Åskskydd i kyrktorn?: ”De j**la kopparlinorna är ofta i vägen”

Åskledare skyddar kyrktorn från blixten. Men ska kyrkklockorna inne i tornet potentialutjämnas? Kyrkklockteknikerns jakt på kunskap leder till motstridiga svar. Så här säger experterna som vi har talat med.  

Läs också:
Glöm åskledare: Så här ser modernt åskskydd ut

Läs också:
Så skyddar du solceller, elbil och värmepump mot blixtnedslag

– Jag har observerat att i många kyrkor har man installerat en utvändig åskledare, alltså en åsköverspänningsanläggning med en jordledare som går längs fasadens utsida. Sedan har man även gjort likadant på insidan av tornet, där man har förbundit alla halvstörre föremål av metall, oavsett om de är anslutna till elanläggningen eller inte. Det är urverk, klockor, tvärstag och urtavlor som man förbundit med grov kopparlina. 

Det säger kyrkklocktekniker Magnus Lindelöf. Hans jobb är att installera och serva styrsystem till kyrkklockor och elektriska urverk. Kyrktorn är utsatta för blixtnedslag och hans kunder frågar ofta om hur skyddssystemet ska vara uppbyggt. 

– Jag har aldrig förstått varför man sätter en invändig åskledare i tornen. Leder man inte bara in åsköverspänningen i tornet på det sättet?  Det är till och med så att man har använt särskilda jordledare som är flexibla för att ansluta klockorna som rör sig. 

När Magnus Lindelöf ställer frågor i en Facebookgrupp får han råd som talar emot varandra. En menar att allt ska jordas, en annan att det invändiga åskledarsystemet ska tas bort. Magnus Lindelöf misstänker att blixten alltid tar den lättaste vägen och att det därför räcker med ett utvändigt åskledarsystem. 

Framförallt vet han inte varför allt i metall ska jordas inne i tornet. 

– Nu är det inte fråga om att den yttre åskledaren går in i byggnaden, utan om att du ska ha ett åskskyddssystem inuti. Det kanske inte gör någon skada, men å andra sidan, vilken nytta gör det? Om inte annat brukar de jäkla kopparlinorna vara i vägen.

Vad säger experterna?

– Många åskskyddssystem i kyrkor är uppbyggda på ett felaktigt sätt. 

Det tycker Johan Bäckman, vd och teknisk expert på åskskydd på Dehn som säljer överspänningsskydd. 

– Man har potentialutjämnat eller jordat från åskledarna och in i klocktornet. Då får man blixtimpulsen delvis in i tornet, vilket inte är önskvärt. Du vill att den stora energimängden ska fördelas maximalt i jordtaget, som är kopplat till byggnadens potentialutjämningssystem, säger Johan Bäckman.

För att skydda kyrkor och klocktorn mot blixtnedslag behövs därför takledare, nedledare, jordtag, överspänningsskydd och ett potentialutjämningssystem. 

–  Ett åskskyddssystem består av ett utvändigt åskskydd och av ett jordtag som är en ringledare som är nedgrävd i marken. Sedan behöver du också ha ett uppbyggt potentialutjämningssystem i byggnaden, plus att du behöver ha överspänningsskydd på de el-, tele- eller dataledningar som går invändigt i byggnaden. Då har du ett komplett åskskyddssystem. Om man missar enskilda delar av systemet riskeras mycket stora skador, säger Johan Bäckman. 

Testa dina kunskaper:
Quiz: Hur mycket kan du om åskskydd?

Men hur kommer det sig att allt i metall jordas inne i kyrktornen? Elsäkerhetsexperten Joakim Grafström på SEK menar att man gör det för att uppnå något som kallas åskskyddspotentialutjämning. 

– Det är en slags potentialutjämning som man gör. Men det utgår ifrån att det ska finnas ett inslagsskydd till byggnaden, det vill säga att förhindra att blixten slår in i byggnaden. Antingen måste man jorda allting av metall som blixten kan tänkas slå ner i och lyfta hela byggnaden till den potential som blixten har. Men det kan även vara så att du har tillräckligt avstånd till vissa metalldelar, som du då inte ska jorda, säger Joakim Grafström.