4 skäl bakom stödtjänstraset

En kassako för villaägare – det har batterilager och stödtjänster varit. Men i år förändrades allt. Bakom raset finns fyra faktorer som tillsammans bildar en perfekt storm som pressar ned ersättningsnivåerna hårt.

I april var ersättningen för balanstjänsterna FCR-D ned och upp 150-160 Euro per MW. Det var en toppnotering, men under 2023 låg nivåerna också väldigt högt. Sedan har ersättningsnivån rasat. I juli-augusti låg den inte ens på en tiondel av aprilnivån, den pendlade mellan 10 och 15 Euro. Orsaken till det här är fyra viktiga faktorer som alla dragit ner priset:

1. Alla vill ha en bit av kakan

Ända sedan balanstjänsterna infördes av Svenska Kraftnät har ersättningsnivåerna legat högt. Med draghjälp av det statliga stödet till energilagring vid mikroproduktion och sjunkande priser på batterier, har det lett till att väldigt många investerat i batterier – och nästan alla vill vara med och tjäna pengar på balanstjänsterna.

Besviken energiexpert:
Stödtjänstraset: ”Har inte fått mer än en tjugondel”

Följden har blivit att volymerna av batterilager som förkvalificerats för balanstjänsten FCR-D upp skjutit i höjden. Den har ökat med 270 MW under första halvåret, från 80 till 350 MW och för FCR-D ned har den ökat med 260 MW, från 60 till 320 MW. Under hösten är ytterligare flera hundratals MW på väg in i marknaden.

Sedan årsskiftet har samtidigt 130 MW vindkraft tillkommit på FCR-D nedmarknaden, från 430 till 560 MW och därtill har 60 MW flexibel förbrukning i vindkraften tillkommit på FCR-D uppmarknaden.

2. Olönsamma bud pressar på

Trots att det varit många dagar under våren och sommaren då FCR-priserna varit väldigt låga har marknadens aktörer deltagit i budgivningen. Balanstjänsteleverantörer och aggregatorer har budat ut volymer också när priset kraftigt understigit den nivå där investeringarna i energilager är lönsamma. De har valt att vara med och erbjuda frekvensreglering också när de inte fått täckning för sina kostnader.

3. Många med energilager har lagt alla ägg i en korg

Marknaden för balanstjänster är omogen. Därför har det så här långt inte funnits några andra sätt att få intäkter från energilagren än att delta i balansmarknaden – trots den låga prisnivån där. I framtiden väntas det ha tillkommit andra stödtjänster, möjligheter att tjäna pengar på arbitrage på Nord Pools spot- och intradagsmarknad, liksom andra nyttor som hänger ihop med elnätstjänster och balansansvar. Lokala eller regionala flexmarknader är ett annat sådant exempel.

Många tvekar:
Stödtjänstraset: Ska man investera i energilager?

Eftersom ersättningarna på FCR-marknaden historiskt varit så höga har inte marknadsaktörerna haft något intresse av att anpassa sin verksamhet till alternativa intäktsströmmar. Och dessutom Skatteverket har inte kommit till skott med hur energilager bör beskattas för sin nettokonsumtion istället för bruttokonsumtionen.

4. Mycket vatten i dammarna

Den fjärde faktorn bakom de låga priserna styrs av vädret. är ett fenomen som det är svårt att göra något åt. Då och då bestämmer sig vädrets makter för att sänka elpriserna. Sommaren 2020 noterades väldigt låga elpriser som följd av välfyllda vattenmagasin och gynnsamma väderförhållanden i övrigt. Vintern 2022-23 var förhållandet det motsatta, med elpriser som många upplevde som skyhöga.

Hopp om framtiden:
Vad talar för att stödtjänstpriserna stiger igen?

I år har vi samma situation som 2020 – gott om vatten i magasinen, goda vindförhållanden därtill och en hel del sol under sommarmånaderna. Vind och sol är svårt att reglera, men producenterna av vattenkraft har känt ett starkt tryck att köra sina turbiner för fullt och sälja stora mängder energi i spotmarknaden samtidigt som de budat ut stödtjänster till ersättningar som varit en bråkdel av elspotpriset. Låga priser på kol och gas nere på kontinenten har också bidragit till det här. Utbudet från vattenkraften har sällan eller aldrig varit så stort på FCR-D nedmarknaden som i sommar.