Glöm åskledare: Så här ser modernt åskskydd ut

Varmare klimat ger mer åska. Mer elektronik i samhället gör åskskadorna dyrare. Hur ska installationen se ut för att skydda mot blixtnedslag?

Åskan mullrar på avstånd och lite regn stänker över gårdsplanen i Länna där renhållningsåkeriet Miljöhuset i Stockholm har sin verksamhet. Nyligen blev ett nytt garage, med plats för sju lastbilar, klart och på taket sitter 56 kilowatt solceller. För att vara på den säkra sidan bestämde sig ägaren för att satsa på ett ordentligt åskskydd.

”…Om blixten slår ner blir det troligen i solpanelerna eller stativen och de är skyddsutjämnade. Riskbedömningen visade att det inte behövs åskledare för det här huset.”

Domingo Valente, DTR El

Experttips:
Så skyddar du solceller, elbil och värmepump mot blixtnedslag

Läs också:
Quiz: Hur mycket kan du om åskskydd?

– Det är en säkerhetsgrej, för att slippa brand eller trasiga komponenter. Om växelriktaren, personskyddsautomaterna till elbilarna och lastbalanseringen går sönder är det värden för över 100 000 kronor som går upp i rök, säger elektrikern Domingo Valente från DTR El.

Han visar installationen inne på garagets vägg. I centralen, på AC-sidan, sitter ett rött överspänningsskydd – ett grov/mellanskydd typ 2. Det skyddar mot spänningspikar som är högre än vad anläggningen klarar.

– Om blixten slår ner i närheten går störningarna inte längre än hit. Skyddet, som kostar cirka 4 500 kronor inklusive arbete, täcker tio meter in i anläggningen, säger Domingo Valente.

På väggen finns även en jordplint för potentialutjämning. En viktig del i åskskyddet är nämligen att se till att solpanelstativen har samma potential som centralen, elbilsladdarna och annat i byggnaden. För höga skillnader i potential/spänning kan leda till skador på utrustningen och även personskador (elchock), se faktaruta nedan.

DC-sidan skyddas av överspänningsskydd med inbyggda, låsbara brytare.

– Det finns inga krav om låsbara brytare på både DC- och AC-sidan. Men vi sätter in det, eftersom det ger en tydlighet i anläggningen och gör det enkelt att bryta strömmen från båda hållen. Vid fel blir det lättare att lokalisera elkopplarna, säger Domingo Valente.

Han upplever att allt fler efterfrågar åskskydd – både företag och småhusägare.

– Många är oroliga. De har hus nära vattnet eller på platser som är utsatta vid oväder. Folk skaffar också mer och mer dyr elektronik i sina hem, som de vill skydda, säger han.

Oron för åskskador är befogad. I och med klimatförändringarna blir extremväder vanligare. Forskare har visat att varmare klimat leder till fler dagar med åska, och att åsksäsongen förlängs. Blixten brukar slå ner cirka 100 000 gånger per år i Sverige och flest åskväder blir det längs Västkusten och i Västra Götaland. 

I början av augusti 2023 var dock ostkusten illa utsatt, när stormen Hans gav över 50 000 blixturladdningar bara på en natt, innan den drog vidare över Norrland.

Åskskador uppstår inte enbart vid direktträffar. Blixtnedslag i elnätet kan orsaka spänningspikar som stör omkringliggande fastigheter. Nedslag i marken kan påverka via inkommande matningskablar.

– Blixten tar alltid enklaste vägen, säger Domingo Valente.

För att skydda mot direktträffar räcker det inte alltid med överspänningsskydd. Då behövs åskledarsystem, som kostar mycket mer. Bland annat på grund av många meter kraftig kopparledning. Det bedömdes inte som nödvändigt i garaget i Länna.

– Det är visserligen en plåtbyggnad, men den har inte plåttak. Om blixten slår ner blir det troligen i solpanelerna eller stativen och de är skyddsutjämnade. Riskbedömningen visade att det inte behövs åskledare för det här huset, säger Domingo Valente.

I garaget och ute bredvid kontoret finns sammanlagt 12 nya elbilsladdare. Där laddas personalens tjänstebilar och privatbilar, som är helt eldrivna eller laddhybrider.

– Vi jobbar med miljö och vill hänga med så mycket som möjligt, även inom elektrifieringen. En ambition är att på sikt skaffa eldrivna lastbilar och då måste man ju kunna ladda dem, säger Ronnie Pettersson, grundare av Miljöhuset i Stockholm.

Läs också:
Ska man jorda solcellerna?

Elbilsladdarna har en sorts åskledare – en potentialutjämningsledare i marken. Om blixten slår ner i närheten, eller i laddstolpens stålstativ, tar ringledningen upp nedslaget och för det bort från laddarna.

Ronnie Pettersson, som startade sitt företag för 20 år sedan, känner sig inte orolig för åskskador.

– Vi har inte mer åska här än någon annanstans och en stor telemast i närheten, så vi bör klara oss. Men det är bättre att ligga steget före än att sätta in komponenter i efterhand när saker redan har gått sönder, säger han.