När blir elolyckan farlig?

Vissa som fått strömgenomgång där jordfelsbrytare frånkopplat kretsen kan uppleva stort obehag – andra tyckte inte att det var så farligt. Varför? Vad är elchock? Och varför ska man inte säga stöt?

Strömgenomgång, när kroppen blir en del av en elektrisk krets, är en erkänd arbetsskada. Det vet de flesta som jobbar med el. Men när exakt blir det farligt? Hur farligt kan det bli?

”Nära en tredjedel av de allvarliga elolyckorna bland elyrkespersoner är brännskador till följd av ljusbåge.”

Mats Jonsson, elsäkerhetsingenjör

Rapport 2023:
Elolycksfall: 21- till 30-åringar överrepresenterade

Läs också:
”Att få rätt diagnos blir en sorts upprättelse”

Elinstallatören tog hjälp av några experter på el och medicin, för att få svar på frågorna.

Så här säger Mats Jonsson, elsäkerhetsingenjör hos Eltrygg Miljö, som bland annat varit med och tagit fram råd för akutvård vid elolyckor åt internetmedicin.se.

Vad är egentligen en strömgenomgång?

– Strömgenomgång är när elektrisk ström passerar genom kroppen. En strömgenomgång kan ske mellan två eller flera kroppsdelar, till exempel inom en hand eller från en hand till andra kroppsdelar, med eller utan att passera bröstet. Även när strömmen inte passerar bröst eller bål kan den medföra skador, men då krävs i allmänhet större ström och längre verkanstid.

När blir det farligt?

– Elchock kallas det när strömmen medför fysiologisk verkan på en människa, till exempel på hjärtats retledningssystem. När energimängden är okontrollerad kan strömmen ge skadliga effekter, kallat skadlig elchock. En jordfelsbrytare begränsar inte strömmen, den begränsar endast tiden genom snabb frånkoppling. Det kan vara en förklaring till varför vissa personer som fått strömgenomgång där jordfelsbrytare frånkopplat kretsen upplevt stort obehag, medan andra inte tyckte att det var så farligt. Den ene kanske fick något hundratal milliampere genom kroppen, och den andre 35 till 40 milliampere. 

– Elektriker använder ibland begreppet ”stöt” för något som skulle vara mindre farligt. Men stöt är inte definierat och därför ett ord som inte bör användas i detta sammanhang.

Kan man få skadlig elchock av likström, och är det lika farligt som med växelström?

– Ja, man kan få en skadlig elchock av likström, men med delvis olika effekter jämfört med växelström i frekvensområdet 15 till 100 hertz. Både likström och växelström kan påverka hjärtats retledningssystem och framkalla hjärtflimmer och hjärtstopp. Men det krävs i allmänhet en likström som är två till 2,5 gånger större än växelströmmen (50 hertz) för att ge liknande skador. Enligt Ohms lag påverkas strömmens storlek av den drivande spänningen. Därför går gränsen för klenspänning vid 50 volt AC, men vid 120 volt DC.

Varför blir det mer skador om huden är fuktig?

– Strömmens storlek påverkas av hur hög spänningen är och av kroppens motstånd. Något förenklat utgörs motståndet dels av hudmotståndet, dels av kroppens inre motstånd. Hudens motstånd minskar om den är fuktig. Vid bibehållet antal volt blir då strömmen högre. 

– Hudmotståndet påverkas i sin tur av flera faktorer. Kontaktytans storlek påverkar övergångsmotståndet, en fingertopp ger större övergångsmotstånd än om hela handflatan utgör kontaktyta. Tunn hud som vi normalt har på underarmens insida ger lägre motstånd än tjockare hud. Till detta kan man konstatera att hudmotståndet bryts ned av vatten och ännu mer av saltvatten. En person kan från en given spänning få en liten ström genom kroppen om kontaktytorna är små, torra och den träffar där huden är tjock. Samma person kan få en dödlig ström från samma spänning om kontaktytorna är stora, huden blöt och tunn.

Läs också:
Fyra elfel bakom dödsolyckan på Stena Germanica

Läs också:
Spänningsgenomgång – finns det ens?

När blir en ljusbåge farlig?

– En ljusbåge är en kraftig urladdning där den elektriska spänningen joniserat luft som blivit elektriskt ledande. Strömmen i ljusbågen hettar upp luften till flera tusen grader. Nära en tredjedel av de allvarliga elolyckorna bland elyrkespersoner är brännskador till följd av ljusbåge. Andra yrkesgrupper råkar sällan ut för skadlig ljusbåge. Skälet är att ljusbågar oftast uppkommer vid kortslutningar i samband med elektriskt arbete, eller när man försöker bryta höga strömmar.

– Man talar om den termiska ljusbågsenergin som mäts i cal/cm2. En amerikansk standard anger gränsen 1,2 cal/cm2 för icke godtagbar risk för kroppsskada, när en person kan träffas av en termisk ljusbågsenergi. Den termiska ljusbågsenergin påverkas av strömmen, verkanstiden och avståndet till ljusbågen. I äldre föreskrifter angav Elsäkerhetsverket att säkring med högst 63 ampere märkström i allmänhet gav skydd mot skadlig ljusbåge. I dag anses detta värde för högt. Brännskador från ljusbågar har uppkommit vid lägre märkström än så.