Fyra skydd mot elchock och hur de fungerar

Ett fel i en installation får inte bli farligt. Men hur skyddar du dig mot en elchock? Visste du att det är viktigt att inte använda skyddsjord när du använder dubbel- eller förstärkt isolering? Elsäkerhetsexperten förklarar varför.

Huvudprincipen för skydd mot elchock är att ett (1) fel i elinstallationen inte får bli farligt. För att hantera risken för elchock behövs därför basskydd och felskydd, som är skydd vid normal drift respektive om det uppstår ett fel. 

Läs också:
Spänningsgenomgång – finns det ens?

Läs också:
När blir elolyckan farlig?

Det finns olika tillvägagångssätt för att skydda sig. Här går elsäkerhetsexperten Joakim Grafström på SEK igenom fyra olika skydd mot elchock och vad de går ut på:

1. Automatisk frånkoppling

Det vanligaste sättet att skydda sig mot elchock. Det går ut på jordade uttag och höljen. Om något slår mot höljet frånkopplas elen automatiskt. Utöver felskyddet i form av automatisk frånkoppling ska det också finnas ett basskydd som isolerar spänningssatta delar med skärmar eller kapslingar.

Skyddsutjämning till huvudjordningsskenan är en del av skyddsmetoden automatisk frånkoppling och går ut på att förbinda så kallade främmande ledande delar med utsatta delar, för att dessa delar ska få ungefär samma elektriska potential. Alla främmande, ledande delar som förs in i byggnaden ska förbindas med jord. En främmande ledare är en ledande del som inte är en del av installationen, som kan föra in en elektrisk potential. 

Skyddsutjämning till huvudjordningsskenan skyddar mot fel som uppstår utanför elinstallationen, exempelvis om en spänningssättning sker på grund av fel i elnätet eller transformatorer i elnätet. Potentialen från sådana fel utjämnas så att de inte förs in i byggnaden.

Utöver skyddsutjämning till huvudjordningsskenan finns också kompletterande skyddsutjämning, vilket utförs inom vissa utrymmen, exempelvis inom lantbruk där man har djur. Många djur är känsligare mot stegspänningar än människor. Små spänningsskillnader är obehagliga eller till och med farliga för dem. 

2. Dubbel eller förstärkt isolering

När man laddar sin telefon med en platt stickpropp används denna skyddsåtgärd. Det är egentligen inte en del av installationen, men principen är att man har en förstärkt isolering och ingen metall som kan bli spänningssatt. Det går att ha ett basskydd och felskydd genom förstärkt isolering, som i exemplet med mobilladdaren. Det är bara ett hölje på den, går det sönder ska man inte använda den.

När det gäller dubbel- eller förstärkt isolering är det viktigt att inte använda skyddsjord. Skyddsjorden kan till och med ställa till det under vissa förutsättningar. Användaren och installatören kan då tro att automatisk frånkoppling används när det inte är fallet. 

Det går dock att blanda dubbel och förstärkt isolering med automatisk frånkoppling i samma installation. Till exempel kan belysning i taket ha dubbel eller förstärkt isolering, medan uttagen nere i rummet är jordade. Då har man blandat jordat och ojordat. Detta ska inte förväxlas med det ”gamla” ojordade, där den gamla runda stickproppen används. I sådana rum ska du inte blanda jordat och ojordat. 

3. Galvanisk separation

Galvanisk separation innebär att man har en ”flytande” sekundärkrets. Om man har 230 volt och kopplar det till primärsidan av en transformator med omsättningen 1:1 får man även ut 230 V på andra sekundärsidan. Sekundärsidan kan då frikopplas från jord. Om ett fel till jord uppstår på av polerna på sekundärsidan händer ingenting. Jorden får endast en spänning i förhållande till den andra polen. Om ett fel uppstår kan inte strömmen flyta till jord och risken för elchock är minimal, trots att det inte görs någon frånkoppling.

Spänningssatta delar ska dock isoleras. Felskyddet går ut på att ha en enkel separation av den här kretsen från andra kretsar och från jord. Den ska alltså ”flyta” i förhållande till jord. Det är lite som att jämföra med kråkorna på kraftledningen. Kråkorna är visserligen spänningssatta, men så länge de inte får kontakt med jord får de ingen elchock. Oftast används det för enstaka objekt, som exempelvis i de gamla rakapparatsuttagen i badrum. I dessa finns en transformator som separerar kretsen. Om det däremot uppstår ett fel mellan båda polerna blir det kortslutning och säkringen går.

Det är viktigt att man inte jordar något som är skyddat med galvanisk separation. Det kan bli farligt. Uppstår ett jordfel spänningssätts jorden i förhållande till den andra kretsen. Det blir inte farligt på direkten, men dra inte in jord, den kan ställa till det. 

Läs också:
”Begreppet hushållsel verkar ganska ute”

4. SELV och PELV

Det finns två sätt att anordna skydd genom användning av klenspänning enligt elinstallationsreglerna: SELV eller PELV. 

Gränsen för klenspänning är 50 V på växelström och 120 V på likström. Spänningen ska vara så låg att den i sig själv gör att du inte kan få en elchock. Vanligtvis behövs isolering på kretsen för att folk inte ska kunna ta i spänningen vid normal drift, men om det blir fel på isoleringen är det inte hela världen. I vissa fall kan spänningen vara så låg att det inte ens behövs någon isolering. Som exempel finns det belysning där det bara är en lina som spänns upp, med lampor som skruvas fast i efterhand.

Sedan ska SELV- och PELV-kretsar utföras med skyddsseparation från andra kretsar. Det går ut på att SELV- eller PELV-kretsar är utförda med dubbel isolering. SELV-system i sig ska inte jordas alls, eftersom säkerheten bygger på det. Där accepterar man även helt oisolerade ledare. När man använder PELV, det vill säga att man jordar kretsen, ska den inte vara berörbar och där måste basskydd alltid finnas.  

När man jordar en klenspänningskrets, PELV, är det inte för att skydda mot elchock som regel, utan för att man ska få en automatisk frånkoppling vid fel för att exempelvis säkerhetskretsar ska fungera på ett säkert sätt. I exempelvis hissar finns en tröskelkontakt och om det fastnar något i tröskeln ska hissen stanna. Om matande krets inte frånkopplas vid ett fel kan säkerhetsberoenden förbikopplas med mekanisk fara som följd. Hissar är dock inte en elinstallation. I elinstallationer är PELV nog inte lika vanligt, eftersom det inte får finnas farliga rörelser i en elinstallation. I sådana fall är installationen en maskin – eller en starkströmsanläggning som lagstiftarna benämner det – och omfattas av andra regler än elinstallationer. Men det är en annan historia.