”En sak man inte gör på Elkollo är att tävla – det gillade föräldrarna”

Elkollo är över för i sommar och arrangörerna laddar redan för nästa år. Så, vad fick barnen göra?

– Vi har en kokbok med experiment. Några av dem bygger på en koncept som heter Scrappy Circuits. Man får varsitt led-värmeljus. I det finns batteri, strömbrytare och egentligen allt man behöver för att få en grundförståelse för elektricitet.

Karl-Oskar Ankarberg, projektledare för Elkollo berättar. I år genomfördes Elkollo med 14 deltagare i Västervik och 34 i Lerum, där Karl-Oskar Ankarberg själv är bosatt. Båda kollona hade ungdomsledare från de lokala gymnasieskolornas el- och energiprogram.

– Vi hade sex gymnasieelever med i Västervik och tre i Lerum, de blev riktiga förebilder för barnen.

Ett annat experiment var att bygga ett bananpiano med Makey Makey som är en experimentlåda med kretskort som man kan koppla till en dator och programmera. Varje tangent kopplas till en banan som det sedan går att spela på.

– Första förmiddagen var det lite ovant för alla. Barnen visste inte riktigt vad som skulle hända och det var lite tyst i rummet. Men efter det eskalerade ljudvolymen i takt med att nya idéer kläcktes hela tiden om vad som skulle göras därnäst. I Lerum fanns det några som redan var superduktiga på Scratch, som är namnet på programmeringsspråket till Makey Makey som kunde hjälpa de andra. Till exempel byggde de en buzzer, en sådan som man har på frågesport.

Hon startade Elkollo:
”På Elkollo får barnen göra strömbrytare och spela fruktpiano”

Läs också:
Elsäkerhetsverkets drag: Ska lära mellanstadiebarn om elsäkerhet

Varför anordnas Elkollo?

– Det handlar om att locka fler unga till el- och energiprogrammet att få upp nyfikenheten för elämnet. I åldern 9-12 år är saker fortfarande spännande utan att vara pinsamma. Det är en utforskande ålder. 

Hur var könsbalansen?

– I Västervik var det ett fåtal tjejer och i Lerum var det en tredjedel tjejer, så betydligt bättre än i branschen.

Elbranschen är en av de minst jämställda på svenska arbetsmarknaden med cirka 3 procent kvinnor och bara en procentenhet bättre är det på El- och energiprogrammet med 4 procent tjejer.

– Alla barnen ville komma igen nästa år och de hade också velat att kollot skulle vara fler dagar. Elkollo blev en mötesplats där de både lärde sig om elektricitet och fick lära känna vänner med liknande intressen. 

Är det dyrt för kommuner att anordna Elkollo?

– Materialet som används är inte dyrt. Några  sommarjobbare från de lokala el- och energiprogrammen är heller inte en stor kostnad. Jag skulle tro att det här är en av de minst kostsamma fritidsverksamheterna man kan tänka sig för en kommun. 

Hur var responsen från kommunerna?

– Det har varit samstämmigt om att man vill köra Elkollo igen. Vi har flera kommuner som inte hann med att anordna i sommar, som kommer köra nästa sommar. Dessutom har vi fått en förfrågan om att hålla en öppen workshop i oktober i Lerum när de fokuserar på hållbarhet. Vi använder mycket återbrukat material, så det passar perfekt. 

Eldsjäl:
Så räddade El-Roffe liv med elstötar

Vad tar ni mer med er till nästa år?

– En respons vi fick från föräldrar är att de uppskattar en sommarlovsaktivitet som inte innehåller tävlingsmoment, det är rätt ovanligt. Samtidigt är det inte bara lek utan man lär sig också något. Vi ska också se hur vi kan göra Elkollo 2.0 för alla de som var med i år men som vill komma igen och behöver få sätta tänderna i nya utmaningar.