Fem frågor och svar om uppdelning av trefasgrupp till enfaslaster

Är gemensam N- och PE-ledare okej när man delar en 5-ledare på tre separata enfaslaster? Och hur uppnår man egentligen god elsäkerhetsteknisk praxis i situationen? Fredrik Byström Sjödin reder ut.

1 Okej med gemensam N- och PE-ledare?

Är det okej att använda en 5-ledare (5G1.5) till tre separata enfaslaster med gemensam N- och PE-ledare? Eller är det bättre med tre separata enfasmatningar med egna N- och PE-ledare?

”För gemensam skyddsledare gäller reglerna i 543.1.4… Vill man avvika från standarden måste en riskbedömning genomföras.”

Fredrik Byström Sjödin, elsäkerhetsexpert

Mer om fase(o)r:
”Man har borrat hål i ett skarvuttag och dragit in fas, nolla och jord”

Läs också:
Jordfelsbrytaren löste ut direkt när han tryckte på ”test”

Frågan väcker stort engagemang i Facebookgruppen Inget elfel, men… Vi skickade den vidare till Fredrik Byström Sjödin, elsäkerhetsexpert hos Installatörsföretagen.

– Grundregeln i Elinstallationsreglerna (SS 436 40 00) är att enfasgruppledningar utgående från en flerfasgrupp med endast en neutralledare är tillämpbart. Detta förutsatt att hela trefasgruppen kan frånskiljas med någon anordning som frånskiljer alla spänningssatta ledare. I praktiken innebär det krav på en trepolig avsäkring med gemensam frånskiljning, eller en lastfrånskiljare som föregår punkten där trefasmatningen delas upp i enfasmatningar. Se avsnitt 521.8.2 i SS 436 40 00, utgåva 4. 

– Glöm inte att standarden är frivillig att använda. Det finns, åtminstone i teorin, möjligheter för elinstallationsföretag att avvika från standarden. Men då måste en dokumenterad riskbedömning göras. Där ska framgå att installationslösningen man valt, i det här fallet att använda en gemensam neutralledare utan allpolig frånskiljning, ger minst samma säkerhetsnivå som om standarden följts. Denna dokumentation ska sedan ingå i anläggningsdokumentationen. Det går inte att strunta i att följa elinstallationsreglerna. 

För gemensam skyddsledare gäller reglerna i 543.1.4. Samma sak gäller där. Vill man avvika från standarden måste en riskbedömning genomföras.

2 Vad är skillnaden mellan de två alternativ vi ser på bilden?

– Alternativ 1 kräver en frånskiljningsanordning före punkten där trefasmatningen delas upp i enfaslaster. Med alternativ 2 slipper man det. Bägge alternativen lever i de fallen upp till kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis – givet att installationerna i övrigt utförts korrekt, säger Fredrik Byström Sjödin. 

Vad säger föreskrifterna?

– Föreskrifterna säger att en starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, se 2 kap 1 § Elsäk-FS 2022:1. Det uppnås normalt genom att tillämpa en fastställd svensk standard. Vill man avvika från en standardiserad installationslösning ska bedömningarna som ligger till grund för utförandet dokumenteras.

3 Hur blir det med fasförskjutning?

En kommentar i Facebooktråden som får mothugg handlar om fasförskjutning. Vad säger du om detta?

”Drar du 5G1,5 till dosa och sedan sprider till tre olika fasmatningar som kan belastas med 10 ampere är det direkt emot Elsäkerhetsföreskrifterna. Du får inte belasta kabelns blåa part i 5G1,5 med 30 ampere. En fas med 10 ampere kräver en egen nolla som kan belastas 10 ampere. Du har tre faser och måste ha en nolla för varje fas. Annars eldar du upp 5G1,5-kabelns blåa part i ett nafs. Varje enfaslast med säkring ska ha en egen nolla, förbjudet att ha samma nolla till två olika säkringar.”

– Jag förstår att kommentaren fått mothugg. I ett trefassystem är det inte så enkelt att man kan addera summan av strömmarna i varje fas och lägga dem på neutralledaren. Faktum är att om alla tre faser drar lika mycket ström får man ingen ström genom neutralledaren. Se i övrigt mina tidigare svar. 

4 Så länge det framgår i gruppcentralen är väl uppdelning i enfasmatningar ok?

En annan kommentar är att separata matningar är att föredra, för att det blir enklare. Stämmer det?

Kommentar: ”Du kanske vill ha separat jordfelsbrytare till exempelvis kylskåp. Men alternativ 1 är absolut fullt godkänt om det framgår i gruppcentralen. Hänvisning 521.8.2 och 536.2.2.7.”

– Det stämmer i princip. Ska man vara petig finns det inget som är ”godkänt” i de här sammanhangen. Antingen lever installationen upp till kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis, eller inte, säger Fredrik Byström Sjödin.

5 Separat personskyddsautomat på frysen och belysningen – eller samma?

Flera kommentatorer väljer att dra separata grupper för kyl och frys, med varsin PSA (personskyddsautomat). Men en kommentator lägger gärna frysen tillsammans med belysning. Vad tänker du om det?

Kommentar: ”Har man en egen PSA till frysen kan det gå lång tid innan man upptäcker att jordfelsbrytaren löst ut. Jag föredrar att lägga det ihop med belysning, då märks det mycket fortare om det löst ut. Däremot ska man undvika att lägga det ihop med känsliga grupper som till exempel uttag utomhus eller annat som har större risk för att lösa ut jordfelsbrytaren.”

– Det låter som en rimlig inställning. Jordfelsbrytare och PSA är ju tilläggsskydd i Sverige, säger Fredrik Byström Sjödin.

Läs också:
Vaddå ”personskyddsbrytare”…?