många som frågar sig om det är lönt att investera i energilager. Andra går i tankar om att skippa balansintäkterna och ta tillbaka kontrollen över energilagren – i de fall de lämnat över den till någon av marknadens aktörer – som CheckWatt och Flower. 

– Kanske vore det bättre att koppla ur CheckWatts styrenhet och använda batteriet till att öka utbytet av vårt solelsöverskott, säger till exempel Marcel Berkelder i Vännäs. Men som el- och energiexpert är han inte helt säker på om han ska avstå från balansintäkterna bara för att ersättningen varit urusel under sommaren.

Besviken energiexpert:
Stödtjänstraset: ”Har inte fått mer än en tjugondel”

Här är förklaringen:
4 skäl bakom stödtjänstraset

Han får medhåll från Jens Nordberg, energihandelschef hos Varberg Energi, en av aktörerna på balansmarknaden.

– Det må så vara att vi har haft en särdeles tråkig utveckling av ersättningsnivåerna och historiskt låga priser i sommar, men det är med det här som med börskurserna – priserna kan variera starkt över tid. Jag vill ge samma råd som de flesta analytiker brukar ge efter plötsliga kursfall på börsen – sitt lugnt i båten och tänk långsiktigt!

Jens Nordberg tycker att de som har eller tänker skaffa sig batterilager ska tänka på samma sätt som hans eget företag gjorde för tre år sedan, när Varberg Energi tog beslut om att satsa på batterilager som komplement till företagets vind- och solkraft.

– Vi tittade på ekonomin femton år framåt i tiden, väl medvetna om att år 10-15 under perioden var lika viktiga som de första åren. Det här var 2021 och varken elpris eller balansersättningar låg särskilt högt just då. Men vi insåg att den starka tillväxten för sol och vind i energimixen erbjöd nya utmaningar som kunde mötas med energilagring, så vi satsade ändå, förklarar Jens Nordberg och fortsätter: 

– Traditionellt har vattenkraften räckt till för att balansera elnätet men när den inte räcker till längre behövs det andra lösningar – det har uppstått ett oerhört stort behov av flexibilitet från exempelvis batterier, vilket är en anledning till att Svenska Kraftnäts behov av att köpa balanstjänster har ökat de senaste åren.

Sitt still i båten:
Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Hopp om framtiden:
Vad talar för att stödtjänstpriserna stiger igen?

– Det började med de absolut snabbaste frekvenshållningsreserverna, FCR och FFR, men nu ser vi också ett ökat behov av de något långsammare reserverna mFRR och aFRR. Dessa blir än mer intressanta när man går från att fastställa elhandelspriset per drifttimme till att göra det på 15-minutersbasis. Just batterier passar väldigt väl in i ett kvartsbaserat prissättningssystem, menar Jens Nordberg.

Övergången till 15-minuters tidsupplösning är redan lagstadgad, men exakt när den ska ske är ännu inte fastställt. Någon gång under första kvartalet nästa år väntas ändringen vara genomförd. Det är en EU-förordning om balanshållning av el som ställer krav på ändringen. Avsikten är att alla EU-länder ska ha samma system, vilket skulle göra det avsevärt lättare att balansera elsystemen inte bara på nordisk nivå som sker idag, utan också över större delen av Europa. En viktig del i förändringen är den övergång till flödesbaserad kapacitetsberäkning på dagen före-marknaden för elhandel som genomförs i slutet av oktober.