Logga in

Stödtjänstraset: ”Har inte fått mer än en tjugondel”

Publicerad
30 sep 2024, 08:53

Han lade 13 000 på en styrmodul till batteriet. Det skulle han tjäna in snabbt.  Samtidigt var Marcel Berkelder inte naiv om intäktskalkylen på 30-40 000 kr. ”Får jag bara hälften är det bra.”

Han var skeptisk till CheckWatts löften om ersättning för balanstjänster men gick med ändå tidigt i våras. Nu vet han att han hade rätt – efter fem månader har endast drygt 1 500 kr betalats ut av utlovade 30-40 000 kr per år.

Solen skiner från en klarblå himmel och det är drygt 20 grader varmt den här dagen i slutet av september då Elinstallatören besöker Marcel Berkelder hemma i Brån utanför Vännäs i Västerbotten. 

Allt har sin förklaring
4 skäl bakom stödtjänstraset

Marcel har varit verksam inom el- och energibranschen i mer än 40 år. Förra året tilldelades han Egil Öfverholm-priset för lång och trogen tjänst inom energieffektivisering av Eneff, Energieffektiviseringsföreningen. HSå hans kunskaper om el och energi är digra. Ändå gick han, som många andra, på en nit när han anslöt sin energianläggning till CheckWatt i våras.

Den kostade 13 000 kr att installera, CheckWatts kontrollmodul. Hitills har intäkterna inte täckt den kostnaden. Foto: Lars-Göran Hedin

– Deras kalkylator utlovade 30-40 000 kr för i årlig intäkt om jag anslöt mitt 9,6 kWh batteri till deras virtuella kraftverk Currently. Jag förstod att beloppet var baserat på historiska värden på ersättningen och tänkte att ”får jag bara hälften så är det bra”, berättar Marcel Berkelder.

Han gick med i upplägget och lät installera CheckWatts styrmodul CM-10 i anläggningen. Det fick han betala 13 000 kronor för – pengar som han räknade med att snart få tillbaka via intäkterna.

Men så blev det inte. Raset för ersättningen för balanstjänster sedan Marcel gick med har varit enormt. 

– För mina fem första månader, från april till och med augusti, har 1 503 kronor betalats ut i ersättning. Det är inte mer än en tjugondel av vad som utlovades från början. Marcel Berkelder kan också konstatera att framtiden just nu ser ännu mörkare ut. 

Bäst sitta still i båten?
Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Det var bättre förr:
Trots nya skatteregler: Batterier kan löna sig ändå

–  Under april låg ersättningsnivån ändå hyfsat högt – den månaden inbringade 900 kronor, men sedan har det störtdykt utför. I augusti betalades bara en dryg femtiolapp för vår medverkan, suckar han.

Marcel Berkelder deltar flitigt i sociala medier och han har också skrivit en debattartikel om det här i magasinet Paragraf. Därför är det många som vänt sig till honom för att dela sin uppgivenhet och besvikelse över hur den väntade dansen kring guldkalven balanstjänster helt uteblivit för alla dem som tillkommit som kunder hos de olika aggregatorerna under året. 

– De som tidigt förstod möjligheterna i det här systemet kan åtminstone glädja sig åt något eller kanske högst ett par års god utdelning fram till vårens kollaps. För oss andra är det bara att bita i det sura äpplet och hoppas på bättre tider.

Batteriet på 9,6 kWh har inte varit någon kassako så här långt. Foto: Lars-Göran Hedin

Inget är som bekant svårare än att blicka in i framtiden, men som många andra hoppas Marcel Berkelder att situationen ska stabilisera sig. Han tror inte på ersättningsnivåer av den storlek som fortfarande utlovas i marknadsaktörernas kalkyler men hoppas ändå att de 113 000 kronor som han investerat i solpaneler, växelriktare och batteri ska ge en hyfsad avkastning över tid.

– Jag känner ingen ånger över den här satsningen och gläder mig istället åt att göra en god samhällsinsats trots allt. Tekniken ska ju hålla i 25-30 år och under den tiden bidrar jag till förmågan att lagra energi i det svenska elnätet. Och skulle vi råka ut för ett strömavbrott så har jag en off-grid funktions som gör det möjligt att hålla igång frysen och pelletspannan, säger Marcel Berkelder och skickar en känga till landets politiker:

Hopp om framtiden:
Vad talar för att stödtjänstpriserna stiger igen?

– Det är trist att man inte håller en stadig kurs i energipolitiken utan hattar runt hit och dit. Nu ska bidragen till solceller sänkas och skattereduktionen för såld överskottsel tas bort. Inte är det lätt att räkna på energieffektivisering under sådana förutsättningar.

Marcel berättar att han upplevt det här med förändrade villkor flera gånger tidigare. 1996 hann han lägga solfångare för varmvattenproduktion på taket innan investeringsbidraget för sådana hastigt avskaffades. Och när han köpte vindkraftsandelar för några år sedan gjorde han det i tron på att avkastningen skulle vara skatte- och momsbefriad – men det stödet avskaffades också.!